En islänning sparkas inte?

[Grazing]

Sv: En islänning sparkas inte?

Men där har vi nog en trolig orsak till att hästarna i Sverige har ett annat flockbeteende än på Island, det kanske finns fler som du här i Sverige som snabbt är där och flyttar på hästar som enligt er inte fungerar i hop och det naturliga beteendet rubbas.
På Island bryr sig hästägarna inte så mkt om hur hästarna beter sig mot varandra och hästarna löser det själva och visst bråkar hästar även på Island!

Men gör dom verkligen det då? När jag har varit på island så har jag nog aldrig sett något bråk i flockarna på det sättet. Nu kanske jag bara har sett ovanligt lugna isisar där men dock stora mängder hästar på mindre yta. Aldrig någon tendens till bråk. Tycker alla hästar där var väldigt harmoniska och lugna.

Sen var det ju många som hade dom två och två i mindre hagar också, altså inte alla i samma hage precis som i sverige. Finns säkert en del olika sortes hästhållning även där.

 

[Bambi]

Sv: En islänning sparkas inte?

Men där har vi nog en trolig orsak till att hästarna i Sverige har ett annat flockbeteende än på Island, det kanske finns fler som du här i Sverige som snabbt är där och flyttar på hästar som enligt er inte fungerar i hop och det naturliga beteendet rubbas.
På Island bryr sig hästägarna inte så mkt om hur hästarna beter sig mot varandra och hästarna löser det själva och visst bråkar hästar även på Island!

Jag har inte varit på Island så jag kan inte svara för hur det ser ut där, men jag anser att det är hästägarens ansvar att se till att hästen går i en fungerande flock och minimerar skaderisken. Det finns alltid risk för skador givetvis, men en flock där det bråkas och uppstår nya skador konstant är inte välfungerande.

Jag har haft både islandshäst och halvblod i många år och jag har sällan sett så mycket bråk som i vissa islandsflockar. Jag har aldrig sett halvblod/sporthästar tjuta och sparka rumpa mot rumpa så som islandsstona kan göra. Jag vet inte vad det beror på. Kanske för att islänningarna är så pass tuffa och har kvar mer "urinstinkter" att slåss för att överleva om det behövs. Detta blir ju allt annat än ett positivt beteende i fångenskap. Tilläggas kan dock att det här rumpa-mot-rumpa-sparkandet är ett relativt "ofarligt" sparkande eftersom hästarna står så pass nära varandra, men sker det ofta nog är risken stor att någon skadas till slut.

Jag har ett islandssto som är väldigt tufft och hamnar hon i bråk ger hon sig inte. Det kan sluta väldigt obehagligt. Jag ser det som mitt ansvar att vara noga med vilka individer/grupper jag låter henne gå med för att ingen ska bli allvarligt skadad. Visst är det tråkigt, men jag accepterar inte den här attityden att "islandshästar ska minsann kunna göra upp själva". Ja, det kan de göra också, tills det blir blodbad! Hon har dock stor respekt för människor och har aldrig någonsin sparkat i närheten av en människa, och hon flyttar sig för människor vid minsta vink.

 

[TinyWiny]

Sv: En islänning sparkas inte?

För HÄSTARNA är det normalt. Du påstår en massa om hur flockar 'ska' funka men det verkar stämma dåligt.

Hur ska en flock fungera då?

 

[TinyWiny]

Sv: En islänning sparkas inte?

Jag har också erfarenhet av väldigt bråkiga islandshästar i flockar, hade en foderhäst en gång som jag hade på ett stort bete i en stor flock, var runt 50 hästar i flocken, många olika raser. Tror det var runt 3 4 islänningar och dom slogs nog hela sommaren mer eller mindre. Sa till en gång och då sa dom som hade dom att jaja, dom slåss hela tiden sa dom. Men dom höll bara på med varandra, dom andra hästarna var aldrig inblandade i deras bråk. Dom kom även från samma stall, så dom hade väl sin lilla egna flock för dom tydde sig inte riktigt till dom andra. Nu var det visserligen många småflockar i den hagen men det var aldrig bråk mellan några förutom lite rörigt vid ihopsläppet.

