Dop eller icke dop?

[doglover]

Har ni döpt era barn? Varför/varför inte?

Jag och sambon tycker inte det är någon mening med att döpa vår son eller dotter. Vi är inte reiligiösa på något sätt så vi undrar varflr?

Hur resonerar ni?

 

[Renee79]

Sv: Dop eller icke dop?

Vi döpte våra barn..o vi är inte heller religösa lr så

Jag tänkte mer som att det var en mysig fest för familj o vänner. Sen får barnen välja själva om dem vill gå vidare lr inte när det gäller konfirmationen..

 

[doglover]

Sv: Dop eller icke dop?

det har vi med tänkt på. ifall om barnet vill döpas och konfirmeras så kan man ju alltid ordna det...

 

[Björk]

Sv: Dop eller icke dop?

Barnet är inte fött, men : nej, vi kommer inte att döpa vårt barn.

Varför? För att vi inte är troende kristna. Jag är odöpt själv och ej heller med i Svenska Kyrkan. Sambon är med i sv kyrkan, döpt, men ej konfirmerad.

Jag resonerar som så att jag anser det vara totalt meningslöst och delvis också lite respektlöst (mot kyrkan och de som tror) att döpa sitt barn om man inte själv tror på det som dopet innebär. Dopet är en kristen handling. Ett sätt att låta sitt barn tas upp i den kristna gemenskapen och församlingen. Dessutom lovar man som förälder att fostra barnet på ett kristet sätt. Om man tror på Gud och vill lära sitt barn om den kristna tron då förstår jag att man väljer att döpa sitt barn. Om man inte tror på det hela så förstår jag inte alls varför man döper barnet.

 

[Björk]

Sv: Dop eller icke dop?

det har vi med tänkt på. ifall om barnet vill döpas och konfirmeras så kan man ju alltid ordna det...

När jag var liten så visste jag mer om dopets innerbörd än vad mina jämnåriga som var döpta visste. Bland annat fick jag höra "då HETER ju inte du något??" och jag (10 år gammal) fick förklara för dem vad dopet innebar...

Jag visste hela min uppväxt att jag själv kunde välja att döpa mig om jag så ville. När jag var 14 fanns (självklart) möjligheten att välja att konfirmera (och förstås döpa) mig om jag ville. Jag valde att låta bli. Min lillebror gick en gång till kyrkan, men avstod sen han också. En odöpt kusin valde att döpa sig och konfirmera sig.

Jag tycker personligen det är vettigare att man själv bestämmer när man blir äldre om man är troende och vill tillhöra kyrkan eller ej. Barnet kanske dessutom väljer en helt annan religion än den kristna.

 

[johannea]

Sv: Dop eller icke dop?

Jag resonerar som så att jag anser det vara totalt meningslöst och delvis också lite respektlöst (mot kyrkan och de som tror) att döpa sitt barn om man inte själv tror på det som dopet innebär. Dopet är en kristen handling. Ett sätt att låta sitt barn tas upp i den kristna gemenskapen och församlingen. Dessutom lovar man som förälder att fostra barnet på ett kristet sätt. Om man tror på Gud och vill lära sitt barn om den kristna tron då förstår jag att man väljer att döpa sitt barn. Om man inte tror på det hela så förstår jag inte alls varför man döper barnet.

Nästan kusligt likt vårat resonemang ang dopet, mina döttrar är inte döpta och de kommer inte denna bebis heller bli... Vi är inte troende kristna, och vi gifte oss borgligt... Som sagt ovan så står man faktiskt i kyrkan och LOVAR att uppfostra barnet enligt den kristna tron... Är är ju inte kristen men LJUGA i kyrkan, där går gränsen!

Däremot är jag godmor till en pojk... blev hedrad av att bli tillfrågad men resonerade självklart på samma sätt här, så jag, pojkens mamma å prästen pratade igen det hela, hon ville ha mej som gudmor och jag berättade om mina resonemang ovan osv, prästen tyckte att det var det bästa han hört under alla sina år i yrket, och att det knappast kunde finnas någon bättre lämpad än mej, att jag verkligen tog det hela mycket seriöst... han lovade att inte ha något kristet med i samband med min roll i det hela och det höll han oxå!

 

[jerseyko]

Sv: Dop eller icke dop?

Vi är inte kristna och kommer inte döpa barnet, väljer sen barnet att tro på gud så kan han/hon välja att döpa sig senare i livet.

Vi kommer istället att ha en namnfest hemma.


tycker även det skulle bli himla knasigt om vi döper vårat barn, sambon är döpt, inte jag, och vi är inte gifta Vårat barn måste verkligen bli född i synd

 

[Scaramouche]

Sv: Dop eller icke dop?

Jag har inga barn, men när det blir dags så kommer jag antagligen inte att döpa dem. Varken jag eller mina två syskon döptes som barn, men trots det är två av oss troende idag (döptes i samband med konfirmationen). Min pojkvän är döpt som liten men valde att inte konfirmera sig. Han är inte troende idag. Vi vill att våra framtida barn ska få upptäcka tron själva. Jag kommer antagligen anmäla dem till samma konfirmationsläger som jag och många i min släkt varit på (man måste ställa sig i kö tidigt), och när det börjar närma sig får barnen välja då om de vill konfirmeras eller inte.

