En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 12

[Ingela_S]

Jaha. Äntligen ska vi få göra insättning, ägglossning beräknad i veckan så insättning bör bli i början av veckan därpå. Så blir barnet genomförkyld (igen). Jag får det mesta hon får, så hög risk att jag är förkyld lagom till insättningsdags. Högst tveksamt om det hinns med på nästa ägglossning. Blä.

Det där planerandet när inget får gå fel och allt bara gör det... Vet hur det känns, men håller tummarna att du klarar dig undan förkylningen.

 

[Mirabilis]

Konstig känsla - märker att jag har lite småångest/är lite obekväm med att ta upp med sambon att jag skulle vilja kontakta en ivf-klinik för att planera in besök "för säkerhets skull" ifall det nu inte skulle ta sig under sommaren (och har gått cirkus ett år nu). Jag vet ju att han också vill ha barn som jag så jag är ju mest fånig egentligen.
Men liksom, ställa frågan; "äääälskling, nu borde vi boka tid för ivf!". Hur gör man liksom?

 

[Voeux]

Men liksom, ställa frågan; "äääälskling, nu borde vi boka tid för ivf!". Hur gör man liksom?

Jag hade nog sagt precis så Eller så hade jag bara bokat en tid och meddelat vilket datum Eftersom din sambo också vill ha barn så har jag svårt att se att han inte bara kommer att tycka att det är en jättebra idé? Eller tycker han att detta är jobbigt?

 

[Imogen]

Konstig känsla - märker att jag har lite småångest/är lite obekväm med att ta upp med sambon att jag skulle vilja kontakta en ivf-klinik för att planera in besök "för säkerhets skull" ifall det nu inte skulle ta sig under sommaren (och har gått cirkus ett år nu). Jag vet ju att han också vill ha barn som jag så jag är ju mest fånig egentligen.
Men liksom, ställa frågan; "äääälskling, nu borde vi boka tid för ivf!". Hur gör man liksom?

Jag förstår precis vad du menar även om jag inte varit i samma situation om just detta, men i andra "ärenden". För mig blir det liksom så konkret när man säger det på det viset. Pang bom vi behöver hjälp typ. Och då menar jag verkligen inte utifrån hur min man skulle ha reagerat eller vad han känner egentligen. Utan bara att det för mig blir så konkret. Bottnar säkert i någon sorts konflikträdsla även om det ju inte alls är en konflikt.

Jag hade nog tagit upp det första gången något i stil med "Jag skulle vilja att vi tar kontakt med någon om vad vi har för alternativ om vi inte lyckas på egen hand. För att "bryta isen". Känner jag mig själv rätt hade jag sen utan problem babblat på om olika alternativ och nämnt ivf sjutton gånger i samma samtal sen. Det är bara det där med att säga de första orden som "tar emot".

 

[Mirabilis]

Jag förstår precis vad du menar även om jag inte varit i samma situation om just detta, men i andra "ärenden". För mig blir det liksom så konkret när man säger det på det viset. Pang bom vi behöver hjälp typ. Och då menar jag verkligen inte utifrån hur min man skulle ha reagerat eller vad han känner egentligen. Utan bara att det för mig blir så konkret. Bottnar säkert i någon sorts konflikträdsla även om det ju inte alls är en konflikt.

Jag hade nog tagit upp det första gången något i stil med "Jag skulle vilja att vi tar kontakt med någon om vad vi har för alternativ om vi inte lyckas på egen hand. För att "bryta isen". Känner jag mig själv rätt hade jag sen utan problem babblat på om olika alternativ och nämnt ivf sjutton gånger i samma samtal sen. Det är bara det där med att säga de första orden som "tar emot".

Där sätter du fingret på det, det är nog så jag känner med. Det blir då definitivt på något vis. Men det var ett bra sätt att ta upp det på. Tror faktiskt jag ska ringa sambon i dag på lunchen och prata om det, han jobbar "ändå hemifrån". Tror det kan kännas lite lättare, jag har så lätt att gå upp i varv och att kroppen blir känslosam och skulle t.ex kunna börja gråta även om jag egentligen inte alls är ledsen, så att ta det via telefon kanske är lättare då.

 

[Mirabilis]

Jag hade nog sagt precis så Eller så hade jag bara bokat en tid och meddelat vilket datum Eftersom din sambo också vill ha barn så har jag svårt att se att han inte bara kommer att tycka att det är en jättebra idé? Eller tycker han att detta är jobbigt?

Mjae alltså vi har inte talat om det i den bemärkelsen så, utan mer konstaterat att "jahopp, nu fick jag mens så jag är inte gravid iallafall". Är väl kanske för att vi varit rätt laid back i hanterandet av det att jag är rädd att det inte ska fortsätta så om jag tar upp det, att det plötsligt skulle bli mer laddat isåfall.