Skönt att höra att det är fler än jag som har den ganska märkliga erfarenheten. Jag undrar hur det har kunnat bli så?

 

[Brolinskan]

Sv: En islänning sparkas inte?

Det är lustigt dock, för jag har aldrig någonsin varit med om att det är så mycket problem i flockar som med hästar som med de vars ägare ska dutta med dem i ihopsläpp osv. Jag tycker det är självklart att hästarna inte ska skadas i onödan såklart, men har heller aldrig varit med om en sparkskada och heller aldrig hört tala som att det har "slutat i blodbad", då har jag ändå jobbat med hästar och haft många som gått i olika konstellationer, i varierande storlekar på flockar med många hästar som kommer och går = som upplagt för problem. Men däremot träffat många som är väldigt rädda för att deras hästar ska skadas så till den milda grad att det i sin tur skapar problem.

 

[TinyWiny]

Sv: En islänning sparkas inte?

Jag har inte varit på Island så jag kan inte svara för hur det ser ut där, men jag anser att det är hästägarens ansvar att se till att hästen går i en fungerande flock och minimerar skaderisken. Det finns alltid risk för skador givetvis, men en flock där det bråkas och uppstår nya skador konstant är inte välfungerande.

Jag har haft både islandshäst och halvblod i många år och jag har sällan sett så mycket bråk som i vissa islandsflockar. Jag har aldrig sett halvblod/sporthästar tjuta och sparka rumpa mot rumpa så som islandsstona kan göra. Jag vet inte vad det beror på. Kanske för att islänningarna är så pass tuffa och har kvar mer "urinstinkter" att slåss för att överleva om det behövs. Detta blir ju allt annat än ett positivt beteende i fångenskap. Tilläggas kan dock att det här rumpa-mot-rumpa-sparkandet är ett relativt "ofarligt" sparkande eftersom hästarna står så pass nära varandra, men sker det ofta nog är risken stor att någon skadas till slut.

Jag har ett islandssto som är väldigt tufft och hamnar hon i bråk ger hon sig inte. Det kan sluta väldigt obehagligt. Jag ser det som mitt ansvar att vara noga med vilka individer/grupper jag låter henne gå med för att ingen ska bli allvarligt skadad. Visst är det tråkigt, men jag accepterar inte den här attityden att "islandshästar ska minsann kunna göra upp själva". Ja, det kan de göra också, tills det blir blodbad! Hon har dock stor respekt för människor och har aldrig någonsin sparkat i närheten av en människa, och hon flyttar sig för människor vid minsta vink.

Det är precis det här jag tycker också. Man har ett ansvar som människa för sina djur. Man kan inte bara säga att det är normalt att de slåss och låta hästar gå ihop som inte trivs ihop. Då får man dela upp hästarna så att det ändå blir harmoni i grupperna.

 

[Inte_Ung]

Sv: En islänning sparkas inte?

Jag tror att skillnaden kommer av att ytorna är så mycket större på Island.
Om hästarna måste springa runt på 100ha hela dagarna för att hitta mat och vatten så har de annat att göra än att slåss.
Men på en liten yta med serverad mat som bara kommer utan ansträngning så får de tråkigt och börjar att gruffa.

 

[Brolinskan]

Sv: En islänning sparkas inte?

Men vad är "harmoni" för dig och vad är en bra flockdynamik?
Hästar och människor är som det redan påtalats i gruppen olika och det är inte säkert att våra åsikter alltid stämmer överens med hästarnas. För det mesta går ju vår hästhållning ut på att göra saker som inte är varesig naturligt eller sunt för hästarna, så jag har lite svårt att köpa att vi som människor vet så mycket mer och bättre än hästarna, hur de ska göra upp och vad som är "bra" för dem. Viktigt är dock att hästarna har tillräckligt stora hagar så att det finns ytor för dem att kunna komma undan och ifrån.
Observera dock att jag fortfarande inte pratar om när det kommer in en sk bråkstake i en flock, utan mer om i mina ögon, normala "konflikter" då och då.

