Sv: Dobberman *bildtråd*
Jättefina hundar!
Vad ser ni för för-nackdelar med rasen?
Har ni barn?
Nackdelar
Man måste vara noga med uppfödare och föräldrar (men i vilken ras måste man inte vara det?). De kan vara ha rätt mycket stress i sig, passivitetsträning är viktigt. Det är en snabb och intelligent ras så man måste som förare vara rätt observant så det inte barkar iväg åt helskotta. För det går snabbt. Allt händer i 190 och själv, som en seg människa så står man bara där och undrar vad som hände. Högt aktiverings behov. Tävlingsambitioner (inte utställning), eller ambitiösa träningsambitioner är nästan ett måste. Även rätt högt motioneringsbehov, finns mycket spring i benen.
En annan nackdel som jag inte var medveten om innan jag köpte en dobermann men som faktiskt är det absolut jobbigaste med rasen är folks fördomar mot dem. Har du en dobermann får den knappt andas om den ska klassas som icke-mördarhund. Många av mina nära vänner skakade först bara på huvudet när de fick veta vad jag planerade men de är överbevisade nu av charm-Cuda. Men många gånger har jag hört folk viska "uch, vilken hund" bakom ryggen där man går, även de gånger när hundrackarn faktiskt uppför sig. Det jag märkt är att det ofta är äldre människor som har åsikter om rasen, typ 50-talister och äldre och dobrarna var kanske mer folkilska på den tiden, vad vet jag. Det är faktiskt rätt tungt att bära att folk tycker att min hund är läskig och det leder till att jag känner ett enormt ansvar. Om min hund är olydig gör det 100 gånger mer skada på rasens rykte än vad en goldens olydighet skulle göra för den rasens rykte. Fast om mörka kvällar på ensliga promenadstråk är jag liiite glad över vad folks fördomar, men bara lite
Postivt
Arbetsvillig och lättmotiverad. Snabb i tanke och handling. Lätt att lära in både fel och rätt

Lojal och människokär. De flesta dobbisarna jag har träffat är väldigt keliga, vill gärna upp i knän och gosa. De har humor, helt klart. Extremt lättskött päls (underbart). Hårar lagom, inte djävulskt mycket. Luktar inte speciellt mycket hund. Rätt allsidig ras. Funkar bra till spår, sök, lydnad, ipo (svenskskydd har jag hört att de inte går så bra, men jag är faktiskt inte så insatt) rapport och agility (vissa individer iallafall, inte min), de är med på det mesta tycker jag.
En kille jag träffade ute på en promenad en gång var ägare till två dobermann. Vi stannade och pratade en stund (såklart) och han sa en sak som jag tycker stämmer väldigt bra.
-Köper man en dobermann så köper man garanterat problem. Men man kan inte låta bli att köpa fler.
Det är en väldigt speciell hundras som är ganska missförstådd. Många bruksmänniskor tycker att de flesta av dagens dobermann är skräp. Men kollar man på mh:n med mera tycker jag att rasen är påväg frammåt. Det finns sämre och det finns bättre individer men det finns det i alla raser. Dobermannen skiljer sig nämvärt från belgarna och schäfrarna. Det är en helt annan typ av hund. Många tycker att man ska göra det lätt för sig (har jag fått höra, ja) och köpa en belgare eller schäfer istället men det blir inte svårare med en dobermann, det är bara ett annat sätt att tänka hundträning på. Jag kommer köpa en till dobermann och en till för jag är fast
Sorry för en smärre uppsatts, men dobermann är en ras som ligger mig varmt om hjärtat!