 

[Eloise]

Konstig känsla - märker att jag har lite småångest/är lite obekväm med att ta upp med sambon att jag skulle vilja kontakta en ivf-klinik för att planera in besök "för säkerhets skull" ifall det nu inte skulle ta sig under sommaren (och har gått cirkus ett år nu). Jag vet ju att han också vill ha barn som jag så jag är ju mest fånig egentligen.
Men liksom, ställa frågan; "äääälskling, nu borde vi boka tid för ivf!". Hur gör man liksom?

Vi pratade tidigt om ivf, en närstående till mig gick genom det när jag och mannen träffades, och han och han exfru hade också gjort ivf så det var ett ganska väl luftat ämne.. men jag upplevde ändå att det var lite laddat att verkligen lyfta på locket till våra egna problem när vi hade försökt ett tag.

Jag skickade ett sms med länk till region Skånes egenremiss och något kortfattat typ ”ska vi ta och skicka iväg den här?”

 

[Voeux]

Mjae alltså vi har inte talat om det i den bemärkelsen så, utan mer konstaterat att "jahopp, nu fick jag mens så jag är inte gravid iallafall". Är väl kanske för att vi varit rätt laid back i hanterandet av det att jag är rädd att det inte ska fortsätta så om jag tar upp det, att det plötsligt skulle bli mer laddat isåfall.

Jag tänker att det är svårt att undvika, att det blir mer laddat alltså. Att besöka en klinik och prata om fertilitet och olika möjligheter kommer nog kännas annorlunda från att vara laid back, och jag tror (men du vet såklart bäst själv) att du gör dig själv en björntjänst om du försöker dämpa känslorna kring det allt för mycket. Men personligen ser jag det inte som något negativt, det kan väl vara en väldigt fin sak att höja insatsen tillsammans? Det är en resa som ni två gör, och min erfarenhet är att man kommer varandra ännu närmre när det ibland är lite av en rocky road

 

[Voeux]

Vi pratade tidigt om ivf, en närstående till mig gick genom det när jag och mannen träffades, och han och han exfru hade också gjort ivf så det var ett ganska väl luftat ämne.. men jag upplevde ändå att det var lite laddat att verkligen lyfta på locket till våra egna problem när vi hade försökt ett tag.

Jag skickade ett sms med länk till region Skånes egenremiss och något kortfattat typ ”ska vi ta och skicka iväg den här?”

Att visa saker är sjukt bra vid tunghäfta. Jag kan själv ha svårt att få ut orden när något är laddat för mig, då kan det verkligen underlätta med att hålla fram ett ting eller skicka en sak. Visste att jag skulle få tunghäfta när jag plussat så jag la helt enkelt fram testet. Samt messade till min bästa vän att jag plussat trots att vi ska träffas på torsdag, men jag vet att jag inte kommer kunna säga det utan bara bli skitnervös.

 

[em-pirre]

Konstig känsla - märker att jag har lite småångest/är lite obekväm med att ta upp med sambon att jag skulle vilja kontakta en ivf-klinik för att planera in besök "för säkerhets skull" ifall det nu inte skulle ta sig under sommaren (och har gått cirkus ett år nu). Jag vet ju att han också vill ha barn som jag så jag är ju mest fånig egentligen.
Men liksom, ställa frågan; "äääälskling, nu borde vi boka tid för ivf!". Hur gör man liksom?

Jag gjorde en utredning själv först. Bokade tid hos en privat gyn och bad om koll av hormonvärden, VUL och sen blev det också HSSG. Först efter det/i samband med det fick mannen remiss till spermietest.

 

[Våfflan]

Konstig känsla - märker att jag har lite småångest/är lite obekväm med att ta upp med sambon att jag skulle vilja kontakta en ivf-klinik för att planera in besök "för säkerhets skull" ifall det nu inte skulle ta sig under sommaren (och har gått cirkus ett år nu). Jag vet ju att han också vill ha barn som jag så jag är ju mest fånig egentligen.
Men liksom, ställa frågan; "äääälskling, nu borde vi boka tid för ivf!". Hur gör man liksom?

Jag tog upp det så när vi försökt i ett år ungefär att "Jag undrar om vi inte skulle ta och kolla upp det?". Jag upplevde det som väldigt känsligt och utsatt eftersom han har barn sedan tidigare och jag är gammal i sammanhanget - var 38 när vi började försöka. Det känns alltså som att det är mycket "för min skull" som jag "utsätter" honom för det här. Han har dock varit tvärlugn hela tiden, inga problem alls.

Vi har gjort en utredning och ska på det avslutande läkarbesöket på torsdag. Det är ju där det börjar. För mig var det lättare att skjuta själva IVF frågan framför mig.

