Dyslexi...

[mega]

Undrar lite.....
Jag har en son på 9 år med lässvårigheter. Han är inte diagnostiserad med dyslexi då vår hemkommun inte gör detta förrän barnet är runt 12 år. De anser det för tidigt att göra det innan och anser att en del speciellt pojkar är sena med läsningen. De tycker också att man måste ju hjälpa barnet i vilket fall och en diagnos gör varken från eller till i detta fallet.

Nu är det så att vi inte bor i Sverige längre och har lärare med annan syn här.....

Så hur gör man där ni bor?
Någon som har någon annan nyttig information i ärendet eller tips?

Jag har redan sökt en hel del på nätet och hittat massor, men hur funkar det i verkliga livet och speciellt då med barn?


/Malin

 

[Azizi Hidaya]

Sv: Dyslexi...

Jag vet inte om jag kan hjälpa dig med hur det fungerar, men jag kan bjuda på en liten solskenshistoria...

Min storebror är gravt dyslektisk. Han hade aldrig en chans i grundskolan, utan blev nästan dumförklarad av lärare och speciallärare (som han trots allt hade)

Men bland mina tidigaste minnen är minnena av min bror och min mamma sittandes vid köksbordet och träna, träna träna.. på att läsa, på att skriva, timme ut och timme in. Och belöningar när det gick bra.. Jag var för liten då för att komma ihåg exakt, men jag vet att de satt där minst en halvtimme varje kväll.

Min bror arbetar idag som personalchef på ett större företag och tjänar drygt $14.000 (motsvarande 100.000 sek) i månaden. Han har knappt längre några problem med sin dyslexi. Enligt de läkare han träffat är det tack vare envisheten när han tränade i 10-12årsåldern..

Min bror är min idol och den största anledningen till att jag VET att man kan bara man vill! Så länge han finns kommer jag aldrig ge upp mina drömmar!

Lycka till med din son!

//Max

 

[tanten]

träna träna

Jag har en väninna med två dyslektiska, nu vuxna, barn.

Det jag vet är att de haft hjälp av en pedagog som är dyslexiexpert och fått en metod att jobba med.

Utan att ha fördjupat mig vet jag att de har jobbat med vissa övningar allt efter barnets ålder. Jag har fått uppfattningen att det finns mycket forskning och mycket material out there - men jag kanske har fel?

Väninnans barn hade en bok där läraren skrev in läxor och information - eftersom barnet inte kunde skriva ner detta själv. Det finns i Sverige dataprogram för olika övningar. Det finns också en penna som kan dras över texten som läser upp text. Underlättar faktasökandet i böcker.

Så hjälpmedel finns, och speciell pedagogik. Hur du hittar det i Ungern vet jag inte.

Grunden är att träna och träna. Eftersom det är svårt att lära in måste man ge det den tid det tar.

 

[mimmipigg]

Sv: Dyslexi...

Hjälp ska sättas in så fort som möjligt innan barnet tappat självförtroendet.
Vet inte hur det fungerar i Ungern, har du möjlighet att kräva testning och hjälp eller kan du skaffa det på privat väg?
Det finns gott om hjälpmedel för dyslektiker, datorstöd inte minst.

 

[mega]

Sv: Dyslexi...

Tack för era svar!

Jo, jag vet också att det finns många solskenshistorier och vi, min man och jag har aldrig varit speciellt oroade. Vår skola i Sverige fokuserade inte på det som ett "problem" utan mer att han är lite sen med läsningen och får gå och träna extra hos vår specialpedagog 1 gång/dag. Och det funkade bra.

Det är mer nuvarande lärare som mest fokuserar på det som "problem" och att diagnos måste till.
De säger sig dessutom ha specialkompetens inom området (både utb och eget barn med diagnos) men gör ingenting just nu i åtgärdsväg man borde väl kunna göra en del även utan specialmaterial?

Själva läser vi ganska mycket hemma och tränar nästan varje dag och det har gett väldigt bra resultat. Beskrivningen vid köksbordet stämmer väldigt bra in här......
Dock skulle jag nu vilja kunna komma vidare för att han ska bli ännu bättre på läsning och där vet jag inte riktigt hur.
Läspennan var ett väldigt bra tips och det ska jag kolla upp.

Vi tillhör ju fortfarande vår hemkommun i Sverige och kan kontakta dem vid behov. Tyvärr så vill de ju då inte göra någon diagnos, då han ännu är så pass liten.
Vi har möjlighet att låna talböcker osv där.

 

[Djurjouren]

Sv: Dyslexi...

