Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

[OutOfService]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag kan garantera att om jag behåller barnet så kommer det bli minst lika älskat som ett planerat barn. Och som nån annan skrev, ett barn ångrar man sällan oavsett. Jag är 27, fast jobb, bil och bostad så jag har alla möjligheter att ge detta barnet ett bra liv även vi blir ensamma.. Vilket jag inte tror vi skulle bli för jag tror att killen kommer vilja ha delad vårdnad, han skulle aldrig låtsas som att det inte fanns.

 

[hier]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Min syster blev gravid med en flirt för 4 år sen. Hon klarade inte av abort så hon behöll barnet. Bodde i kollektiv, jobbade på timme, var ensamstående och utan körkort. Visst var det svårt men det gick Och hon är så lycklig så med sin dotter. Pappan finns med i bilden också numera även om han blev rädd i början och tog avstånd.

Jag har själv gjort två aborter, en när jag var 15 och en när jag var 21. För mig var även den andra ganska självklart eftersom jag hade långt ifrån ett stabilt liv ordnat för mig. Men skulle jag bli gravid idag (26) så skulle jag behålla. Jag har också endometrios och minskad fertilitet, så jag förstår hur du känner.

Vad jag vill säga är: det är ditt beslut. Det låter dock som att du har alla förutsättningar för att bli mamma, speciellt med tanke på att du har fast jobb och kan få en bra mammapenning.

 

[OutOfService]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Det jobbiga just nu är att han har vart jätte passiv med känslor och vi har skyndat långsamt.. Men sen samma kväll(söndags) som jag fick reda på det har han ändrats.. Han saknar mig och säger det..vilket inte har hänt innan. Och det gör det känslomässigt jobbigare för mig, samtidigt som jag börjar känna av graviditeten och jag har en känsla av att ju mer jag känner av det som växer i mig, desto jobbigare skulle det bli med abort. Ska träffa honom ikväll och ska försöka få ur mig det redan då.

 

[Fenestra]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Fast med den inställningen så skall mannen alltså ha full bestämmanderätt och kvinnan ingen?

Det de allra flesta får lära sig är att man får ta konsekvenserna av sitt handlande.
En abort är ändå ett ingrepp och ett "liv" man tar bort och där måste väl ändå kvinnan vars kropp det är få bestämma själv i slutänden?

Det är ju faktiskt så att det är mkt lätt att ta reda på att p-piller inte är 100% säkra om man bara söker på nätet litegrann. Sen kan man vara ung o dum samt naiv eller bara oinformerad.
Men är det så att ens värsta mardröm är att få ett barn till så behöver man iallafall inte komma i kvinnan.
Även om det inte är helt säkert att lägga det utanför så minimerar det ju riskerna lite mer.
Det är ju inte så att det är det absolut svåraste här i världen att dra ut den.

Alt är att man skiter i sex helt istället.

Vill en man absolut inte ha barn så får han faktiskt alltid ta det ansvaret, framförallt när han bara dejtat kvinnan i ett gäng veckor.. jag menar att han vet ju faktiskt inte efter sju veckors bekantskap att kvinnan tar sina piller som hon ska, ens äter piller etc. Minipiller som det är tal om här nu är väl det än viktigare att man tar exakt?. Det finns ju folk till allt. Syftar absolut inte på TS här men jag har ju bebissjukt folk i min bekantskap där mannen inte vill ha barn där det råkar bli gravida ändå.. oj hoppsan!

Jösses karlar är så gdgdögkfv dd ibland...
och så ska de göras till offer för att de stackarna tvingas ta ansvar för vad de själva varit med att göra.. det är ju inte så att de flesta män tvingas under pistolhot att ha sex..

-OutOfService, jag hoppas ni har ett bra samtal ikväll! Kram

 

[makarontanten]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag kan garantera att om jag behåller barnet så kommer det bli minst lika älskat som ett planerat barn. Och som nån annan skrev, ett barn ångrar man sällan oavsett. Jag är 27, fast jobb, bil och bostad så jag har alla möjligheter att ge detta barnet ett bra liv även vi blir ensamma.. Vilket jag inte tror vi skulle bli för jag tror att killen kommer vilja ha delad vårdnad, han skulle aldrig låtsas som att det inte fanns.

