Dressyr på hästens villkor

[Spider84]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Frågan är väl snarare hur många som tränar AR märker att hästen faktiskt HAR en ledinflammation?

Fast den frågan gäller väl överlag oavsett inriktning. Inte många som märker om hästen har problem om den inte är blockhalt.
Sen finns det alltid folk (oavsett inriktning) som lyssnar på alla små signaler.

 

[bigganl]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Beror på hur man räknar, men minst två
man kan inte skylla allt på träningen. En kropp i harmoni kan stå ut med ganska mycket innan det blir skador och tvärtom.
Och en häst kan även bli tränad "för bra" innan kroppen är redo, särskilt om det finns obalanser.

Jag känner faktiskt ingen. Med det menar jag ju inte att alla som tränar enligt AR undviker inflammationer, men att det är betydligt mera ovanligt än om man jämför med de traditionellt tränade hästarna. Där känner jag oändligt många som har hästar med ledinflammationer.
F.Ö: Om en häst blir tränad "för bra" innan kroppen är redo, som du skrev. Då har inte ryttaren tränat med hänsyn till sin häst.

 

[mackan]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Håller med om att det är farligt att antyda att AR skulle fungera som sjukvård, MÖJLIGEN friskvård - jämför massage och stretching med laserbehandling, fast jag tror inte det var poängen med inlägget även om det lät så

Om den tränas lätt eller hårt tror jag däremot inte har mycket med saken att göra, förutsatt att man musklat och härdat hästen tillräckligt. Någon jämförde AR som tai-chi och annan dressyr som t ex gymnastik. Går det sakta balanserat och fokuserat löper just lederna mindre risk. Men andra aspekter i hästkroppen kan fortfarande ställa till det.

Nja. Jag vet inte om jag håller med om detta, fast jag vet att det används flitigt som filosofi.
Tycker ofta att AR hästar tex. är väldigt väldigt omusklade - framför allt vid bogblad, manke och ryggparti.
(som motpart ska jag väl säga att jag tycker "vanliga" dressyrhästar ofta är på tok för feta - folk tror att fettet är muskler och hästen är "biffig").

sen som jag ser det så spelar det självklart roll om den tränar lätt eller hårt, som argument varför AR skulle vara mindre slitsamt. Om du rider ett pass i skritt och möjligtvis lite trav, merparten av de pass du rider, och de varierar rent generellt mellan 15 minuter och 40 minuter ett par gånger i veckan. Då utsätter du rent generellt hästen för mindre slitage än någon som rider ett tuffare träningspass i samtliga gångarter i 45 minuter 3-4 ggr/vecka. Med andra ord är det nog inte träningen i sig som är mer hälsosam kanske, utan helt enkelt att intensiteten är lägre.

 

[bigganl]

Sv: Dressyr på hästens villkor

det framgick inte i inlägget jag svarade på att hästen var diagnosticerat sjuk utan tecken på förbättring efter behandling.
Det framgick bara att ryttaren "ledsnat" på vad hästen inte förmådde fysiskt. Dessutom T-märker man sällan en häst om man inte bryr sig om den och vill att den ska få ett fortsatt liv under sina begränsade förutsättningar.... så att säga att man inte bryr sig om den är att ta i.

Tycker det är lite farligt att som du säger, antyda att tränar man AR så får hästen inga fysiska problem eller skador. Det är ju arbete på en ofta lättare nivå, så det går nog lika gärna att härleda det till detta isåfall, dvs inte själva träningen i sig, utan att den tränas lättare- punkt slut. Tror nog att hästar som går i hagen mest hela tiden också får färre ledinflammationer. till exempel.

Jag kan hålla med dig om att det farligt att generalisera. Jag menar inte att alla som tränar enligt AR alltid har friska hästar. Men det jag sett är ändå tydligt. AR ridande ryttare tar oftare mera hänsyn till sina hästar än vad de som tränar traditionellt gör. Obs. Detta är vad jag ser. Min egen erfarenhet och alltså ingenting som gäller alla överallt.
Det jag också ser är att de AR ridna hästarna inte alls tränas lättare än andra. Varför skulle de göra det? Däremot mera effektiv träning. Jag ser inte AR ryttare rida varv på varv i samma tempo utan att det händer någonting. Längden på ridpassen är ofta kortare, men hästen får betydligt mera uppgifter.
Det finns duktiga ryttare inom den traditionella ridningen också. Det här är inget för eller emot för mig. Bra ridning med hänsyn till hästen får heta vad den vill.

