Det här med bostäder

Nej, det gynnar inte ensamstående unga.
Men vem sade att det är en grupp som behöver gynnas speciellt?

För att skapa fler bostäder behöver bostäder byggas.
Det är jättedyrt att bygga. Tomtmarken ska köpas, man ska avlöna byggarna. Det kostar säkert pengar med tillstånd och liknande. Man ska koppla in VA, man ska utrusta bostäderna.
Fastighetsägaren önskar - förstås - gå med vinst.
Därför blir nyproducerade bostäder jättedyra.

Om det byggs nya dyra bostäder, kommer de personerna som har mer gott om pengar att flytta dit, under förutsättning att standarden är attraktiv.
Då blir det troligen en ledig bostad någon annan stans, som fortfarande är lite billigare. Därmed blir det en lite billigare bostad ledig någon annan stans, och så vidare.

Jag tycker att det är helt OK att det är dyrt att bo i exempelvis Stockholmsområdet.
Det är få människor som "måste" bo i Stockholm.
Om inte helheten (jobb, bostad, pendlingstid med mera) passar: flytta till någon annan ort där det passar bättre.

Japp, jag har ett yrke där jag kan välja bostadsort helt fritt över hela landet, såväl små orter som storstad.
Ja, det är välavlönat också.
Men jag bor billigt.

Jag har aningens svårt att köra buss hemifrån tyvärr.
Det finns massor man kan göra åt byggnadskostnaderna och på så vis få ner hyrorna. I stor del är det kommunen som säljer marken, dom kan tänka på priset. Man behöver inte bygga hög standard med helkaklade badrum med golvvärme och parkett i alla rum. Som min. Man kan också tänka på hur allt runt bestämmelser och tiden och bygga mer enkelt. För dig som inte behöver bo här förstår jag att du tycker det är okej. Jag skulle inte gråta om du fick fördubblad hyra. Men för oss som bor och jobbar här är det lite mer problematiskt.
 
Fast det jag menar är att TS utgår från Stockholm och den problematik som finns där. I Stockholm är det verkligen galet. Och det finns fler städer som börjar närma sig det.

Men resonemanget från TS är allmänt. Det blir skevt.
Man kan inte diskutera i generella termer och utgå från Stockholmsperspektiv. Eller från Uppsala.

Det som lyfts i tråden är att "Stockholms-problematiken" inte enbart rör Stockholm utan många andra orter. Så jag har lite svårt att se vari skevheten som gör att man inte kan diskutera på det sätt som görs ligger. Dessutom är väl diskussionen mer generell om man ser till hur stor del av befolkningen den rör. @fryckan lyfter ju att bostadsbrist rapporteras från mycket stor del av landets kommuner. Om orsakerna (och därmed lösningarna) är liknande över landet vet jag inte.

En del lösningar som har diskuterats och som nog kan funka i många (men inte alla) fall:

- Bygga ut lokaltrafiken.
- Omlokalisering av myndigheter.
- Förändring av synen på bostaden - vad vi behöver, hur vi bor.

Allt detta ligger på politisk nivå och vi är tillbaka i det @Petruska skrev i trådens inledning.

Lite pladder: Som ett sidospår funderar jag på hur den här situationen uppstått. För hundra år sen var det galen bostadsbrist i Stockholm. Så att man byggde hela kvarter som nödbostäder. Då var industrialiseringen anledningen. Nu ser vi en digital revolution som egentligen borde föra med sig att människor kan flytta ut från städerna och jobba på distans för att öka sin livskvalitet. Förmodligen har inte detta slagit igenom fullt ännu, men även om man kan sköta nästan allt på distans kan barn exempelvis inte gå i skola på distans. Eller kan, men är det lämpligt? Vi är trots allt sociala varelser som måste lära oss att interagera med andra. Nu är ju tiden med hemmaboende barn ganska liten del av ett liv med normal livslängd.
 
Jag skulle inte gråta om du fick fördubblad hyra.