Ja, det du skriver hoppas jag på

Jag skrev till dig, att de flesta jag känner av många män som blivit pappor, så älskar de sitt barn när det väl är fött. Jag hoppas det blir detsamma för dig. Jag önskar dig välgång och lycka, och hoppas det blir på bästa sätt för er. Det jag skrev till dig var mina tankar. Skulle dock vara kul att höra hur det hela fortlöper nu efter att du pratat med honom om det

 

[VLMF]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Ska träffa honom ikväll och ska försöka få ur mig det redan då.

Det hoppas jag verkligen att du får ur dig ikväll, tycker det är din skyldighet att berätta så snart du själv fick veta. Vad vinner du/ni på att han parten hålls utanför längre? Vill du inte ha diskussionen ihop med honom?

 

[LadyCovergirl]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Nä, inte ens det tog han reda på! Om en fråga är väldigt, väldigt viktig för mig så skulle jag ju inte lita på att någon jag träffat för några veckor sedan tar beslut över mitt huvud om. Det hade ju varit blåögt. Vill jag inte ha barn men ändå har sex så är det helt upp till mig att se till att tillräcklig säkerhetsnivå uppnåtts. Kanske var det inte ens penicillinet utan ett minipiller som hamnat på villovägar och orsakat en graviditet, det får vi aldrig veta. Typ som att det vore synd om mig för att jag blev gravid när killens gummi hade bäst före-datum förra året och jag inte själv tagit något eget ansvar för skyddandet...

Är något väldigt viktigt så tar man ansvar för att det blir gjort/inte gjort. Är det inte hela världen och man kan leva med viss risk att det inte blir som man tänkt sig så har man ju större frihet att låta någon annan ta ansvaret och leva med om den andra personen missar.

Jag må vara blåögd, vilket jag iofs inte tror, men inte sjutton hade jag börjat rota i en potentiell partners medicinskåp för att se vad personen käkar och hur det kan påverka vårt sexliv.
Låter du ens en kille själv rulla på kondomen vid sex? Du kan ju inte veta att han gör det på rätt sätt så då är det bättre att du gör det själv...

 

[LadyCovergirl]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Men det är väl rimligt att också han bryr sig .

Bry sig och bry sig. Det är väl knappast vad det handlar om i det fallet.

 

[Lady_S]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

För mig är rätten att bestämma över sin egen kropp väldigt grundläggande och en absolut nödvändighet i ett jämställt samhälle.

Du menar att han kanske kommer att må psykiskt dåligt av att veta att han har ett barn som han inte vill ha, som om en kvinna inte skulle kunna må psykiskt dåligt av att göra en ofrivillig abort!?

Jag säger som jag sa tidigare, båda tar en risk när de har sex, det följer med paketet. Men det är kvinnans kropp som påverkas, det är hon som tar de fysiska riskerna, oavsett om det gäller abort eller att föda fram barnet, och därmed är det hennes val. Sen kan man tycka att det är orättvist att det bara är kvinnor som kan föda barn, men livet är inte rättvist. I de bästa av världar skulle alla barn vara önskade och alla som önskade att få barn skulle kunna få det. Men livet är inte rättvist. Och det blir inte mer rättvist av att man tar ifrån kvinnan hennes rätt till hennes egen kropp, som om hon vore en slav eller någon slags boskap.

/Lady_S

 

[hljomalind]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

KL, ej riktat till TS utan allmänt i diskussionen om ansvar och bestämmanderätt:

En väldigt bra grej är att som tjej tydliggöra för sin sexpartner hur man ställer sig till en abort om det skulle bli aktuellt, t.ex. "bara så du vet, om jag skulle bli oplanerat gravid skulle jag nog ha svårt att göra abort". Inte för att jag tycker man är skyldig att tala om detta, utan för sin egen skull, då jag upplevt att det förskjuter preventivansvaret så att det lyfts lite från tjejens axlar. Ifall nu killen absolut inte vill ha barn så kommer han troligen att bli mycket noggrannare med att se till att det inte blir så, den slinker inte in lika lättvindigt, och det är inte tuta och köra så länge tjejen inte protesterar utan han tar ett eget ansvar.
Min kille t.ex. stack på eget initiativ och köpte dagen-efter-piller till mig när kondomen spruckit, fast jag sagt att det inte var nödvändigt då det inte var så stor risk just den perioden. Där var jag beredd att ta en liten risk som han inte var beredd att ta, och han fick då ta ett större ansvar, inget konstigt egentligen.