Totola: Jag hoppas att du inte menar att jag antytt att AR skulle jämställas med sjukvård. För det har jag absolut INTE menat.

 

[bigganl]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Frågan är väl snarare hur många som tränar AR märker att hästen faktiskt HAR en ledinflammation?

Varför skulle de inte märka det? Jag hoppas verkligen de flesta ryttare märker om deras häst är halt.

 

[bigganl]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Fast om man nu har som mål (och kapacitet själv) att t.ex. rida "lilla rundan" och man upptäcker att hästen "bara" har förmåga att med lite tur komma runt en Msv B godkänt, är det inte snällare mot hästen då att låta den få en ny ryttare? En ryttare som ställer lite lägre krav, samtidigt som man själv kan hitta en häst att utvecklas med. Det behöver inte handla om att man inte tycker om sin lite begränsade häst, tvärt om. Men att försöka få en begränsad häst till "stordåd" är inte vidare bussigt mot hästen.

Att vilja utvecklas som ryttare innebär inte per automatik att man saknar känsla för hästen.

Jag tror att man få lyckligare hästar och ryttare om man kombinerar rätt häst med rätt ryttare.

Jag tror absolut inte att man skulle sakna känslan för hästen för att man utvecklas som ryttare. varför tror du det? uttryckte jag mig så tokigt i inlägget tro? Jag verkar blivit missuppfattad av många. Jag får vara tydligare med vad jag menar och föklara bättre i fortsättningen.
Om man har tydliga mål när det gäller tävlingsdressyr, då är den stora svårigheten att hitta en häst som har de rätta förutsättningarna. Det är riktigt svårt. Jag håller med om att kombinationen rätt häst med rätt ryttare gör både lyckligare hästar och ryttare, men jag tror också att om ryttarna inte satte mål som absolut ska uppnås utan utvecklas tillsammans med sin häst och så får man se hur långt det räcker. Då skulle häst och ryttare vara ännu lyckligare.

 

[mackan]

Sv: Dressyr på hästens villkor

. Jag håller med om att kombinationen rätt häst med rätt ryttare gör både lyckligare hästar och ryttare, men jag tror också att om ryttarna inte satte mål som absolut ska uppnås utan utvecklas tillsammans med sin häst och så får man se hur långt det räcker. Då skulle häst och ryttare vara ännu lyckligare.

Men målsättningar är ju en förutsättning för all utveckling som inte bara är slumpmässig. Det är ju basic även för en normal hobby rytttare att ha målsättningar, om man över huvud taget vill utveckla sig själv och hästen. För detta krävs ju en konkret tanke och en visualisering av vad man vill åstadkomma - = ett mål.
En målsättning har ju fortfarande en skala som är flexibel och aldrig statisk. det är just det som det säger - ett MÅL. Inte en lagstiftning. Det är en viss skillnad.

 

[Solis]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Jag uppfattade dig så att du menade att om hästen inte har kapacitet för de mål man har så ska man sänka sina krav och vara lycklig med sin häst. Annars ser man hästen som "tävlingsmaskin" om man instället väljer att sälja denna häst och skaffa en ny med mer kapacitet.

Och jag menar att jag tror att man kan bli lyckligare med sin häst om man har en häst som faktiskt passar för de mål man har. Dvs om man har som mål att få rida St George (nu pratar jag tävling, förlåt ) och hästen inte visar sig ha kapacitet för detta, så blir både häst och ryttare lyckligare om de får nya partners.

Det kanske är jag som är lite "flummig" igen?

 

[lasseman]

Sv: Dressyr på hästens villkor

På hästens villkor blir att inte kräva mer än den har förutsättningar att klara av för tillfället och att ge den en ärlig chans att förstå vad den förväntas göra och tydlighet i vad man vill. Där brister jag nog däremot, många gånger.