Min autistiska son har även dyslexi har vi kommit fram till nu. Han är bara 6 år och jag letade och letade och har kommit på att den mest effektiva formen av "bot" finns på kognitiv terapicenter i Malmö. De har forskat massor på dyslexi.
Jag skickade dit en vuxen med dyslexi och på 3 besök så var han botad. Det handlar tydligen bara om en " omrogrammering" av vad hjärnan ser och tolkar.
Jag jobbar med min son på en massa sätt, han är ju bara liten och kan inte så mkt.Det är kasnke svårare att göra på en större kille?

Man ska använda andra sinnen än synen för att inlärning.
Tex klippa ut bokstäver i sandpapper, len filt etc för känselns skull. Då aktiveras andra impulser i hjärnan.
Lite gymnastiska övningar, lägg ungen/
arna i olika bokstäver, och ta foto, då blir det ett roligt minne kopplat till fotot och dom kommer på att vid bokstaven O så hade man syrrans fötter i huvudet tex.

All symboltolkning är nyttig, för det är ju det som är fel, de ser inte alla små detaljer och kan inet koppla ihop dem till en helhet.
Känn på en massa bilmärken och blunda, vad skiljer BMW ifrån SAAB (bra märken-inte så långa ord). När mman kan känna skillnaden, försök SE skillnaden.
Jag tror mer på att inet lägga så stor vikt vid läsandet som att lära barnet detaljseende.
Och..Gör allt kul och håll bara på kanske 5 minuter i taget.Avsluta med nått som får barnet att skratta och ge en belöning efteråt, tex choklad.
Forskning har visat att belöning efter väl utfört jobb är det som har stört effekt för att få det inlärda att fastna.

Kom ihåg att ge honom uppgifter som gör det omöjligt att misslyckas med om du vill höjja självkänslan, självförtroendet.
Ge honom uppgifter som han inte lyckas med om du vill ta bort allt självförtroende.
Lycka till, gör man rätt är det inte så klyddigt.

Min kan skillja ut 1 och 8 nu, jag har tragglat sen han var 4 år utan att få in en enda bokstav eller siffra, men efter 14 dagar med dyslexitänkande så har vi numera 2 hela siffror

att vänta på att få hjälp av sjukvården är ett evighetsprojekt så det hoppar jag över...

 

[Djurjouren]

Sv: Dyslexi...

Att bara traggla, öva och traggla på läsning är tråkigt tidsödande och man kommer egentligen inte åt problemet, det leder till ett livslångt kämpande med allt som har med skrivning att göra.
Det har knäckt många självförtroende.
Det finns bot och i den ingår inget tragglande, bara simpel problemlösning.

 

[Sar]

Sv: Dyslexi...

Jag var på sångkurs hos en dyslektisk sånglärare i somras. Hon berättade om många synövningar man kan göra för att syninlärarandet ska fungera bättre så att hjärnan kan koppla att man verkligen SER vad man läser. Vissa lär sig bäst genom att höra, andra genom att känna och praktiskt skapa i lärandet (den inlärningsform som fungerar sämst i den teoretiskt uppbyggda skolan men säkert var den bästa formen i det gamla bondesamhället).
Övningarna gick också ut på att koppla samman olika sinnen med varandra för att stärka inlärningsmöjligheten.
Jag är inte själv dyslektisk men de övningar vi gjorde och det hon berättade om hur hon själv arbetat med sin dysleksi gav verkligen mersmak och fungerar nog alldeles utmärkt på ett barn. Jag tror också att ju tidigare man får hjälp och stöd desto bättre.

 

[mega]

Sv: Dyslexi...

Kognitiv terapicenter i Malmö har de någon hemsida med information? Låter ju onekligen bra!
Jag har släkt i Skåne så ett besök där skulle ju inte vara omöjligt precis.

Vår son har som vi bedömer det inga skrivsvårigheter utan det är endast läsningen. Han har där "knäckt" koden till en viss del men det tar fortfarande lång tid för honom att läsa och verkar kräva mycket koncentration och då gissar han gärna istället vad som står.

I Sverige låste det sig lite med läsningen just då han så ofta gissade och när de andra barnen kunde läsa så skrattade de åt hans historier.
Han fick då som sagt gå till en specialpedagog och läsa och det lossnade en hel del med läsningen då. Han kunde få ihop enklare ord.