 

[Tussinussen]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag kan garantera att om jag behåller barnet så kommer det bli minst lika älskat som ett planerat barn. Och som nån annan skrev, ett barn ångrar man sällan oavsett. Jag är 27, fast jobb, bil och bostad så jag har alla möjligheter att ge detta barnet ett bra liv även vi blir ensamma.. Vilket jag inte tror vi skulle bli för jag tror att killen kommer vilja ha delad vårdnad, han skulle aldrig låtsas som att det inte fanns.

Jag tycker att det låter, mellan raderna, som om du verkligen, verkligen vill ha det här barnet.

Det är bara en fråga om din och barnets framtida relation till barnets pappa.

 

[OutOfService]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Jag börjar få ångest och känner att för första gången sen jag fick reda på det så vill jag gråta.. Ser verkligen inte framemot kvällen

 

[Trygg]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

*kl*

Skriver ifrån mobilen, därför kan jag inte citera och svara på era motfrågor personligen.
Det får bli ett allmänt inlägg för att förklara min ståndpunkt. :-)

Alla har rätt till sin kropp och bestämma över den! Tack och lov.
Det gäller, enligt mig, även männen.
Även män måste få vara med och besluta om deras spermier ska ge upphov till liv eller inte.

Om en oplanerad graviditet ska ge ett nytt liv måste det alltid finnas två ja!
Aldrig ett nej och ett ja!
Inte under några omständigheter!
En man ska aldrig kunna tvinga en kvinna till att föda ett barn för att hans barnlängtan finns, inte heller ska en kvinna tvinga en man in i ett föräldraskap.


Var finns orättvisan i det här?
För mig är det väldigt enkelt.

 

[Fibusen]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Det kommer gå bra! Tänk dock på att han säkerligen kommer bli rejält chockad,och i rena chocken kan vräka ur sig diverse elaka saker,försök att inte ta åt dig,säg bara lugnt och sansat att nu har du berättat,sen är det upp till han hur han vill göra,och att han kan höra av sig när han lugnat ner sig.

Ingen idé att ni ska stå och tjaffsa/bråka om något nu,och du har ju hunnit smälta det lite redan,vilket han inte har. Ge det lite tid i sånt fall bara.

Håller en tumme att det går bra så klart och att ni kommer fram till något vettigt! Tänk vad skönt när du har fått det sagt! Skickar över lite styrka till dig och en stor kram!!!!

 

[Digbil]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

*kl*

Skriver ifrån mobilen, därför kan jag inte citera och svara på era motfrågor personligen.
Det får bli ett allmänt inlägg för att förklara min ståndpunkt. :-)

Alla har rätt till sin kropp och bestämma över den! Tack och lov.
Det gäller, enligt mig, även männen.
Även män måste få vara med och besluta om deras spermier ska ge upphov till liv eller inte.

Om en oplanerad graviditet ska ge ett nytt liv måste det alltid finnas två ja!
Aldrig ett nej och ett ja!
Inte under några omständigheter!
En man ska aldrig kunna tvinga en kvinna till att föda ett barn för att hans barnlängtan finns, inte heller ska en kvinna tvinga en man in i ett föräldraskap.


Var finns orättvisan i det här?
För mig är det väldigt enkelt.

Du vidhåller alltså att om inte mannen vill skall kvinnan tvingas till abort!?
Orättvisan ligger i att graviditeten redan är ett faktum. Om åsikterna går isär så kommer det bli orättvist för den ena parten oavsett vilken utgång det blir. Eller menar du på allvar att det inte ligger någon orättvisa i att en kvinna som inte vill göra abort ändå skall göra det?

 

[Comatose]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Hur skulle de här tvångsaborterna på kvinnor som blivit gravida med män som inte vill ha barn gå till då? Ska de hämtas med poliseskort?