 

[TinyWiny]

Sv: En islänning sparkas inte?

Det är lustigt dock, för jag har aldrig någonsin varit med om att det är så mycket problem i flockar som med hästar som med de vars ägare ska dutta med dem i ihopsläpp osv. Jag tycker det är självklart att hästarna inte ska skadas i onödan såklart, men har heller aldrig varit med om en sparkskada och heller aldrig hört tala som att det har "slutat i blodbad", då har jag ändå jobbat med hästar och haft många som gått i olika konstellationer, i varierande storlekar på flockar med många hästar som kommer och går = som upplagt för problem. Men däremot träffat många som är väldigt rädda för att deras hästar ska skadas så till den milda grad att det i sin tur skapar problem.

Men vem säger att det ska duttas? Jag klär inte in mina hästar i benskydd upp till öronen innan de släpps ihop men om en häst upprepade gånger verkligen jagar och sparkar en annan häst så ser jag heller ingen anledning till att de ska fortsätta gå ihop.
Jag har haft en sparkskada på en häst som gjorde att hon blev sned i bäckenet. Hon blev aldrig bra igen. Hade jag vetat att den andra hästen var som hon var så hade jag givetvis aldrig släppt ihop dem från första början. (Ingen av dem var islandshäst är väl bäst att jag tillägger. Den som blev sparkad var en fjording och den som sparkade var en travare.)

 

[Brolinskan]

Sv: En islänning sparkas inte?

När min förra frieser skulle in i flocken så var flocken stenhård mot henne, Hon fick inte vara med dem första månaden och många förfasades över att jag lät henne vara i hagen (som var på 20 hektar, så hon kunde alltid komma undan) med dem trots att de jagade bort henne så fort hon kom nära. Efter ungefär en månad hade hon dock anpassat sig och blivit lite mer uppmärksam på signalerna och var välkommen in i gemenskapen. Ett år senare skulle man aldrig kunnat gissa att hon inte varit välkommen i början och var en i flocken.
Hon blev betydligt trevligare att ha att göra med också, då hon helt plötsligt började uppmärksamma det som hände runtomkring henne och inte bara stövlade fram.
Kan tänka mig att många skulle brutit mycket tidigare och satt henne i en annan hage. Om det varit bättre för henne? Jag tror inte det.

 

[Thera]

Sv: En islänning sparkas inte?

Den enda häst jag blivit sparkad av är en islänning.

Nä, jag har haft mitt halvblod i två olika stall med islänningar i 12 år och blivit totalt avskräckt. Aldrig sett maken till fräcka hästar. Påträngande, buffliga, att säga ifrån och markera är som att hälla vatten på en gås.

Och jo, de är flockuppfödda och ordentligt uppfostrade, men det biter liksom inte.

Vet inte om det är att de har väldigt starka överlevnadsinstinkter efter tusentals år på Island som skapar tuffheten, men nåt är det.

En var helt störd. Skulle ta in min häst (som dessutom var högre i rang), då hon kommer och ska buffas och gruffas. Schasar iväg henne, varpå hon vänder om och sparkar mig rakt i ryggen. Noll respekt för både människor och rang-högre hästar. Kunde springa rakt över folk eller tränga sig ut genom grinden när man skulle stänga.

Nu var hon extrem, men detta beteendet light har jag sett hos många.

 

[Brolinskan]

Sv: En islänning sparkas inte?

Det tycker jag är en annan grej, som sagt bråkmakare vill jag inte ha i mina flockar och har, peppar peppar varit förskonad ifrån!

 

[TinyWiny]

Sv: En islänning sparkas inte?