Sen flyttade vi då utomlands och betonade för våra nya lärare vikten för vår son att lyckas och att hålla lågan vid liv. Tyvärr fungerade detta inte alls.
Matte har varit hans starka sida som han också tyckt varit väldigt kul, nu fick han diagnostiska prov i alla ämnen med massa läsning och i matte med lästal!!!!! Han kunde inte svara på ett enda tal och blev givetvis väldigt ledsen.
Så när vi slutade skolan i våras så började han lipa bara man pratade om skolan och läsning eller matte eller något annat. Tror ni jag var imponerad av vår lärare?
Jag jobbade ganska mycket med honom under sommaren för att dels hjälpa honom tillbaka med läsningen och matten och sen även få tillbaka lite intresse. Och vi hade ett klart bättre läge inför hösten.

Vi pratade direkt med våra lärare inför hösten och sa att vi ville absolut inte ha tillbaka det som varit under våren och ett handlingsprogram togs fram som innebar att han skulle läsa 15 min högt med läraren/förälder varje dag i skolan och sen fanns ett dator program Greppet som han skulle öva med. Hemma skulle vi också lästräna och skrivträna varje dag även under helgerna.
Detta fungerade bra och läsningen gick väldigt mycket framåt.

Sen mitten av november har utvecklingen dock planat ut och jag frågande då i julas om det fanns förslag på andra insatser. Greppet hade han löst koden till så det fixade han väldigt snabbt dock inte alltid på rätt sätt utan genom att lära sig att överlista programmet.

Efter detta sker inga insatser alls nästan från skolans sida. Greppet är borta, läsningen kvarstår men får ibland bli på egen hand med kontroll? av vad han läst efteråt.
Till saken hör att en assistent börjat i skolan nu i våras just för att kunna stötta bla vår son mer (2 timmar/vecka var förslaget till honom), men med vad hon skulle stötta vet varken hon (assistenten) eller jag då hon inte fått något konkret från läraren.
Och mer tid från läraren till vår son har det inte heller blivit, trots att de begärde 5 timmar/vecka till hela gruppen och fick hjälpen i 20 timmar/vecka.

Ledsen om det blev både långt och negativt men.......

 

[Djurjouren]

Sv: Dyslexi...

Jag förstår att det känns jobbigt.
Som jag förstår det så verkar all träning gå ut på att läsa trots att han har svårt för det? Det var det jag menade med mitt inlägg, man kan träna läsning och skrivning genom att göra annat.
då blir det roligare, mindre presationsladdat etc.
Det är symboltolkningen som det är fel på (grovt sagt), hitta på andra sätt att öva den.
Här är en länk, det står dock bara om dyskalkyli, men jag vet att de jobbar med dyslexi oxå.
http://www.dyskalkyli.nu/

 

[Girasol]

Sv: Dyslexi...

Min lillebror är grav dyslektiker. Han har gått hos speciallärare i många år och när han började i högstadiet i fjol så fick han fickminne, så han kan tala in vilka läxor etc. han ska komma ihåg. Han är försedd med bärbar dator eftersom han har lite lättare att kunna skriva på den. Alla hans skolböcker får han även inlästa så han både läser och hör. Samt han har såväl skriftligt som muntligt prov.
Då min make är dyslektiker, men inte så mycket som brorsan, fick vi upp ögonen ganska snabbt när vi märkte att vår äldste gosse har bekymmer.
Var på åtgärds och utvecklingssamtal i tisdags och träffade fröken samt hans spec.lärare. Han går i första klass... vi ska börja med en synundersökning hos ögonmottagningen för att utesluta synfel då han någongång nämnt att bokstäverna hoppar. Sedan får han pyssla mycket med att klippa klistra med bokstäver och bilder eftersom han gillar pyssel.
Vi läser heller inga läxor då det låste sig i höstas för oss, utan fröken och fritids tränar och detta rekommenderades vi att fortsätta med. Säkerligen för att det även låst sig med en av lärarna. Däremot spelar vi memory med bokstäver och ska sedan gå över till ord.

Här brukar de vara sena med dyslexiutredning och vi är tidigt ute. Men skolan vill inte remittera för utredning förrän i trean. Men hjälp under tiden får han ju!

föräldraföreningen för Dyslektiska barn kanske vore något. De har koll på det mesta! dyslexi@fdb.nu


Gira

 

[mega]

Sv: Dyslexi...

Tackar för tipsen!!!

Har fått en del inspiration igen att ta tag i det här och försöka hitta nya lösningar.

Men som sagt diagnos brukar ju inte ställas så här tidigt och jag får väl se vad vi kan göra under tiden.

En läspenna vore säkert till stor hjälp men de var ju ganska dyra.... Fast vad är några tusen om det underlättar och hjälper, men det vore inte fel med lite stöd från kommunen i Sverige kanske. Får kolla upp det...

Hemsidan var väldigt intressant och det var många ja men så är det ju.....