Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag skulle gissa att mängden verksam substans i just te är försvinnande liten. Det är ju en pyttepåse från början, och sen utspädd i vattenHade ni nojat över samma sak?
Jag tror att det är ett par dagar till ägget fäster..
Kan det göra att livmoderslemhinnan är sämre?
(obs, förstår att ingen kanske har svar, men det var skönt att få skriva )
Är det förresten fler som har värk från ägglossning och resten av cykeln?
Jag brukar ha värk, och också molvärk ungefär en vecka efter äl.Hade ni nojat över samma sak?
Jag tror att det är ett par dagar till ägget fäster..
Kan det göra att livmoderslemhinnan är sämre?
(obs, förstår att ingen kanske har svar, men det var skönt att få skriva )
Är det förresten fler som har värk från ägglossning och resten av cykeln?
Jag skickade en egen remiss till Fertilitetsmottagningen i min region. Där efter blev jag kallad för utredning, både psykosocial och fertiliteten. Fick träffa en kurator två gånger för den psykosociala utredningen, tog lite prover för att kolla prolaktin, AMH och lite annat, kolla äggledare. Sen hamnade jag i kö för spermier. I Sverige väljer man inte donator själv och jag hade tur så det fanns en donator som matchade mina drag direkt.Hej. Jag fyller 36 år nästa år, börjar tänka på barn och att klockan tickar. Har aldrig haft en längtan efter barn egentligen, men så föddes min systerson och tankarna har vandrat iväg. Är singel och kommer troligtvis vara det som det känns i dagsläget.
Om man vill testa insemination genom region, hur går man tillväga? Väger lite för mycket nu, men vill bara ha lite bakgrund innan jag går vidare. Vet inte om jag ska det heller, är tveksam på grund av att jag inte vet om jag klarar av det. Har kämpat med många och långa depressioner, som är kronisk. Mamma säger att det kan bli tvärtom, men jag vet inte.
Har support från familjen om jag vill gå vidare, och jag älskar ju barn, deras utveckling etcetera. Den kärlek jag känner till min systerson är obeskrivbar. Jag vet att om jag blev mamma, så skulle det barnet ha en fin uppväxt, men ändå så tänker jag att jag kanske ska nöja mig med att vara moster.
Hej. Jag fyller 36 år nästa år, börjar tänka på barn och att klockan tickar. Har aldrig haft en längtan efter barn egentligen, men så föddes min systerson och tankarna har vandrat iväg. Är singel och kommer troligtvis vara det som det känns i dagsläget.
Om man vill testa insemination genom region, hur går man tillväga? Väger lite för mycket nu, men vill bara ha lite bakgrund innan jag går vidare. Vet inte om jag ska det heller, är tveksam på grund av att jag inte vet om jag klarar av det. Har kämpat med många och långa depressioner, som är kronisk. Mamma säger att det kan bli tvärtom, men jag vet inte.
Har support från familjen om jag vill gå vidare, och jag älskar ju barn, deras utveckling etcetera. Den kärlek jag känner till min systerson är obeskrivbar. Jag vet att om jag blev mamma, så skulle det barnet ha en fin uppväxt, men ändå så tänker jag att jag kanske ska nöja mig med att vara moster.
Jag gör ju den resan just nu, råkar du finnas i Halland kan jag ge dig lite insidertips Annars kan jag berätta mer ändå om du vill, fråga här eller skicka pmHej. Jag fyller 36 år nästa år, börjar tänka på barn och att klockan tickar. Har aldrig haft en längtan efter barn egentligen, men så föddes min systerson och tankarna har vandrat iväg. Är singel och kommer troligtvis vara det som det känns i dagsläget.
Om man vill testa insemination genom region, hur går man tillväga? Väger lite för mycket nu, men vill bara ha lite bakgrund innan jag går vidare. Vet inte om jag ska det heller, är tveksam på grund av att jag inte vet om jag klarar av det. Har kämpat med många och långa depressioner, som är kronisk. Mamma säger att det kan bli tvärtom, men jag vet inte.
Har support från familjen om jag vill gå vidare, och jag älskar ju barn, deras utveckling etcetera. Den kärlek jag känner till min systerson är obeskrivbar. Jag vet att om jag blev mamma, så skulle det barnet ha en fin uppväxt, men ändå så tänker jag att jag kanske ska nöja mig med att vara moster.
Som jag trodde det blev inget den här gången heller. Fått mens och fortfarande negativt test. Fan jävla skit. Har ett embryo kvar i frysen. Jag tror jag ska spara det ett litet tag och begära fler undersökningar.
Jag har inte tagit några prover på över ett år och när man hittade mitt låga AMH så känns det som man nöjde sig med det och slutade leta efter andra fel.
Jag har embryot och sen ett försök till. Men gör dubbeldonation så det är minst ett års väntetid på nya ägg antagligenHur ligger du till med dina försök? Är det sista insättningen eller har du möjlighet till fler ivf:er sen?
Vad tråkigt och jobbigt att det inte gått vägen än
Jag gjorde akupunktur inför mitt andra ivf-försök men det fick avbrytas för jag fick bara fram en follikel då. Så det va ett sämre resultat än utan akupunktur. Hade bytt till menopur från gonal-f så det kan ha med det och göra också men det blev ingen drastisk förbättring i alla fall. Mest dyrt…Jag har tyvärr fått missfall igen, ett MA i 12+0 där de såg att fostret slutat växa i 9+0..