Men vad är "harmoni" för dig och vad är en bra flockdynamik?
Hästar och människor är som det redan påtalats i gruppen olika och det är inte säkert att våra åsikter alltid stämmer överens med hästarnas. För det mesta går ju vår hästhållning ut på att göra saker som inte är varesig naturligt eller sunt för hästarna, så jag har lite svårt att köpa att vi som människor vet så mycket mer och bättre än hästarna, hur de ska göra upp och vad som är "bra" för dem. Viktigt är dock att hästarna har tillräckligt stora hagar så att det finns ytor för dem att kunna komma undan och ifrån.
Observera dock att jag fortfarande inte pratar om när det kommer in en sk bråkstake i en flock, utan mer om i mina ögon, normala "konflikter" då och då.

En harmonisk flock är en flock där kompisarna står och kliar på varandra och där det räcker med en öronvridning ifrån en häst för att den andra hästen ska flytta på sig. Där ingen slåss om vare sig mat eller vatten utan att rangordningen är konstant och ingen bråkstake finns. I en harmonisk flock behövs inga bråk för det finns ingen anledning. Varje häst vet sin plats och varje häst har sin uppgift.
Tamhästarna vet inte att de inte behöver spara på sin energi utan de lever fortfarande med sina urgamla instinkter kvar. Annars hade vi inte haft feta hästar på sommaren för varför skulle de vräka i sig? De får ju mat på vintern med nu men det vet inte de för de lever utefter sina instinkter i nuet. Precis som tamhästar får överslagsbeteende när livet har varit tråkigt ett tag och gör rusher gjorde deras förfäder exakt samma sak för att alltid vara redo om faror hotade.
En bra gruppdynamik är alltså där var häst vet sin plats och där ingen behöver bråka.

Just eftersom vi gör en massa onaturliga saker med hästarna (jag hoppas verkligen att människor strävar efter att göra det som är sunt för sina hästar, annars är det något allvarligt fel) så anser jag att det är ännu viktigare att de har kompisar i hagen som de mår bra tillsammans med. Vi människor ser ju om vi har ett uns hästkunskap om en häst trivs eller inte och det är våran förbannade plikt att se till att våra djur mår bra. Är det bråk i hagen ja då får man ändra gruppen (och i stallet om det är aktuellt) så att de som inte passar ihop slipper gå ihop. Att låta hästarna gå ihop fast de inte trivs ihop är bara elakt. Vet man inte vad hästarna mår bra av så tycker jag att man får se till att lära sig det. Så svårt är det faktiskt inte.
En harmonisk häst är så mycket trevligare att umgås med än en häst som hela tiden får vara på sin vakt.

 

[TinyWiny]

Sv: En islänning sparkas inte?

Jag tror att skillnaden kommer av att ytorna är så mycket större på Island.
Om hästarna måste springa runt på 100ha hela dagarna för att hitta mat och vatten så har de annat att göra än att slåss.
Men på en liten yta med serverad mat som bara kommer utan ansträngning så får de tråkigt och börjar att gruffa.

Det kan säkert ligga väldigt mycket i det.

 

[TinyWiny]

Sv: En islänning sparkas inte?

När min förra frieser skulle in i flocken så var flocken stenhård mot henne, Hon fick inte vara med dem första månaden och många förfasades över att jag lät henne vara i hagen (som var på 20 hektar, så hon kunde alltid komma undan) med dem trots att de jagade bort henne så fort hon kom nära. Efter ungefär en månad hade hon dock anpassat sig och blivit lite mer uppmärksam på signalerna och var välkommen in i gemenskapen. Ett år senare skulle man aldrig kunnat gissa att hon inte varit välkommen i början och var en i flocken.
Hon blev betydligt trevligare att ha att göra med också, då hon helt plötsligt började uppmärksamma det som hände runtomkring henne och inte bara stövlade fram.
Kan tänka mig att många skulle brutit mycket tidigare och satt henne i en annan hage. Om det varit bättre för henne? Jag tror inte det.

Fast jag kan tycka att det är stor skillnad på att bli bortjagad för att man inte lyssnar på signalerna och att bli jagad och sparkad på. Tycker inte du det?

 

[Gimlan]

Sv: En islänning sparkas inte?

Den enda häst jag blivit sparkad av är en islänning.