 

[Hyacinth]

Sv: Dop eller icke dop?

*kl*

Jag utgår från mig själv här.

Jag är döpt, trots att mina föräldrar inte är troende. Detta på grund av att det betydde så mycket för min famor och farfar, att mina föräldrar tyckte att de kunde göra det för att glädja dem. De blev ju jätteglada, och det tyckte de att de kunde bjuda på, fanns inget behov av ett statement åt andra hållet, vilket det hade blivit.
Det har inte stört mig (eller dem) någonsin, och jag har valet att gå ur eller ej när jag vill. Jag är inte troende själv, men har valt att inte gå ur av andra orsaker.

 

[Stinaelin]

Sv: Dop eller icke dop?

Trevligt att se fler som tänker precis som oss! Kan skriva under på allt du skrev i båda inläggen; vi har inte döpt våra barn (eller gift oss i kyrkan) av respekt för troende, för vi är inte troende alls.

Och, jag fick också kommentarer som barn om att jag inte hette nått, då jag inte var döpt....

 

[cirkus]

Sv: Dop eller icke dop?

Inget av mina tre barn är döpta.
hade jag varit praktiserande kristen så hade de nog döpts.

Dessutom - man kan döpa sig när man blir äldre, men man kan inte odöpa sig.
Tänk om barnen kommer att praktisera en annan religion när de blir äldre, det är så mycket enklare för dem att göra fria val utan dopet.

Jag tycker att hela tanken med dop suger.
Barnet är fött i synd och skall frälsas ifrån ondo - för mig är det NEHEJ, mitt barn är icke syndigt ! oavsett arvssynd och annat kristen gucka.

För mig är det hyckleri och ett hån mot dem som är kristna att vi okristna skall gifta oss i kyrkan och döpa våra barn.

Sen är det pinsamt många som inte vet vad DOPET egentligen betyder. Det är INTE en namngivning. Det är att kristna.

För övrigt är jag med i svenska kyrkan.
Inteminst för att jag tycker att kyrkan gör en massa bra saker för utsatta och ensamma människor genom sin diakoni verksamhet.

 

[jerseyko]

Sv: Dop eller icke dop?

Och, jag fick också kommentarer som barn om att jag inte hette nått, då jag inte var döpt....

Det har inte jag eller mina syskon fått.

 

[pollipop]

Sv: Dop eller icke dop?

Vårt barn är inte heller döpt, av samma anledningar som de flesta andra som skriver i den här tråden och gjort samma val. Och han heter ju det han heter utan ceremonier. Däremot hade vi en fest med massa gäster och god mat där han på ett galant sätt skötte underhållningen (spydde i syrrans urringning).

När svärmor fick reda på att vi inte skulle låta döpa honom hade hon sitt hittills roligaste utspel (min sambo kunde dock hålla sig för skratt). Svärmor skulle minsann se till att hennes barnbarn blev döpt så att han skulle slippa vara hedning och slippa hamna utanför gemenskapen bland döpta människor som finns här på landsbygden. Lyckligtvis höll jag mig från att kommentera att jag klarat mig fint utan den. Svärfar blev så orolig över vad vårt beslut angående detta skulle få för följder för den lille (skulle han nu inte kunna konfirmera sig?) att han konsulterade en av sina vänner som lugnade honom på den punkten att det faktiskt går att döpa sig som vuxen också. Jag mest bara gapade. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att dessa människor som aldrig annars går i kyrkan eller överhuvudtaget beter sig på något religiöst sätt skulle bli så upprörda. Och jag kan inte för mitt liv förstå svärfars argument för att barnet skulle vilja konfirmera sig - "han kanske känner sig utanför annars".... Men det var lite roligt i alla fall.

 

[Björk]

Sv: Dop eller icke dop?

Jag är döpt, trots att mina föräldrar inte är troende. Detta på grund av att det betydde så mycket för min famor och farfar, att mina föräldrar tyckte att de kunde göra det för att glädja dem. De blev ju jätteglada,

Det tycker jag kan vara ett så gott skäl som något i och för sig. Ungefär som det är för min bror skulle jag tro. Han känner/kände inte själv något behov av att gifta sig inför Gud, men gjorde det eftersom hans fru är troende (och en aktiv kyrkomedlem).

Så; jo; jag kan köpa argumentet att någon i ens närhet tycker det betyder otroligt mycket. Även om inte jag skulle göra det för "släktens skull" själv.

 

[Björk]

Sv: Dop eller icke dop?

Det har inte jag eller mina syskon fått.

Kanske är det en åldersfråga och en fråga om var man bor? I den ort jag växte upp var faktiskt i princip 99% döpta. Och ungefär 95% konfirmerade sig. Alla i min klass gjorde det tex. Jag tror vi kanske var max 2-3 stycken bland 14åringarna på skolan (totalt 225 st ungefär) som gjorde det. (jag är 38 år och uppvuxen på en liten bruksort)

Är det vanligare att vara odöpt och/eller inte välja att konfirmera sig så tror jag det blir mer kunskap omkring saken också. Som tex i en storstad eller i nutid. Nu tycks vi ju vara en hel del som inte döper våra barn så jag gissar att det kommer vara betydligt vanligare nu att vara odöpt.

