En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida del 12

Status
Stängd för vidare inlägg.
Finns det nån annan klinik i närheten, eller på ok avstånd, som kan tänka lite annorlunda?
När vi gick privat kände vi att de ville ju att vi skulle lyckas.

Jag tror mest det är jag som är cynisk, det är ju ganska mycket pengar det rör sig om. Den privata kliniken har ändå känts lite mer måna om oss än landstinget. Det hade såklart blivit enklare ifall de sa stopp, men samtidigt är det ju positivt om de fortfarande tror på oss.
 
Jag tror mest det är jag som är cynisk, det är ju ganska mycket pengar det rör sig om. Den privata kliniken har ändå känts lite mer måna om oss än landstinget. Det hade såklart blivit enklare ifall de sa stopp, men samtidigt är det ju positivt om de fortfarande tror på oss.

Det är klart att det inte är konstigt om man tvekar med tanke på de summor som det rör sig om...Sen hoppas man ju att kliniken skulle avråda från fler egna försök om de verkligen inte trodde på det och inte bara mjölka en på pengar. Min kollega har gjort syskonförsök på en privat klinik i Gbg och efter att de höjt dosen till Max under ett antal dagar (vet inte hur länge) och de ändå inte fått några ägg så har de blivit avrådda från fler försök med egna ägg. Nånstans tycker jag att det känns sunt och etiskt att faktiskt inte uppmuntra till fler försök om de inte tror att det finns en realistisk chans. Med det sagt så hoppas man ju att er klinik tänker på samma sätt och inte rekommenderat fler egna försök om det inte var möjligt (sen måste ju ni ta beslut om det är värt det).
Passar på att skicka en styrkekram och hoppas på att ni landar i ett beslut som känns okej för er båda.
 
Det är klart att det inte är konstigt om man tvekar med tanke på de summor som det rör sig om...Sen hoppas man ju att kliniken skulle avråda från fler egna försök om de verkligen inte trodde på det och inte bara mjölka en på pengar. Min kollega har gjort syskonförsök på en privat klinik i Gbg och efter att de höjt dosen till Max under ett antal dagar (vet inte hur länge) och de ändå inte fått några ägg så har de blivit avrådda från fler försök med egna ägg. Nånstans tycker jag att det känns sunt och etiskt att faktiskt inte uppmuntra till fler försök om de inte tror att det finns en realistisk chans. Med det sagt så hoppas man ju att er klinik tänker på samma sätt och inte rekommenderat fler egna försök om det inte var möjligt (sen måste ju ni ta beslut om det är värt det).
Passar på att skicka en styrkekram och hoppas på att ni landar i ett beslut som känns okej för er båda.

Jag hoppas också att de resonerar så, och avråder när de inte tror på fler försök. Jag är mest rädd att de tittar för mycket på antalet ägg och att kvaliteten på äggen kommer i andra hand. För även om man får ut ett okej antal ägg när man är 40 år så borde sannolikheten för ett ägg med toppkvalitet vara lägre vid min ålder. Och jag hade ju gärna plockat ut 100 ägg om jag vetat att åtminstone någon var av god kvalitet.

Men vi får se, det lutar åt ett försök till med egna ägg i alla fall, så får vi se sen.
 
Testade förra cykeln, för jag blev mer illamående än vanligt, skitömma tuttar, svullen och supertrött. Negativa stickor. Gick över på nån vecka och sen kom mensen (lite kortare än vanligt, men fortfarande kraftig blödning).

Nu är jag på dag 20 och kroppen har börjat svullna upp den här veckan, mensvärken molar och tuttarna sväller och ömmar.

Blir ju fundersam över om andningsövningar och några få kostförändringar är orsakerna.
 
På väg hem efter några intensiva dagar i st petersburg! Just nu befinner vi oss i Estland varifrån vi ska flyga hem till Sverige. Gränskontrollen mellan länderna korsade vi till fots 🙂 Vi har tagit otroligt mycket prover av olika slag och det enda jag egentligen vet redan nu är att se på hysteroskopin hittade några slags förändringar, förstod inte allt mer än att det är en inflammation typ? Och att det kan FIXAS! Hoppas så att det ska vara lösningen för oss. Fortfarande en lång resa kvar med först äggplock och sedan insättning några månader senare, och jag vet inte när det blir just nu, men ändå.
 
På väg hem efter några intensiva dagar i st petersburg! Just nu befinner vi oss i Estland varifrån vi ska flyga hem till Sverige. Gränskontrollen mellan länderna korsade vi till fots 🙂 Vi har tagit otroligt mycket prover av olika slag och det enda jag egentligen vet redan nu är att se på hysteroskopin hittade några slags förändringar, förstod inte allt mer än att det är en inflammation typ? Och att det kan FIXAS! Hoppas så att det ska vara lösningen för oss. Fortfarande en lång resa kvar med först äggplock och sedan insättning några månader senare, och jag vet inte när det blir just nu, men ändå.