Det funkar ju inte så. Därför måste kvinnans val vara just kvinnans val. Jag kan inte se att något annat skulle vara möjligt.

*kl*

Skriver ifrån mobilen, därför kan jag inte citera och svara på era motfrågor personligen.
Det får bli ett allmänt inlägg för att förklara min ståndpunkt. :-)

Alla har rätt till sin kropp och bestämma över den! Tack och lov.
Det gäller, enligt mig, även männen.
Även män måste få vara med och besluta om deras spermier ska ge upphov till liv eller inte.

Om en oplanerad graviditet ska ge ett nytt liv måste det alltid finnas två ja!
Aldrig ett nej och ett ja!
Inte under några omständigheter!
En man ska aldrig kunna tvinga en kvinna till att föda ett barn för att hans barnlängtan finns, inte heller ska en kvinna tvinga en man in i ett föräldraskap.


Var finns orättvisan i det här?
För mig är det väldigt enkelt.

 

[Fibusen]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Om kvinnan vill behålla men inte mannen,ska han då tvinga in henne till sjukhuset,tvinga in henne abortpiller/skrapning? Det är ju hennes kropp,så det vore helt galet om det skulle funka så...

Om man har sex så vet man ju mycket väl vad som KAN hända,och eftersom det är just kvinnan som bär barnet ska hon alltså få ha sista ordet,vilket även lagen säger. Mannen kan ju slippa det hur lätt som helst,han behöver inte bry sig ett dugg,varken se eller träffa barnet,det "enda" han behöver göra är att betala underhåll i 18 år,men han behöver inte bli känslomässigt involverad öht. Men jag kan bara tänka mig hur känslomässigt involverad kvinnan blir,som då ska tvingas till en abort av sitt barn som är kanske är efterlängtat från hennes sida...

Jag säger absolut inte att det är det ultimata drömläget,men vill mamman behålla sitt barn som växer i sin egna kropp så ska hon ha rätten att göra det utan att tvångsaborteras,vill hon inte behålla barnet så ska hon slippa ha det växande i sin kropp,och slippa föda fram det. Sen kan man ju såklart tänka både en och två gånger extra.

 

[Sonic76]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Han ser det nog ur mannens ståndpunkt, MEN i botten är det två som valt att ha sex med ansvaret som kommer med det.
Så i händelse av graviditet så kan mannen inte komma och säga att jag visste inte och jag trodde...
Tyvärr.
Och det är kvinnan som har de flesta problem som medföljer graviditet. Kroppsliga och jobbmässiga för hur det än är, är det kvinnan som bär barnet och måste föda fram det, all jämställdhet till trots.
Därav har kvinnan större rätt till sin kropp. Annars är det bara för männen att skära ledningarna.

 

[Trygg]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

Helst önskar man ju att människor aldrig skulle behöva ställas inför sådana här svåra beslut.
Men om jag väger in en tidig abort emot att bli förälder emot sin vilja så blir svaret ja.
Inte till tvångsabort självklart. :smirk:
Men jag personligen anser att en abort är en väldigt mycket mildare konsekvens av en oplanerad graviditet än vad ett livslångt föräldraskap är!


Jag tycker att vi tar alldeles för lätt på männens maktlöshet i sådana här situationer!

Även om jag själv är kvinna så anser jag att jag har ett ansvar med!
Jag måste ta hänsyn till den andra föräldern, det ofödda barnet mfl.
Jag kan inte vara så egoistisk att jag sätter mig och endast mig i första rummet när det kommer till sådana här livsavgörande beslut!

Vill inte båda två skulle jag aldrig fullfölja graviditeten.
Detta är ut mitt perspektiv men jag respekterar att andra tycker annorlunda.

 

[Pancakes]

Sv: Det största problem jag nånsin ställt mig inför... :S

*KL

Rent allmänt måste jag säga att jag håller med om att det är ganska orättvist mot (den generelle) mannen om han "tvingas" in i föräldraskap, samtidigt kan jag inte för mitt liv hitta ett rimligt alternativ än att kvinnan måste få bestämma själv om att behålla eller inte.

Till TS: Varmt lycka till, håller tummarna för dig.