Sv: Diskussion! Ang sits - olika stilar
*lånar knapp*
Att anky är skicklig det kan alla slå fast.... tycker även jag
Att hon inte rider klassiskt är nog de flesta överens om....
Så frågan är egentligen om hennes system är bättre än det klassiska....
Jag kan bara uttala mig personligen av vad jag ser, men jag ser en hand som går bakåt. Inte konstant men särskilt upptagningarna...
Hon lättar även i handen ibland...bra...
Jag ser taktfel...
Sen ser jag även då hästen inte har taktfel....-ridning är dynamiskt som någon här inne sa...:smirk:
JAg tycker filmen på henne och idool är sorglig, medans filmen på henne och unghästen trevligare än det hon rider på grand prix tävlingarna...
Sen är det väl att alla har olika bilder på att dra...jag drar då min hand går 2cm bakåt och min häst reagerar omedelbart vid detta-negativt...att handen gått 2cm bakåt är...ganska normalt men fortfarande att dra... Man behöver inte sitta och slita a la ridskolan för att dra.. Och ibland måste man dra lite grann, för att få hästen att fötså att man menar allvar... men ja jag tycker hon ställer sig upp och drar...
När jag ser henne tänker jag på saddlebred tävlingar då ryttarna sitter med hårt stöd i bakvikt- men hästarna visar upp mycket gång...
Sen är det inte så konstigt att hästarna går bättre på clinicen, en grannunge kan få stå och ropa ut saker som halt, trav, skritt och jag lovar att det går bättre pga... fokus.. att man gör saker och det omedelbart..
Med det sagt menar jag inte att hon inte är duktig tränare...och att hon inte har saker värda att lyssna på, men jag skulle aldrig köpa hennes koncept rakt av...
Det jag tycker är tråkigt är att folk kanske tror att det är enda sättet att rida,
sen är inget svart eller vitt visst har hon bra saker... ska hästen framåt... så ska den framåt.. tex..
Det som stör mig är just att hon är så duktig och väljer att göra så hon gör, att rida en häst i rollkur är just att göra den hjälplös...
och jag tvivlar att ngn tycker det ser trevligt ut....men det är en annan debatt
Sen är frågan vill jag ha en häst som ligger på järnet, som jag inte kan ha skänklarna om (inte klämma utan hängande vid sidan...)
Som jag inte kan sitta ner ordentligt på för att det är för obekvämt i ökningarna...
Då missar jag den fantastiska känslan av att sitta i hästen...och sitta i balans även i en ökning... att kunna kotrollera hösten med minsta vikthjälp. Att man kan göra allt och lite till med hästen...
Det trista är att sporten är som den är, var hästskötare åt en st. georges ryttare på väg uppåt, tror han tävlar grandprix nu, tävlar och placerar sig/vinner mkt stora nationella tävlingar... det tragiska med det hela är att trots att hästen kan göra allt, från piaff och passage till pssageslutor och ökningar.. så kan hästen inte skritta... Känslan var så här
när jag satt upp.. först efter att jag ridit ut, galloperat i backar, ja då först började hästen skritta som en häst ska.... Före det kändes det som om hästen skulle gå i bitar om man försökte få till en ledig skritt...
så vad kan man ta som slutsats... en häst kan, utföra de mest komplicerade moment utan att vara särskilt lösgjord, man kan vinna otroligt mkt utan att ha en häst som är lösgjord. Man kan sitta och få rida rörelser som tränaren ropar bra men som känns skit... varken härligt, mäktigt eller flygande som man trodde det skulle vara...
Jag är varken fantastiskt duktig eller tävlar men, jag har haft det stora privilegiet att se mkt bra ridning, fått känna skillnaden på det som glimmar och det som är guld... Och tyvärr kan detb ibland vara svårt att se skillnaden..
Det blev långt igen...
men det är trist att se en grand prix tävling och se 1 häst som bär sig... och se grannarna sitta och oh/åha sigöver bärigheten på hästarna... och se de lösgjorda bogarna....
De bästa ryttarna tävlar oftast inte...