Vad skönt att ha nån faktisk avvikelse att peka på, och att det går att göra något åt! Hoppas för er skull att de verkligen hittat det som ställt till problem och att ni får lite medvind nu. 🙂
 
Vi har nu gjort en fertilitetsutredning (ja, det gick snabbt). Alla prover är bra. Dock är äggledarspolning inte gjord, läkaren trodde vid första mötet att hon skulle landa i att rekommendera ivf och då är det onödigt att utsätta sig för spolning, det blir gjort om vi väljer att vänta. Nu landade hon inte i att rekommendera ivf, tror jag. Det var lite spretigt, det är inte fel om vi provar själva ett halvår till, jag är "bara 34", har bra äggreserver och har blivit spontant gravid en gång. Eller så väljer vi ivf nu, eftersom vi försökt rätt länge och endometriosen minskar chansen att lyckas, så det är risk att vi ändå hamnar där om ett halvår.

Jag vet inte vad jag ska tänka, jag vill ha facit. Kommer det inte gå så finns det ju ingen anledning att vänta, då slutar det ändå med ivf. Men om det går spontant så är det ju jätteskönt att slippa ivf, både fysiskt och ekonomiskt. Vill jag chansa på ett halvår till? Ett halvår hit eller dit spelar kanske egentligen inte så stor roll, det som talar emot det är åldersskillnaden mot dottern, som ju bara blir större och större, och jag vill egentligen ha max 3 års skillnad (det är redan kört).

Mannen tycker att jag får bestämma. Han blir jätteglad för ett barn till, men är nöjd även om det inte blir fler.
 
Vi har nu gjort en fertilitetsutredning (ja, det gick snabbt). Alla prover är bra. Dock är äggledarspolning inte gjord, läkaren trodde vid första mötet att hon skulle landa i att rekommendera ivf och då är det onödigt att utsätta sig för spolning, det blir gjort om vi väljer att vänta. Nu landade hon inte i att rekommendera ivf, tror jag. Det var lite spretigt, det är inte fel om vi provar själva ett halvår till, jag är "bara 34", har bra äggreserver och har blivit spontant gravid en gång. Eller så väljer vi ivf nu, eftersom vi försökt rätt länge och endometriosen minskar chansen att lyckas, så det är risk att vi ändå hamnar där om ett halvår.

Jag vet inte vad jag ska tänka, jag vill ha facit. Kommer det inte gå så finns det ju ingen anledning att vänta, då slutar det ändå med ivf. Men om det går spontant så är det ju jätteskönt att slippa ivf, både fysiskt och ekonomiskt. Vill jag chansa på ett halvår till? Ett halvår hit eller dit spelar kanske egentligen inte så stor roll, det som talar emot det är åldersskillnaden mot dottern, som ju bara blir större och större, och jag vill egentligen ha max 3 års skillnad (det är redan kört).

Mannen tycker att jag får bestämma. Han blir jätteglad för ett barn till, men är nöjd även om det inte blir fler.

Vi var i liknande sits och changsade med ett halvår till. Blev gravida själva i slutet av det halvåret så vårt val slog rätt. (Sen hade vi nog ändå inte fått ivf möjlighet direkt pga Covid-19 vilket spelade in i vårt val.)

Vi får 3,5 år mellan syskonen, hade egentligen plan på 2år mellan...
 
Vi har nu gjort en fertilitetsutredning (ja, det gick snabbt). Alla prover är bra. Dock är äggledarspolning inte gjord, läkaren trodde vid första mötet att hon skulle landa i att rekommendera ivf och då är det onödigt att utsätta sig för spolning, det blir gjort om vi väljer att vänta. Nu landade hon inte i att rekommendera ivf, tror jag. Det var lite spretigt, det är inte fel om vi provar själva ett halvår till, jag är "bara 34", har bra äggreserver och har blivit spontant gravid en gång. Eller så väljer vi ivf nu, eftersom vi försökt rätt länge och endometriosen minskar chansen att lyckas, så det är risk att vi ändå hamnar där om ett halvår.

Jag vet inte vad jag ska tänka, jag vill ha facit. Kommer det inte gå så finns det ju ingen anledning att vänta, då slutar det ändå med ivf. Men om det går spontant så är det ju jätteskönt att slippa ivf, både fysiskt och ekonomiskt. Vill jag chansa på ett halvår till? Ett halvår hit eller dit spelar kanske egentligen inte så stor roll, det som talar emot det är åldersskillnaden mot dottern, som ju bara blir större och större, och jag vill egentligen ha max 3 års skillnad (det är redan kört).

Mannen tycker att jag får bestämma. Han blir jätteglad för ett barn till, men är nöjd även om det inte blir fler.

Jag hade inte chansat, men det är ju baserat på egna erfarenheter. Vi började när jag var 35 och har inte lyckats ännu (fyller 40 nästa år).

Lycka till, vad ni än väljer! 🙂
 
Har precis gjort mitt tredje äggplock och mitt första i Ryssland! 15 ägg ut så det är bra. Lite fler än tidigare men vårt problem har aldrig varit brist på ägg eller embryon så. Är i princip helt smärtfri än så länge till skillnad från efter mina äggplock i Sverige så det är skönt.
 
