Gissa om jag fick ont i rygg och axlar. Min make kom förbi
SOM TUR VAR och fick rycka in. Han fick hålla upp häst-huvudet, jag fick också hålla huvud från andra sidan, stötta maken och samtidigt försöka mota hästrammel.
Tillslut fick jag kommendera assistenten att hon måste
komma och hjälpa till, då kom hon motvilligt.
Det var en riktig PÄRS!
Jag undrar vad veterinären hade gjort om jag inte hade
kunnat hjälpa till!!! och om min make inte kommit förbi...
då hade det gått åt pipsvängen. Den ena Hästen hade garanterat ramlat i backen!
De var dåliga i tre dygn efteråt! Vi var oroliga!
Nästa gång vete sjutton hur jag tänker göra om jag
tänker anlita samma vettis igen eller..???
Hästhuvuden är tunga saker, sådär är det jämt, att man måste hålla upp huvudet. Och det är TUNGT (och är men då kort som jag blri det än jobbigare). Jag måste dock tala om att såvida klinikerna inte har en sådan där 'badring' som de trär över hästens huvus och håller upp det med får du hålla upp huvudet då med.
Och det låter inte som en överdos, en del hästar reagerar starkare än andra på lugnande, men sederade hästar BNLIR ragliga och behöver ofta stöttas, har du varit in och röntgat eller UL:at på klinik kan du stöta på samma sak.
Den som blir problemet är att de klarar balansen rätt hyfsat om de får stå ifred, men när man börjar joxa med dem behöver de iofta hjälp med balansen.
Dessutom, när du ringer ut en veterinär på fältet SKA du ha folk som kan hjälpa till, annars riskerar du att veterinären åker igen. Det gäller inte bara tandrasp utan när man syr sår, vid kolikbehandling etcetera. Det räcker sällan med du och veterinären, och de flesta DV har INTE medhjälpare.
Sen ang hur hästar reagerar på domsedan. Min valack fick en normaldos när han skulle sys. Det krävdes tre personer för att luta honom mot boxväggen och hålla upp huvudet. Vet konstaterade att "Den här är visst lite känslig. Alla gånger efter det har dock hästen reagrat normalt på en normaldos.
Nu i torsdags natt när vat var ut och beh valackens förstoppning så var hon innan rejält bekymrad att jag var själv. Jag bedyrade att hästen är snäääl (vilket hon var skeptisk till och det kan jag förstå, ALLA djurägare säger att deras häst är snääll men det är inte alltid de är det *s*). Vet tyckte att "Okej, vi försöker, men börjar han krångla så att jag (vet) riskerar att skada mig får du gå och väcka dina grannar eller så struntar vi i det jag riskerar INTE migsjälv". Vilket jag har FULL förståelse för. Nu gick det som en dans och vet berömde hästen både högt och lågt =) Men eg ska man vara minst två. Även vid som i min valacks fall rektalisering bör man vara två. Dels ska man hålla i hästen, och dels ska man hålla bort svansen för veterinären. Det är knepigt att göra ensam om man inte har en väldigt tplmodig och snäll häst.
Samma sak vid sondning, det underlättar enormt om man är två, så man kan parkera hästen i ett hörn, en håller koll på bakdelen och en håller koll på huvudet. Allra helst ska någon kunna sträcka veterinären grejerna med så denne slipper SÄNKA slangen för att plocka upp mera vätska etc.
Det är så det är, på hemmaplan BÖR man ha medhjälpare (minst en, helst två) när vet kommer. Jag är i 99 fall av 100 själv, och jag är fullt medveten om att jag riskerar att veterinären säger att "Du, det här går inte, du måste skaffa medhjälpare". Och då är det bara att jaga rätt på medhjälpare eller åka till klinik.
Sen, jag tror inte veterinären ansåg det ALLVARLIGT det du beskriver. Man kan nämligen ge en antidot om man är rädd de fått i sig för mycket lugnande. Och som sagt, beteendet att de vill 'buckla' i knäna och gå ner på knä, samt att man måste hålla upp huvudet och ofta stödja dem mot en vägg när man ska joxa med dem är rätt normalt.
Vill du minimera allt sånt där tar du den till klinik för tandraspning. Då ställs den i tvångsspilta (dvs du behöver inte stötta den) och det finns medhjälpare om det krävs. Det du ändå får göra om de inte har 'badring' är dock att hålla upp huvudet.