Håller helt med dig och det är ju också den biten som är den svåra. Att kunna läsa hästarna, det är väl det som skiljer agnarna från vetet...? Vissa är bara födda med förmågan, andra (som jag) får tålmodigt försöka lära sig så mycket man kan under en livstid. Och betala dyra pengar för kurser förstås... Jag tror dock att en ödmjuk inställning till sig själv, sina kunskaper och sin häst kan man också komma riktigt långt med.

 

[lasseman]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Sen har du hästen som är lite lat och den får motivera med paus... dvs jobba så får du en paus... dessa brukar bli mer arbetsvilliga när det inser att om man är riktigt duktig, så behöver man inte jobba ngt sen...

Sen har du hästarna som automatiskt säger nej, vad du en ber om... dom får man gå långsamt fram sänka kraven, och överdriva med beröm.. dessa hästar brukar vara svaga för fjäsk... (det kan vara en häst som tidigare alltid sagt ja...)

Och sen har du hästarna som helst bara står stilla... extremt låg arbetsmotivation, dessa hästar kan man se i hagen ståendes på ett ställe, knappt ork att vifta med svansen... för mkt besvär...
om denna häst inte är sjuk/skadad/för lite mat/eller för fet och otränad... Får man börja fundera på att sälja hästen till ngn som själv har extremt lite rörelsevilja.. kanske som handikappsponny, eller ngn som gillar att rita/fotografera från hästryggen...

Och när man har en märr som har alla tre ovanstående egenskaper då har man en utmaning! Att försöka ta sig framåt helt UTAN tvång där, det går inte. Däremot är det lustigt att hästar som till synes är så arbetsskygga initialt kan med rätt inställning och metoder från ryttaren blomma ut och helt plötsligt ÄLSKA att arbeta. Det är väl därför man inser att ett visst mått tvång är svårt att komma undan, som de flesta här redan påpekat. Jag tror också att en viktig pusselbit för att hästar ska finna arbetsglädjen och arbeta utan tvång är tydligheten i hjälperna och att det alltid finns en enkel (mentalt för hästen alltså) utväg. Där tycker jag AR i många avseenden har ett bättre system, hjälpgivningen är mer renodlad och då blir det lättare att få hästen att förstå vad man vill. Hästen upplever hjälperna lättare, eftersom man inte behöver göra så förbaskat mycket för att hästen ska förstå och hästen blir mer positiv i arbetet. (Observera, detta är en idealbild av AR, vet att verkligheten ofta avviker från detta)

 

[Totola]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Nja. Jag vet inte om jag håller med om detta, fast jag vet att det används flitigt som filosofi.
Tycker ofta att AR hästar tex. är väldigt väldigt omusklade - framför allt vid bogblad, manke och ryggparti.
(som motpart ska jag väl säga att jag tycker "vanliga" dressyrhästar ofta är på tok för feta - folk tror att fettet är muskler och hästen är "biffig").

Höhum vi har nog lite olika erfarenheter
Jag utgår såklart från "bra" ridna AR-hästar inte med helt gröna ryttare och gröna hästar som egentligen inte kommit till själva AR-ridningen utan förberedelserna dit. Sen finns det massor med varianter däremellan och naturbegåvningar men för enkelhetens skull utgår jag som sagt från de hyfsat välridna.
Kommer man till den nivån och ÄNDÅ inte får muskler i de områden du beskriver, då beror det med kanske 90% sannolikhet inte på ridningen utan dåligt utrymme för musklande under sadeln, spänningar som hindrar muskelkapaciteten, proteinbrist eller överflöd av fett eller muskler på resten av kroppen så det området ser litet ut ut i jämförelse
Har själv nog aldrig sett en spänningsfri häst med bra sadel som varit omusklad i de områdena, välriden eller inte.

Likaså det där med fläsket, det var ju t o m i en annan tråd som någon påpekade att AR-hästar är så tjocka det är ju grymt individuellt, men jag tycker då inte dressyrhästarna brukar vara feta på AR-hästar kan det vara svårare att se om den är "fet" eller faktiskt välmusklad med lagom hull eftersom många redan i grunden är ganska grova och andra under utbildningen får rätt biffiga muskler på bogar och rumpa.
Så som sagt, lite olika erfarenheter. Själv föredrar jag lite knubbigare hästar hellre än motsatsen! (men blev lite förskräckt när jag insåg att varmblodet hade samma hål på gjorden som det tjocka kallblodet )

sen som jag ser det så spelar det självklart roll om den tränar lätt eller hårt, som argument varför AR skulle vara mindre slitsamt. Om du rider ett pass i skritt och möjligtvis lite trav, merparten av de pass du rider, och de varierar rent generellt mellan 15 minuter och 40 minuter ett par gånger i veckan. Då utsätter du rent generellt hästen för mindre slitage än någon som rider ett tuffare träningspass i samtliga gångarter i 45 minuter 3-4 ggr/vecka. Med andra ord är det nog inte träningen i sig som är mer hälsosam kanske, utan helt enkelt att intensiteten är lägre.

Fast det är ju det, en av anledningarna till att man rider kortare pass är för att kunna kräva MER fast under kortare tid = kvalitet före kvantitet. Om man rider piaff t ex så sägs det att de klarar 5 steg med maximal bärighet, sen orkar inte musklerna mer. Och då gäller det ju att man inte använt dessa muskler för länge innan under passet heller så hästen är mör. Visst rider många kortare tid, men jag tror ändå att belastningen kan bli rätt hög under den tiden. Det rör sig om lite andra problem, t ex onda bakknän snarare än kotledsinflammation i frambenen, men det kan som sagt bli rätt hög press även om man utifrån tycker träningen ser "lätt" ut. Det märker man om man försökt med pållar som inte klarat så mycket press Två minuters kvalitet kan bli värre än 15 minuters kvantitet.

Sen om man är en sån ryttare som låter hästen vara extremt fri och bara antyder vad man vill ha men låter hästen gå "fel", rider i väldigt sakta tempo och inget eller nästan inget i trav/galopp, ja då säger det sig självt att belastningen inte kan bli hög. Hästen kan fortfarande ha problem men som inte märks.
För som sagt så tror jag inte ridningen har så mycket med hästens fysik att göra som man tror, däremot finns det ridning som förvärrar och/eller blottar fel, ridning som i längden (kanske efter 5-10 år) kan orsaka problem, ALLDELES för dålig ridning som tigger om överbelastning av rent oförnuft = ren överträning, osunt hästförnuft i övrigt med utrustning som inte passar t ex, och kanske något mer som jag inte tänkt på, men överlag detta.
Då spelar det ju ingen roll om man så rider fälttävlan, western, dressyr eller vad man nu pysslar med, det skulle ha blivit fel ändå.
Så jag är väl en sån som varken vill utnämna AR till "bättre" eller "sämre" hållbarhetsmässigt, men utifrån filosofierna kanske det är pyttelite lättare att pyssla med friskvård än inom vanlig dressyr. Men friskvård bör man lägga mest fokus på utanför ridningen med tanke på hur kort tid hästarna rids jämfört med övrig tid.

 

[Totola]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Totola: Jag hoppas att du inte menar att jag antytt att AR skulle jämställas med sjukvård. För det har jag absolut INTE menat.

Nej, men jag gissade att Mackan såg något åt det hållet i ditt inlägg som jag skrev så tror jag inte heller att det var menat så. Även om t o m BB påstår att man kan "rida hästen frisk" så tror jag det är väldigt farligt om fritidsryttare skulle börja med den inställningen.
Att påstå att hästar som är utdömda ändå skulle kunna ridas AR kan tolkas åt det hållet! Men som du säger så är det säkert för lätt i nuläget att få hästar utdömda, och framförallt kanske de faktiskt SKULLE kunna användas ELLER bli bättre med rätt motion (eller vila om det nu är det som behövs) och rätt behandling - holistiskt tänkande.

 

[MorvanMorr]

Sv: Dressyr på hästens villkor

...
Men som du säger så är det säkert för lätt i nuläget att få hästar utdömda, och framförallt kanske de faktiskt SKULLE kunna användas ELLER bli bättre med rätt motion (eller vila om det nu är det som behövs) och rätt behandling - holistiskt tänkande.

Absolut! Min egen häst är ett strålande exempel på detta. Det gäller bara (!) att hitta en nivå som hästen pallar för, där man stärker mer än man sliter. Både häst och ryttare kan utvecklas oerhört mycket ändå - trots att hästen inte kan prestera på max.

