Nu är du bara löjlig.
Super löjlig.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Nu är du bara löjlig.
Bara ren nyfikenhet, i vilka lägen kan det vara viktigt att kunna sitta upp snabbt från marken ur säkerhetssynpunkt?
Att stå still vid uppsittning är en sak. Att baxas in i skogen, ställas på snedden ihoptryckt mellan träd. Det är en annan sak. Det är inte säkert att han faktiskt fattar att jag ska upp bara för att jag börjar klättra på en halkig sten bredvid honom. Det har jag svarat @Lipperta om.
Uppsittning är antingen vid pallen "hemma" eller på någon ridbana, det har han koll på. Eller uppställd med mig på sidan som hoppar upp som vanligt. Det har han också koll på. Nej - han är inte tränad att ställas på ojämn mark, ställas i diken, invand vid att jag ska klänga på sidan, eller tränad "plats" ute i skogen i största allmänhet. Jag har inte kontemplerat över att det innebära att han saknar grundläggande kunskap.
Nu är det ändå en cool gammal valack jag rider på som inte gör så mycket väsen av sig, men ja han skulle nog undra vad som händer om jag gjorde något av ovanstående.
Min fixa att bli parkerad på alla möjliga ställen när jag klättra upp barbacka redan som 3åring. Dom vänjer sig vid det jättefort
När man upptäcker vildsvin Skämt o sido. Jag kutade som en galning o halvhängde i tömkörningsgjorden den gången det hände.
Jag kommer knappast upp på typ någon häst utan pall längre. Normallång med liten häst. Alltså min häst är rund o då åker sadeln lätt runt om man inte är kvick o kan kicka i från mot marken. Men alternativet att jag skulle komma upp på en häst som inte är rund är ju verkligen att jag hänger i manke/ryggrad. Det räcker med klurigheten hög häst o liten pall för mig.
Det gäller ju ett barns ponny nu, som bör trönas vid att stå still även ute, alla hästar bör kunna det men eftersom dottern har svårt att ta sig upp är det ännu viktigare.
Även om det var mitt jobb skulle jag inte riskera min säkerhet när en häst får fnatt, bara för att den ''måste'' motioneras.
Äntligen ett vettigt exempel. Köper det argumentet helt.
Har man problem med att komma upp kanske man bör kolla om det finns mycket vilt, speciellt vildsvin i närheten de kan ju vara livsfarliga att stöta på.
Javisst ska en barnponny vara snäll, men ursprungsfråga gällde om ryttare rent generellt bör kunna sitta upp utan pall, och hur du i så fall tränar på det.
Jag tycker det är bra att kunna sitta upp utan pall på en ponny, krasst. Först och främst för att du som ryttare bör vara så pass smidig, stark och koordinerad att du klarar det. Sedan att hästen ska vara snäll och lugn är såklart också mycket viktigt. Ju mer de klarar och är vana vid desto bättre.
Sedan att du kan vara anställd för att motionera hästar - tja. Jag ser nog kanske skillnad på en häst som ska tränas, och en färdig produkt. De föds ju inte helt coola och lydiga. Det betyder inte att de får fnatt eller är nåt fel på.
Nej men det vi diskuterade var ju om det var säkrare att sitta på eller att vara på marken när hästen får fnatt, det lär alla få någongång.
Skulle aldrig riseka säkerheten hos mig för att en häst ''måste''' motioneras
Aha. Det var @As_Vegas som skrev. Men jag förstår vad hen menar, ser inte heller att det måste vara att jag själv riskerar säkerheten för att jag ex hellre sitter på en unghäst som steppar runt än står bredvid. Många hästar lugnar sig bara de får röra sig framåt (behöver inte vara något hysteriskt tempo framåt alls), det är när de hålls fast som de stressar, ex av en människa som håller fast i tyglar från marken.
Det är fortfarande ett barn vi pratar om som troligtvis inte har en unghäst eller kunskapen att hantera en häst som är så stressad att den blir farlig.
För barn är det bättre att släppa direkt när det blir farligt, innan de skadar sig.
Vuxna hoppas jag kan bedöma saken bättre och sen reagera.
Som jag sa förut, förlorar hellre hästen än barnet.
Naivt? Det är knappast naivt att vara säkrare på sina egna fötter än att sitta på en skenade och panikslagen häst som kan s nubbla, springa in i saker, bryta benen av sig, slänga av en in i träd osv.Det är väldigt naivt att tro att man kan fostra en häst till att aldrig springa över en. Den risken finns alltid, man kan minimera den men aldrig eliminera den.
Och du har kanske inte heller sprungit så fort i hela ditt livKan säga att jag tömkörde inte den rundan fler gånger Hästen har nog aldrig heller travat så jäkla fort i hela sitt liv.
Och det ingår i grundläggande hästutbildningen att hästen ska kunna stå still vid uppsittning, parkeras och ledas utan att dra eller springa över sin människa. Lika viktigt.Jag tycker det är ingår i den grundläggande ridkutbildningen helt enkelt att kunna hoppa upp från marken. Tror inte det lärs ut på många ridskolor längre då majoriteten använder pall. Jag kommer inte upp i hoppläder längre men i dressyrläder är det inga problem. Jag provar då och då att hoppa upp från marken just för att jag vill klara det.
När man upptäcker vildsvin Skämt o sido. .
Givetvis. (min fetning)
Barnet i tråden anser jag fortfarande bör lära sig att hoppa upp från marken och @Bubblis har fått lite blandade tips. Om ponnyn i trådstarten är trygg och stabil har TS inte kommenterat, men det får vi väl anta.
Naivt? Det är knappast naivt att vara säkrare på sina egna fötter än att sitta på en skenade och panikslagen häst som kan s nubbla, springa in i saker, bryta benen av sig, slänga av en in i träd osv.
Jag har en häst á la buffeldjur. Han hade 0 respekt när han kom till mig, vilket kanske är anledningen till varför jag aldrig varit okej med att han bufflat sig över mig eller dragit i grimskaftet. Han sköter sig nu bättre än majoriteten av hästar jag möter, det är som att gå med en liten 2kgs hund i koppel, han följer dit jag går och går väldigt lätt och ledigt så länge han inte drar i grimskaftet (han vet t.ex att han får gå och lukta på saker mm). Stannar jag så stannar han, går jag plötsligt åt sidan så flyttar han också på sig. Blir han stressad och upp i varv så avbryter jag det beteendet genom att flytta honom bakåt eller åt sidan, så att han uppmärksammar att jag är där.
Visst kan det hända att han trampar mig på tårna om han blir riktigt rädd och stressad ute, men brutna tår dör man inte av. Man kan dö om man sätter sig på en panikslagen häst. Jag blev påhoppad av honom bakifrån häromdagen när det blåste storm och jag ledde honom till ridbanan, men han backade genast till som att han tänkte "oj, var du där" (han söker sig till mig när han blir rädd, så det slog lite slint naturligt att söka sig till mig medan han tittade på det han var rädd för ute i mörkret, så jag fick en häst i ryggen. Big deal).
Till TS, jag använder alltid pall när jag hoppar upp. Det skonar häst och ryttare. Vill dottern lära sig kan ni sätta "stigläder" på en gymnastikpall eller liknande (vad heter de där stora? Plint?).