 

[TinyWiny]

Sv: Dop eller icke dop?

Mina barn är döpta, min far är präst så för att inte störa mig ännu mer med släkten så valde jag att döpa dem.
För deras pappa var det självklart att döpa dem vi är båda döpta och konfirmerade.
Idag hade jag inte gjort det då jag kommit längre i mina livsfunderingar nu.
Jag är inte kristen och är inte längre med i svenska kyrkan.


Att bli "odöpt" är för mig ganska ointressant, jag är ju inte döpt av fri vilja, alltså är det inget jag kan stå för.
Att jag konfirmerade mig var endel av mitt sökande, ett sökande som har tagit mig till den person jag är idag.

En person som står långt ifrån svenska kyrkans värderingar....

 

[Björk]

Sv: Dop eller icke dop?

Svärfar blev så orolig över vad vårt beslut angående detta skulle få för följder för den lille (skulle han nu inte kunna konfirmera sig?) att han konsulterade en av sina vänner som lugnade honom på den punkten att det faktiskt går att döpa sig som vuxen också. Jag mest bara gapade. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att dessa människor som aldrig annars går i kyrkan eller överhuvudtaget beter sig på något religiöst sätt skulle bli så upprörda. Och jag kan inte för mitt liv förstå svärfars argument för att barnet skulle vilja konfirmera sig - "han kanske känner sig utanför annars".... Men det var lite roligt i alla fall.

Det är både roligt.. och sorgligt... att människor VET så lite om vad dop och konfirmation ÄR för något.

Min förra sambo och jag diskuterade saken ibland. Han sa: "Klart våra barn ska döpas, det är ju tradition".
- Men, sa jag; det är ju inte tradition i din och min familj. Eftersom jag är odöpt (mina föräldrar också förresten) så är det inte en given tradition för oss. Och du har väl ingen gudstro?
- Nej, men... det är ju tradition..
- Så; om jag vore judinna och sa: vi ska naturligtvis omskära vår pojke; det är ju tradition så skulle du direkt godta det?
- Nej.....
Jag frågade honom vad han fått ut av att vara döpt. Jo, han hade ju fått konfirmera sig. Okej, men då kan man ju döpa sig när man gör det, var mitt svar. Och jag frågade då vidare: vad fick du ut av att konfirmera dig då? - jaa, gemenskap, åka på läger, ha kul med vänner. Mitt svar: Allt sånt kan man ju få genom att tillhöra en ridklubb, scouterna eller någon annan förening.

Hade han sagt: "men du förstår Björk att jag är faktiskt i grund och botten troende. Jag går inte i kyrkan, men jag har en barnatro på Gud och vill att mitt barn också ska få denna tro". DÅ hade jag köpt argumentet.

 

[cirkus]

Sv: Dop eller icke dop?

jag håller med. Tradition är ett av de dåliga argumenten. Trevlig och mysig fest är ett annat dåligt argument. Det kan man ju ha UTAN att döpa.

Sen tycker jag generellt sett att dop är ett enda show-off som tyvärr får mig att må lite illa. Visst anser de flesta att just deras bebis är världens åttonde underverk...

Det absolut värsta är dessa jävla doppresenter som förväntas.

 

[Kexchoklad]

Sv: Dop eller icke dop?

Nu har jag inga barn, eller för den delen några planer att skaffa några, men nej, jag kommer inte att döpa mina eventuella framtida barn. Är själv varken döpt eller konfirmerad, och jag är glad för att mina föräldrar valde att inte låta döpa mig (även om jag, precis som någon annan i tråden, fick höra att jag ju inte hette något eftersom jag inte var döpt). Anledningen? Jag ser mig inte som troende, jag går aldrig i kyrkan, och tycker att det är hyckleri och fjanterier att döpa sina barn i kyrkan om man inte anser sig som (åtminstone lite) troende kristen.

För övrigt håller jag med Björk.

 

[pollipop]

Sv: Dop eller icke dop?

Det är både roligt.. och sorgligt... att människor VET så lite om vad dop och konfirmation ÄR för något.

Håller med. Just detta att det är tradition, vi har alltid gjort så och alla andra gör så har varit vanliga argument i dessa diskussioner, med annars skärpta och tänkande personer. Det gör mig så förvånad! Jag och min sambo har lustigt nog haft exakt samma argumentation som du och ditt ex. Kanske beror det på att det i alla fall i min sambos släkt aldrig funderat över eller sett några alternativ till ett kristet sammanhang (i klartext - ibland tycker jag faktiskt att de är lite insnöade). Jag har säkert själv en massa saker som jag bara gör för att man brukar, bara att jag inte märker det själv just därför.

Det roliga är egentligen bara svärmor. Och bilden jag målade upp i mitt inre av den dramatiska biljakten - hon först i sin rassliga ford med det ännu odöpta barnet, jag och sambon efter medan jag ringer till polisen och ber dem möta upp vid kyrkan...