Nä, jag har haft mitt halvblod i två olika stall med islänningar i 12 år och blivit totalt avskräckt. Aldrig sett maken till fräcka hästar. Påträngande, buffliga, att säga ifrån och markera är som att hälla vatten på en gås.

Och jo, de är flockuppfödda och ordentligt uppfostrade, men det biter liksom inte.

Vet inte om det är att de har väldigt starka överlevnadsinstinkter efter tusentals år på Island som skapar tuffheten, men nåt är det.

En var helt störd. Skulle ta in min häst (som dessutom var högre i rang), då hon kommer och ska buffas och gruffas. Schasar iväg henne, varpå hon vänder om och sparkar mig rakt i ryggen. Noll respekt för både människor och rang-högre hästar. Kunde springa rakt över folk eller tränga sig ut genom grinden när man skulle stänga.

Nu var hon extrem, men detta beteendet light har jag sett hos många.

Alla de isläningar du träffat måste haft minst ett fel i huvudet. Jag har träffat få hästar som varit på det viset oavsett ras.

 

[Grazing]

Sv: En islänning sparkas inte?

Jag tror att skillnaden kommer av att ytorna är så mycket större på Island.
Om hästarna måste springa runt på 100ha hela dagarna för att hitta mat och vatten så har de annat att göra än att slåss.
Men på en liten yta med serverad mat som bara kommer utan ansträngning så får de tråkigt och börjar att gruffa.

Men dom går ju inte i så stora hagar alla där, dom förklarade när jag var där att hästarna är mycket mera begränsade nu än vad dom var förut. Dom flesta hästar jag såg gick i "vanliga" hagar, inte särskilt stora ytor eller där dom söker vatten och mat själva.

Men det finns såklart dom med större ytor med, men dom flesta hästar jag såg var i vanliga hagar.

 

[drysno]

Sv: En islänning sparkas inte?

Nu har jag inte läst vad de andra svarat så svarar bara hur det är hos oss.

Av de 4 islänningar vi haft har ingen någonsin sparkat mot människor, men ena stoet är en riktig höjdare på att sparka andra hästar
Eller ja, hon ser först sur ut, sen svänger hon baken till och går de andra inte undan GENAST laddar hon på för allt hon kan. Ibland går det väldigt snabbt från första sura örat till första sparken, men trots allt går det väldigt lugnt till i flocken eftersom alla lärt sig fort att hon vill ha sitt eget utrymme runt sig och att man ska gå undan om hon ser sur ut. Hon är inte den som ger sig på andra för nöjes skull, bara om de kommer för nära och främmande hästar SKA hållas på avstånd tills hon fått vänja sig vid deras närvaro. Samma sto har också sparkat mot hundar om de kommit för nära hennes bakdel. Med människor är hon sedan typ världens snällaste.

Vad gäller andra hästar måste jag nog säga att det i vårt stall (ca 20 hästar varav 5 islänningar) finns fler hästar av annan ras som sparkas än vad islänningarna gör.

 

[Toffeln]

Sv: En islänning sparkas inte?

Nu har jag inte läst hela tråden, men av alla hästar jag varit i kontakt med så är islandshästarna de som sparkas och kivas absolut mest i hagen. Jäklar vad de går på varandra och sparkas och bits... Jag har aldrig sett någon annan ras hålla på som dom. Dock har jag ingen uppfattning att de skulle vara mer eller mindre benägna att sparka mot människor.

 

[Boj]

Sv: En islänning sparkas inte?

Fast det har jag aldrig ifrågasatt. Frågan var varför islandshästar i Sverige har en annan mentalitet än islandshästarna på Island.

Det har dom för det mesta inte, medan vissa individer som inte har fått en regelrätt flockuppfostran får en helt annan mentalitet mera respektlös sas.

Detta är mot människor, och av naturliga skäl så blir det ju problem med att förstå. Har människan uppfostrat på sitt sätt, så förstår ju hästen inte sina kompisar och då uppstår det med säkerhet gruff.