Andra missfallet på rad och jag har svårt att inte tänka att det är något fel på mig, men vet liksom inte i vilken ände jag ska börja.. ska såklart fråga min läkare men det jag har fått hittills är att jag ska kolla mitt blodtryck en extra gång. Annars äter jag folsyra och levaxin för sköldkörteln som kan va orsak annars..
Och när man börjar läsa så är det ju tillskott hit och dit och akupunktur och olika alternativa metoder som också är väldigt svårt att sålla i.. hittills har jag varit så säker på att bara göra det läkarna säger och inget annat, men är ju så otroligt jobbigt detta så nu vet jag inte längre... Hur tänker ni andra?
Jag är rätt säker på att akupunktur eller oliks tillskott inte är lösningen. Jag hade hellre bett att få kolla upp hormoner och sånt. Ibland kan låga doser Asa vara läsning. Det beror på.Jag har tyvärr fått missfall igen, ett MA i 12+0 där de såg att fostret slutat växa i 9+0..
Andra missfallet på rad och jag har svårt att inte tänka att det är något fel på mig, men vet liksom inte i vilken ände jag ska börja.. ska såklart fråga min läkare men det jag har fått hittills är att jag ska kolla mitt blodtryck en extra gång. Annars äter jag folsyra och levaxin för sköldkörteln som kan va orsak annars..
Och när man börjar läsa så är det ju tillskott hit och dit och akupunktur och olika alternativa metoder som också är väldigt svårt att sålla i.. hittills har jag varit så säker på att bara göra det läkarna säger och inget annat, men är ju så otroligt jobbigt detta så nu vet jag inte längre... Hur tänker ni andra?
Men oj vad lång väntetid!!! Konstigt när du ändå är patient redan och framme i behandling... Låter som en bra plan att be dem göra en noggrann undersökning igen och ställa frågan varför de tror att det inte fäster och vad ni kan göra annorlunda denna gången..Jag har embryot och sen ett försök till. Men gör dubbeldonation så det är minst ett års väntetid på nya ägg antagligen
Det är stor brist på ägg tyvärr. Men har jag tur så matchas jag tidigare med någon donatorMen oj vad lång väntetid!!! Konstigt när du ändå är patient redan och framme i behandling... Låter som en bra plan att be dem göra en noggrann undersökning igen och ställa frågan varför de tror att det inte fäster och vad ni kan göra annorlunda denna gången..
Jag skickade en egen remiss till Fertilitetsmottagningen i min region. Där efter blev jag kallad för utredning, både psykosocial och fertiliteten. Fick träffa en kurator två gånger för den psykosociala utredningen, tog lite prover för att kolla prolaktin, AMH och lite annat, kolla äggledare. Sen hamnade jag i kö för spermier. I Sverige väljer man inte donator själv och jag hade tur så det fanns en donator som matchade mina drag direkt.
Under den psykosociala utredningen gick vi igenom min barndom, min arbetssituation, ekonomi och sociala nätverk. Tyvärr ser den utredningen inte likadant ut i hela Sverige och man jobbar för att bedömningarna ska bli mer likvärdiga. Det va en rätt märklig situation och min kurator va lite speciell men andra har haft jättebra samtal med sina kuratorer.
Jag rekommenderar att gå med i gruppen Mamma på egen hand på Facebook, där är många med koll på hur det är i de olika regionerna. Tyvärr är det lite olika process överallt, men jag skickade också egenremiss och fick stå i kö. Bra att iallafall skicka in det ganska snart då köerna kan va långa och när man fyller 40 får man inte göra fler försök i landstinget. Man kan hoppa av när som helst, men kan så att säga va för sen på bollen om man inte börjar i tid.
När man väl kommer fram i kön kommer läkarna guida dig genom hela processen, ingår alltid psykosocialt samtal och läkarundersökning/samtal.
Även podden Jag vill ha barn har många bra avsnitt för självstående/barnlängtare.
Jag gör ju den resan just nu, råkar du finnas i Halland kan jag ge dig lite insidertips Annars kan jag berätta mer ändå om du vill, fråga här eller skicka pm
Ja förstår. Många tänker att det bara är att försöka och händer det så händer det. Men det går inte att beskriva hur jobbigt det är varje månad. Jag hade hellre ätit p-piller faktiskt för då slipper man iaf hoppas liksomGick inte vägen den här månaden heller..
Börjar känna att jag kanske får ge upp.
Eftersom vi har ett barn innan kommer vi inte få hjälp att kolla upp om något är fel ändå och jag blir knäckt av att pendla mellan hopp och förtvivlan.
Jag är oerhört tacksam för det barn jag har, men det smärtar ändå
Var inte beredd på hur tärande det kan vara.
Vad tråkigtGick inte vägen den här månaden heller..
Börjar känna att jag kanske får ge upp.
Eftersom vi har ett barn innan kommer vi inte få hjälp att kolla upp om något är fel ändå och jag blir knäckt av att pendla mellan hopp och förtvivlan.
Jag är oerhört tacksam för det barn jag har, men det smärtar ändå
Var inte beredd på hur tärande det kan vara.
Vide flesta landsting får du bekosta ivf själv om du har ett barn sedan tidigare.Vad tråkigt
Förstår känslokarusellen helt.
Men varierar sånt mellan landsting? Vet ett par som gör ivf nu och har tvillingar sedan innan. Världssämst om inte alla får samma vård.