Har precis gjort mitt tredje äggplock och mitt första i Ryssland! 15 ägg ut så det är bra. Lite fler än tidigare men vårt problem har aldrig varit brist på ägg eller embryon så. Är i princip helt smärtfri än så länge till skillnad från efter mina äggplock i Sverige så det är skönt.
Åh vad spännande. Hur ser deras plan ut, sätter de bara in 5-dagars?
 
Åh vad spännande. Hur ser deras plan ut, sätter de bara in 5-dagars?
Tror det, förutom i undantagsfall kanske. Men i princip bara frysta också så vi åker hem igen och åker tillbaka om några månader 🙂 Tror de vill att man väntar åtminstone två cykler innan återföring. Men vi måste hinna ansöka om nytt visum också och det är en väldigt speciell process just nu, så jag skulle gissa på att näsa resa blir i mars.
 
Har precis gjort mitt tredje äggplock och mitt första i Ryssland! 15 ägg ut så det är bra. Lite fler än tidigare men vårt problem har aldrig varit brist på ägg eller embryon så. Är i princip helt smärtfri än så länge till skillnad från efter mina äggplock i Sverige så det är skönt.
Vad spännande! Jag tycker ni är jättemodiga som vågar göra ivf-resan utomlands. Håller verkligen tummarna för er!
 
Lite uppdatering från mig..och grubblerier..

Jag slutade med p-ring i mars i år och har sen dess haft väldigt regelbunden mens. Började med ÄL-test i september och hade då positivt på det dag 15 och mens dag 30. Sen har det ballat ur lite.. månaden efter vår ÄL positivt dag 20-21 och mens på dag 36! Och månaden efter det ÄL på dag 12 och idag är det dag 32 och ingen mens i sikte. Borde kanske göra ett gravtest snart, imorrn är det 3 veckor sen positivt ägglossningstest. Tror dock inte på positivt då vi bara fick till det en dag förra ÄL, samma dag som stickan visade positivt..

Är snart 35 och börjar bli lite orolig eftersom det plötsligt svajar? Vad tror ni?
 
Lite uppdatering från mig..och grubblerier..

Jag slutade med p-ring i mars i år och har sen dess haft väldigt regelbunden mens. Började med ÄL-test i september och hade då positivt på det dag 15 och mens dag 30. Sen har det ballat ur lite.. månaden efter vår ÄL positivt dag 20-21 och mens på dag 36! Och månaden efter det ÄL på dag 12 och idag är det dag 32 och ingen mens i sikte. Borde kanske göra ett gravtest snart, imorrn är det 3 veckor sen positivt ägglossningstest. Tror dock inte på positivt då vi bara fick till det en dag förra ÄL, samma dag som stickan visade positivt..

Är snart 35 och börjar bli lite orolig eftersom det plötsligt svajar? Vad tror ni?
Antal gånger spelar ingen roll.
Vår lillasyster blev till på en gång ett par dagar innan ÄL.

Stickan visar positivt innan ägget släpper.
 
Vi var i liknande sits och changsade med ett halvår till. Blev gravida själva i slutet av det halvåret så vårt val slog rätt. (Sen hade vi nog ändå inte fått ivf möjlighet direkt pga Covid-19 vilket spelade in i vårt val.)

Vi får 3,5 år mellan syskonen, hade egentligen plan på 2år mellan...
Det är ju det man hoppas på, men... Vi verkar kunna få sätta igång i feb/mars.

Grattis! :)


Jag hade inte chansat, men det är ju baserat på egna erfarenheter. Vi började när jag var 35 och har inte lyckats ännu (fyller 40 nästa år).

Lycka till, vad ni än väljer! 🙂
Läkaren verkade tycka att ett halvår till inte påverkade chanserna att lyckas med ivf (däremot påverkar det priset eftersom jag passerar 35 under det halvåret). Jag är dum nog att tro att ivf kommer lyckas direkt. Jag VET att det inte alls finns några garantier och ändå tror jag det.
Jag tänker mig oavsett ett sånt där paket med tre försök, och lyckas det inte så får det vara, tror jag.

Det låter tufft, lycka till till er också!


Jag håller med @Ingela_S, men det måste såklart kännas rätt i magen för er @soom 🙂
Om magen bara kunde bestämma sig :cautious:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Hejsan! Kände att jag ville gå med i tråden, även fast vi inte börjat försöka än. Vi tänkte börja försöka i juni om det går som det...
2
Svar
22
· Visningar
2 553
Senast: orkide
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 116
Senast: Anonymisten
·
Gravid - 1år Välkomna till tråd 13 Här samlas alla som vill prata om hur det är att försöka få till barn! Oavsett om det är med stork, DHL...
79 80 81
Svar
1 619
· Visningar
227 075
Senast: Bracco
·
Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny...
2
Svar
22
· Visningar
3 862
Senast: Milosari
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp