Precis, för som det syns på din film så hamnar du lite i knäslut och fram över hästens bogar. Det är inte mkt men jag tror det är lättare att känna att du har hästen framme för din skänkel om du har stigbygeln på fotplattan och stöd där. Sen rätar du på dig lite, sitter mer rakt över henne och tänker att hennes manke ska komma upp och känslan är att hon går själv, framför dig, lite som att ni är på väg mot ett hinder, men att hon har stödet och kontakten i din hand i stället för kontakten med ett hinder. Det låter lätt när jag skriver men tar ett tag att vänja om kroppen. Men du verkar ha ganska bra kroppsmedvetenhet så det låter som du är på rätt väg.Ja, det tror jag med! Det gick upp ett litet ljus för mig när tränaren senast sa till mig att jag har en tendens att ställa mig på insidan av foten, vilket får hälen att åka utåt/bakåt och skapar spänning.
Liksom ... det gör jag ju när jag går på marken så det är inte konstigt om jag gör det annars med
Extra spännande blev det när jag pratade med naprapaten (som inte är hästmänniska och som inte kan något alls om ridning) och hon utan att någonsin ha sett mig rida kunde beskriva just vad jag har problem med när jag rider.