Nu sitter jag med en kopp kaffe och tänker "vad härligt livet är". Det är sån där fin soluppgång och jag tittar på någon gammal hoppning på SVT. Det är nice idag. Trots feber och hosta
Ska till stallet och mocka, sedan åka hem och äta något. Har träning i eftermiddag och har inte tränat på snart en hel månad.
Inte mitt val utan mina föräldrar som inte vill betala träning när jag får frånvaro, men har hjärtproblem tack vare stressen och känner att jag måste ta pauser då och då för att genuint inte fucka upp mitt liv mer. Don't @ me, livet suger just nu men gör det bästa av situationen och försöker prioritera min hälsa lite bättre än förr eftersom det faktiskt börjat påverka mig fysiskt.
Nej, men jag har börjat plugga för första gången i hela mitt liv, men jag börjar komma in i det. Även om jag inte är med på lektionerna eller pluggar så har jag faktiskt fått A på prov i SO, har A i engelska och i bild.
Så snälla sitt inte och tyck att jag är en bortskämd snorunge som bara vill ha kul hela tiden och därför skiter i skolan
Ska få hit en häst på fredag och träna den åt en kompis ett kort tag, den har inte blivit riden på 1 månad men hon ska börja rida nu. Den har inte kunnat lastas så har inte kommit iväg till ridhus, och det har varit alldeles för dåligt väder för att rida dit. Blir skönt med sportlov en vecka.
Kommer verkligen bli så skönt med träning idag. Som jag själv betalar med egna pengar som jag fick på min födelsedag.
Det suger faktiskt att mina föräldrar gör som de gör. Jag förstår dem, de har ingen aning om hur det funkar med satsning. Men nu har jag verkligen förklarat att de inte kan göra så. Det funkar inte riktigt att säga "om du inte går i skolan så får du inte träna eller tävla".
Ungefär som, "om inte du slutar vara deprimerad så får du inte göra det som motiverar dig och får dig att göra något av ditt liv förrutom att ligga i din säng mannen".
Grejen är den att de gärna kunde ta bort massa annat ur mitt liv men just det här som faktiskt är det enda som får mig att fortsätta och sträva efter någonting, att ha motivation. Vissa kanske skulle tänkt, "ah, vafan. nu ska jag fucking köra så att jag kan komma någonstans."
Men det är skitsvårt att tänka så istället för att bara ge upp just nu. Jag försöker mitt bästa men det är så in i helvetes jävla svårt. HAH OK
WIHO
Som sagt, jag försöker mitt bästa och försöker gå alla dagar i veckan. Mina föräldrar har lovat mig att stötta mig och min satsning. Jag kan inte begära att de ska göra det, det är något de själva valt eftersom de har möjligheten att hjälpa mig.
Jag satsar helhjärtat på ridningen och ska jobba med hästar i framtiden.
Det är väldigt skönt för mig att veta att jag har den supporten och det stödet från mina föräldrar och att de faktiskt vill satsa på mig och tror på mig.
Men om min enda motivation hotas av att säljas och tas bort ur mitt liv, så blir det svårt att tänka positivt. TÖNT ÄR JAG!!!!!1!1!1!
Fattar ni HAH nej ok överdriver men alltså WHAt
OK BEHÖVDE BARA SKRIVA AV MIG
