En guide till uppbrott för konflikträdda?

[Pudlan]

Jag tycker att den här biten är så svår. Det är ett års kö på en "vettig" lägenhet, men så länge kan jag ju inte vänta ens om han ställer sig i kö imorgon. Det känns elakt att tvinga ut honom till en "skitlägenhet" om jag sitter kvar på gården. Så vad är ett rimligt utlimatum? Jag kan själv ordna eget boende till mig själv till imorgon om det skulle behövas (men ett boende med en status som han inte skulle acceptera), men jag vet inte om jag skulle vara hjälpt av det om jag nu vill ha kvar gården.

Där jag bor är ett minst ett års vänte tid på lägenhet. Ettor och tvåor har längre vänte tid då de är så få här och många yngre som vill börja med minsre boende,
och de äldre som vill sälja sina hus väljer också ettor eller två or på grund av hyran.

 

[Saigon]

Ska inte säga att jag är expert, men visst borde båda dessa formuleringar från sambolagen göra det möjligt att avtala om bodelningen innan själva flytten gjorts.

"Ett samboförhållande skall också anses upphöra om en sambo ansöker om förordnande av bodelningsförrättare enligt 26 § eller om rätt att få bo kvar i bostaden enligt 28 § eller om en sambo väcker talan om övertagande av bostad enligt 22 §. "
"Sambor får inför ett omedelbart förestående upphörande av samboförhållandet avtala om den kommande bodelningen eller om annat som har samband med denna (föravtal)."

Njae, det första styr vilken dag som ska anses utgöra brytpunkten för förhållandet och därmed bestämmande för vad som ska ingå i den ev kommande bodelningen. För att bodelning ska ske måste det begäras. Det är nämligen valfritt för sambos att göra bodelning efter separation. Det blir således inte automatiskt en bodelning bara för att man begär tex kvarsittningsrätt till bostaden (kvarsittningsrätten gäller då fram till att bodelning sker). Det måste ändå avtalas om själva bodelningen. Likaså hos bodelningsförrättaren så brukar det krävas skilda adresser för i vart fall en frivillig ök om bodelningen i avtal. En tvångsdelning skulle nog däremot kanske kunna ske ändå. Att ansöka om en bodelningsförrättare med de kostnader det medför är ju dock inget man gör om det inte är absolut nödvändigt.

Föravtala får de förvisso göra men då ska det vara inför ett ”omedelbart förestående upphörande”. I ett föravtal bestämms dock bara HUR man ska avtala i den kommande bodelningen. Det överförs ingen egendom. Men det skulle ju kunna ha en psykologisk effekt som gör att det sjunker in att förhållandet har upphört. Men även det känns ju ganska avancerat och onödigt kostsamt bara för att markera att det är slut.

Jag tror det behövs ställas ett ultimatum. Att till ett visst datum ska utflytt ske. Efter det är förhoppningsvis själva bodelningen inte ett problem. Men jag tror inte man kommer dit utan ett ultimatum. @havamal

 

[Oldie]

Om han inte vill flytta och du "vill ha gården kvar" så finns det liksom inte mycket annat än att gå den lagliga vägen och sitta still i båten under tiden. Ni äger ju ½ så ska det fram nåt "ultimatum" så kan han ju bara skratta åt det o stänga dörren om sig.
Den som sitter kvar får helt enkelt slanta upp och köpa ut den andre parten.
Mäklare och värdering kommer som #1, sen blir det att gå till banken med mössan i hand eller fixa pengar på annat sätt.

 

[Ceta]

TS, hur har det gått?