 

[bigganl]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Jag uppfattade dig så att du menade att om hästen inte har kapacitet för de mål man har så ska man sänka sina krav och vara lycklig med sin häst. Annars ser man hästen som "tävlingsmaskin" om man instället väljer att sälja denna häst och skaffa en ny med mer kapacitet.

Och jag menar att jag tror att man kan bli lyckligare med sin häst om man har en häst som faktiskt passar för de mål man har. Dvs om man har som mål att få rida St George (nu pratar jag tävling, förlåt ) och hästen inte visar sig ha kapacitet för detta, så blir både häst och ryttare lyckligare om de får nya partners.

Det kanske är jag som är lite "flummig" igen?

Nej då. Du är inte flummig. Jag håller med dig. Om man vill rida grand prix dressyr så ska man försöka hitta en häst som har kapacitet att komma till grand prix. Tyvärr tror jag det är alltför vanligt att ryttare köper en häst som passar plånboken bättre än sina egna mål. Sen finns det också ryttare som köper hästar med en otrolig kapacitet, men som de inte klarar av att utveckla. Då får hästen ofta skulden och den säljs. Dessa ryttare kan köpa hästar med hur stor kapacitet som helst. men klarar de inte av att ta till vara hästens kapacitet blir det ingen gran prix ändå.
Jag är inte så hård som jag låter. Det ser värre ut i skrift (tycker jag själv) men självklart är det så att häst och ryttare ska passa ihop och trivas med varandra.

 

[bigganl]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Nej, men jag gissade att Mackan såg något åt det hållet i ditt inlägg som jag skrev så tror jag inte heller att det var menat så. Även om t o m BB påstår att man kan "rida hästen frisk" så tror jag det är väldigt farligt om fritidsryttare skulle börja med den inställningen.
Att påstå att hästar som är utdömda ändå skulle kunna ridas AR kan tolkas åt det hållet! Men som du säger så är det säkert för lätt i nuläget att få hästar utdömda, och framförallt kanske de faktiskt SKULLE kunna användas ELLER bli bättre med rätt motion (eller vila om det nu är det som behövs) och rätt behandling - holistiskt tänkande.

 

[bigganl]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Men målsättningar är ju en förutsättning för all utveckling som inte bara är slumpmässig. Det är ju basic även för en normal hobby rytttare att ha målsättningar, om man över huvud taget vill utveckla sig själv och hästen. För detta krävs ju en konkret tanke och en visualisering av vad man vill åstadkomma - = ett mål.
En målsättning har ju fortfarande en skala som är flexibel och aldrig statisk. det är just det som det säger - ett MÅL. Inte en lagstiftning. Det är en viss skillnad.

Visst har vi våra mål. Men de flesta hästar kan komma långt och göra många av de svåra rörelserna, med anpassad träning. Men det tar tid och framförallt kanske hästen inte gör rörelserna på ett sätt som ger poäng på tävling utan på ett sätt som hästens kropp har förutsättningar för.

 

[CillaW]

Sv: Dressyr på hästens villkor

brukar det så vackert heta när det talas om AR , men vad innebär egentligen det för er?
Så fort inte hästen vill arbeta det där extra jobbiga att kanske putta in bakdelen lite till så låter ni den slippa det ?

Om hästen inte arbetar ordenligt sätter den ju inga muskler och ärligt talat så har jag aldrig sett en häst varken i dressyr eller AR som gör det där extra jobbiga helt frivilligt, om dressyren är till för hästen så är den ju till för att gymnastisera hästen för att bli mjukare och för att det skall hända på riktigt krävs det ju lite stretching här och där bla så var går er gräns när ni tycker hästens villkor går över i sk "tvång" ? Ett visst tvång måste jag iallafall använda mig av annars jobbar tex inte min gamla häst särskilt bra ,han var ju tex utlånad i ett år där det verkligen var på hans villkor vilket resulterade i att han säkert tappade 50kg muskler (nästan) och det är ju verkligen inte bra

Min häst gör gärna det där extra lilla jobbiga, eftersom han gillar att arbeta och vill göra sitt bästa.
Tråkigt med hästar som behöver tvingas till arbete, tycker jag.

