Sv: Det här med renlighet och städning i nytt förhållande
Jag tycker inte att frågan är hur du ska ta upp att det är skitigt hos honom utan frågan är, kan du tänka dig att leva så? Är det okej för dig att det är så skitigt hemma hos dig? För även om han gladeligen hade städat om du sa något nu så kan jag lova dig att han inte skulle göra det utan att du tjatade en hel del om ens då om två år när ni bor ihop och frågan är ju då om det är okej för dig att det blir ditt ansvar att det hålls någorlunda rent hemma hos er för att han varken bryr sig eller ser hur skitigt det är? Vissa saker gör man ju bara och till det hör att städa toaletten så att den är fräsch och dammsuga och torka golven innan man bjuder hem en presumtiv ny partner till sitt hem.
Jag hade faktiskt inte fortsatt ett förhållande med någon där jag hade funderat på när han skurade toan senast. Jag vill ha det rent och fräscht omkring mig och jag behöver att min partner har ungefär samma syn på renlighet som jag själv har. Jag hade aldrig tagit med eget täcke och kudde för att hans var så skitigt att jag inte ville använda det utan jag hade låtit bli att sova över.
För att man ska trivas i ett förhållande så behöver vissa saker flyta av sig självt och just städning är en sådan sak för mig. För dig kanske det är något helt annat? Jag kan inte leva med en människa som tycker att det är okej att det är så skitigt som du beskriver. Jag hade aldrig kunnat nära några känslor för någon som inte ens sköter om sitt hem om han är i fysiskt och psykiskt skicka att klara av det, dvs att han är frisk. Är man inte frisk eller av andra orsaker okapabel att städa sitt hem så får man betala någon annan för att göra det men någon lägsta nivå måste ju finnas.
Du får nog välja. Antingen tar du det som det är och accepterar honom som han är eller så gör du det inte. Vissa saker kan man inte ändra på. Tanken är ju inte att du ska göra om honom som en degklump utan han är ju som han är. Om han inte ens i början av ert förhållande inser att han bör hålla någorlunda rent så lär han knappast göra det sedan heller. Det handlar inte om att man blir hemmablind för isåfall så skulle ju alla ha skitiga hem för alla blir ju hemmablinda. Att vara hemmablind handlar om att man inte ser att det ser slarvigt ut med tidningshögen på bänken eller att man glömmer att ställa undan sina skor men att ens gäster funderar på när man städade toaletten senast handlar inte om att vara hemmablind utan då är man en skitgris helt enkelt.
Hur är hans personliga hygien? Sköter han den? En person vars hem inte är fräscht luktar ju inte fräscht heller oavsett hur mycket han duschar eftersom kläderna tar lukt av hemmet och det kan jag verkligen inte tända på.
Jag tycker att du ska sluta fundera i termer om hur du ska göra om honom. Jag tror inte att någon uppskattar att någon vill göra om en. Hur skulle du känna inför att han vill göra om något hos dig? Jag tycker helt enkelt inte att det är schysst att vilja göra om en annan människa. Förmodligen så trivs han ju med hur han lever för annars skulle han ju inte leva på det viset. Visst finns det en minimal chans att han om du erbjuder dig att städa utbrister att han inte inser att det är skitigt men den chansen är som sagt minimal.
Jag håller inte med. Visst, det är svårare med en äldre man, men nog kan man förändra en hel del hos en annan människa utan att det är att köra över någon. Min pojkvän har förändrat mig en del och jag har förändrat honom en del.
Min pojkvän hade det ganska skitigt hemma hos sig innan jag kom in i bilden. Ja, han dammsög/skurade ibland och röjde väl av det värsta, men det var ganska långt från min lägstanivå. Det hade mycket att göra med uppfostran, dels var hans föräldrar inte jättenoga med städningen och dels behövde han aldrig hjälpa till med hemarbete hemma, så han lärde sig aldrig riktigt hur man skulle göra.
Jag städade ibland när jag var ensam där, tog lite i taget. Han blev bara glad. Jag körde väl lite på "jag är här så ofta ändå så jag skitar väl också ner"-grejen. Köpte starkt avkalkningsmedel och rengjorde toaletten som blivit nedkalkad sedan länge. Sen var ju det jobbiga att lära om hans städrutiner, inte att röja själv. Han kanske tog lite illa upp av min städning, men mest blev han glad att det blev finare.
Det jobbiga var liksom att få honom att förstå att saker måste göras noga för att de ska bli riktigt riktigt rena. Man måste lyfta och flytta undan möbler, lyfta alla grejer på diskbänken ibland när man torkar av, borsta toastolen riktigt ordentligt och torka av HELA toastolen ibland.
Nu har han blivit bättre på att städa för att jag har lärt honom hur man gör och ställt krav. Han mår ju också bättre när det är rent och fint.
Så mitt tips till trådstartaren - röj undan lite i taget, typ en del av ett rum. Få honom att inse det sköna i ett rent hem, för det är inte alla som haft det rent och fräscht hemma. Sen börjar jobbet med era gemensamma städrutiner, men det är en senare fråga. Kanske tycker han att det är kul när han får lära sig hur man gör? Kanske behöver han bara en liten spark i baken för att underhålla städningen?