 

[Mirabilis]

Är det värt förresten att bara ringa och höra sig för hos en IVF-klinik mer hur väntetiderna ser ut för start av utredning? Det lär ju skilja sig åt en hel del mellan kliniker tänker jag, och de lär väl inte tycka det är något konstigt att jag hör mig för utan att direkt boka tid?

 

[Våfflan]

Är det värt förresten att bara ringa och höra sig för hos en IVF-klinik mer hur väntetiderna ser ut för start av utredning? Det lär ju skilja sig åt en hel del mellan kliniker tänker jag, och de lär väl inte tycka det är något konstigt att jag hör mig för utan att direkt boka tid?

Jag började ringa runt bland kliniker. Som nyinflyttad i Stockholm från Jämtland är den här stora vårdfloran som finns och alla fria val man har helt överväldigande! (Ska man läsa recensioner på google eller hur ska man ens ta ställning?) Den första IVF-kliniken jag pratade med hänvisade till att de hade väldigt få tidier för utredning och sade att fler utredningar utförs på Gyn. När jag ringde dit fick jag frågan "Kan ni komma imorgon kl nio eller vill ni hellre komma på tisdag". Vi hade alltså ingen väntetid alls. Det kan dock vara ett storstadsfenomen kanske?

 

[KarinStarfighter]

Är det värt förresten att bara ringa och höra sig för hos en IVF-klinik mer hur väntetiderna ser ut för start av utredning? Det lär ju skilja sig åt en hel del mellan kliniker tänker jag, och de lär väl inte tycka det är något konstigt att jag hör mig för utan att direkt boka tid?

Det beror nog på var nånstans i landet man bor. Här för man utredning antingen på en privat mottagning som har avtal med regionen eller på regionens mottagning innan man får remiss till universitetssjukhuset.

Jag minns inte riktigt hur vi pratade om det innan, men vet att vi tidigt sa att har det inte tagit sig efter ett år så får vi boka en tid. När det gått ett år sa jag att nu ringer jag och det tror jag att sambon var lättad över. Det var lite tungt att typ ” Jag ringer för vi kan inte bli gravida”, men sen ställde de en massa frågor och allt flöt på bra

 

[Kilauea]

Konstig känsla - märker att jag har lite småångest/är lite obekväm med att ta upp med sambon att jag skulle vilja kontakta en ivf-klinik för att planera in besök "för säkerhets skull" ifall det nu inte skulle ta sig under sommaren (och har gått cirkus ett år nu). Jag vet ju att han också vill ha barn som jag så jag är ju mest fånig egentligen.
Men liksom, ställa frågan; "äääälskling, nu borde vi boka tid för ivf!". Hur gör man liksom?

Vi pratade nog om att det ju tycktes dra ut på tiden. Sen var det sambon som skötte kontakten med kliniken.

 

[Skuggviol]

Kan inte sluta skratta! Tog ett test nu på morgonen (BIM idag) och det var positivt! Känns helt overkligt, men så himla roligt! Sambon blev också jätteglad

 

[Voeux]

Kan inte sluta skratta! Tog ett test nu på morgonen (BIM idag) och det var positivt! Känns helt overkligt, men så himla roligt! Sambon blev också jätteglad

Grattis! Då kanske vi får knodd precis samtidigt

 

[CajsaStina]

Ett plus till här! Gjorde ju skrapningen 26/4, fick positivt på ÄL-test 20/5 och plussade idag! Fattar ingenting då det tog typ 8 månader att plussa sist, och nu bara pang!

Räknar dock kallt med att min kropp typ ljuger eller att det börjar blöda vilken sekund som helst. Bara det inte blir samma visa igen nu som sist..

 

[Voeux]

Ett plus till här! Gjorde ju skrapningen 26/4, fick positivt på ÄL-test 20/5 och plussade idag! Fattar ingenting då det tog typ 8 månader att plussa sist, och nu bara pang!

Räknar dock kallt med att min kropp typ ljuger eller att det börjar blöda vilken sekund som helst. Bara det inte blir samma visa igen nu som sist..

Jag tror det är sunt att vara lite försiktig med hoppet precis såhär i början, det är jag också, även om det är svårt. Men med det sagt så brukar ju turen vända tillslut och vem vet, det kanske är denna gång för er

 

[CajsaStina]

Jag tror det är sunt att vara lite försiktig med hoppet precis såhär i början, det är jag också, även om det är svårt. Men med det sagt så brukar ju turen vända tillslut och vem vet, det kanske är denna gång för er

Jo precis, vi reagerade typ knappt den här gången haha vilket ju är tråkigt jämfört med lyckan förra gången.. Men det är väl ett skydd och så får det vara nu.

Tack snälla, hoppas det!