 

[Immer]

Sv: Dressyr på hästens villkor

sen som jag ser det så spelar det självklart roll om den tränar lätt eller hårt, som argument varför AR skulle vara mindre slitsamt. Om du rider ett pass i skritt och möjligtvis lite trav, merparten av de pass du rider, och de varierar rent generellt mellan 15 minuter och 40 minuter ett par gånger i veckan. Då utsätter du rent generellt hästen för mindre slitage än någon som rider ett tuffare träningspass i samtliga gångarter i 45 minuter 3-4 ggr/vecka. Med andra ord är det nog inte träningen i sig som är mer hälsosam kanske, utan helt enkelt att intensiteten är lägre.

I sammanhanget ska man nog inte glömma att de flesta AR-ryttare även sysslar med annat än "lek i sandlådan". Hästarna rids i skogen i alla gångarter, det är galopprejs på stubben och det hoppas över stock och sten och klättras i backar. Många körs, både med vanlig vagn och med sulky.
Jag är övertygad om att de flesta AR-hästar har ett betydligt mer omväxlande liv (och därmed mer allsidig träning) än vad tävlingsdressyrhästen i gemen har.

Immer

 

[mackan]

Sv: Dressyr på hästens villkor

I sammanhanget ska man nog inte glömma att de flesta AR-ryttare även sysslar med annat än "lek i sandlådan". Hästarna rids i skogen i alla gångarter, det är galopprejs på stubben och det hoppas över stock och sten och klättras i backar. Många körs, både med vanlig vagn och med sulky.
Jag är övertygad om att de flesta AR-hästar har ett betydligt mer omväxlande liv (och därmed mer allsidig träning) än vad tävlingsdressyrhästen i gemen har.

Immer

Det köper jag definitivt, om vi ser till helhetsbilden. allsidig träning är ju det som det finns dokumenterad hållbarhet i, så den biten är ju fullständigt logisk. Men då är det ju snarare den allsidiga träningen isåfall som "make it or break it" - snarare än vilken typ av dressyr man pysslar med när det nu verkligen ska till. Tycker det är bra att kunna se lite nyktert på sånt här i fråga om ett bredare perspektiv, och inte snöa in sig på att det finns mirakel skolor av ngn sort.

 

[Lusidor]

Sv: Dressyr på hästens villkor

Vår häst går ju galoppintervaller som omväxling, ibland bara en eller två snabba ca var tredje dag. och det pga korsförlamningkänslighet. Om han inte var i behov att tömma sina muskler regelbundet utan höll sig smidig ändå, skulle jag nog trimma mer skolor och dressyr än vi red ut och rejsade.
Rejsandet har ju oxå att göra med att hästen ska orka ett helt travlopp utan mjölksyra.
Men faktiskt så är det dressyren (och nytt fodertänk som gjort dressyren möjlig) som gjort enorm skillnad i rörelsemönster och bärighet, även i hagen och i vagnen.
Om han skulle gått omväxlande men utan det pet med dressyrridningen vi kämpat med tror jag ändå inte han skulle hållit lika bra.
och utan att påstå att en slags dressyr är bättre än en annan, så skulle jag aldrig ha nått fram till en sån här typ av häst med den dressyr jag lärt mig tidigare.
AR har bidragit med nödvändig pedagogik och enkelhet i hjälperna som hästen snabbt tagit till sig.
Ridningen har lixom varit glasklar från dag ett i stället för att lägga en massa tid på att få hästen att fatta de olika kombinationerna av hjälperna som jag fått lära mig tidigare (hand-skänkel och lära sig vad de kan betyda tillsammans).

Dressyren ca 20 minuter alla dagar han inte går intervaller (plus mellan intervallerna) i skritt och trav i vändningar och skolor och på sista tiden galopp något varv eller bara några steg samlat, är det som ger fina muskler i överlinje hals, länd och mitt i rumpan. Och inga hältor
(har besökt alla proffsveterinärer inom räckhåll tidigare, alla med sina egna teorier och noll resultat! Har släckt ledhältorna men hästen har rört sig likadant ändå och fått nya inflammationer)