Nej och jag äger min bostad. En trevlig äldre stuga med lite enklare standard. Får värma upp med ved när det blir som kallast, eller byta uppvärmningssystem.
På vintrarna blir det relativt sett hög månadskostnad, ca 7000kr/mån inkl uppvärmning. På sommaren högst ett par tusen sammanlagt.
 
Absolut inga höginkomsttagare. Min mamma uppskattade mer att jag städade varje vecka, lagade mat ibland o servade hennes bil o allt sånt. Hon tog hellre betalt på de viset än i rena pengar, förutom matkostnaderna då.
Men dina föräldrar hade fortfarande råd att välja det alternativet vilket innebär att de har det bättre ekonomiskt ställt än de många, många andra. Det finns så otroligt många som inte har en ekonomi som tillåter att man låter sina barn göra så.
 
Funderar mycket på det. Att det är stor brist på bostäder är ju inget okänt.
Men samtidigt, vad kan göras? Bygga massa nytt, absolut! Men hyrorna blir ju ganska ordentliga på nybyggen. Tittade på en hyresrätt i ett område som skulle byggas upp. En 2:a på 48 kvm hade en preliminärhyra på ca 8500?? Okej, 2 mil från Stockholm men ändå. Hur många t.ex yngre ensamstående har möjlighet att betala sånna hyror? Ensamstående föräldrar? Alternativet är att köpa då. Nu är ju priserna på bostadsrätter nästan löjliga. Och ihop med amorteringskrav (vilket ju i sig är en bra tanke) och att man inte får belåna över 85% så blir det inte helt enkelt för unga att köpa heller. Om man nu ska bo i en hyresrätt med enorm hyra, hur då kunna spara ihop till en kontantinsats på 2-300.000? Tittar man på kalkylerna på hemnet, så kräver bankerna dessutom amortering på allt över 75%. Och den amortering är inte liten, det handlar enligt kalkylen om 3-4000. Per månad. Gjorde en liten uträkning på en lägenhet som kostade 1,7 milj. Ingen superdyr alltså. Och en "hyra" på 3600 eller vad det var. Den skulle kosta över 11000 per månad?

Det känns som att bostäder snart bara kommer vara för dom högavlönade.

Eller?
Jag har tittat igenom tråden lite snabbt och har inte egentligen så mycket att kommentera förutom TS . Jag har svårt att förstå hur våra barn ska få bostad i framtiden.

Nu ska inte jag oroa mig över något så fundamentalt , många generationer har klarat av boendet, så jag ska inte göra det utan när barnen läser, de verkar ha både förmåga och vilja att studera, så är det lättare att få studentlägenhet. Även om de skulle råka skaffa familj så finns det större studentlägenheter nuförtiden.

Jag försöker följa Mantrat "inte oroa sig för något en inte kan göra något åt" men jag fattar inte alls hur detta ska fungera i framtiden. Några år med studentlägenhet ja, sedan så ... Tja ...
 
Nej och jag äger min bostad. En trevlig äldre stuga med lite enklare standard. Får värma upp med ved när det blir som kallast, eller byta uppvärmningssystem.
På vintrarna blir det relativt sett hög månadskostnad, ca 7000kr/mån inkl uppvärmning. På sommaren högst ett par tusen sammanlagt.

Skulle gärna bo så jag med, men tyvärr finns inte den möjligheten.
 
Nu ska inte jag oroa mig över något så fundamentalt , många generationer har klarat av boendet, så jag ska inte göra det utan när barnen läser, de verkar ha både förmåga och vilja att studera, så är det lättare att få studentlägenhet. Även om de skulle råka skaffa familj så finns det större studentlägenheter nuförtiden.

Kötiden för studentlägenhet i Uppsala är i snitt runt fem år. Min mastersutbildning tog fem år. Vissa köer får man inte ens ställa sig i om man inte studerar. Så att det är lättare med studentlägenhet i studentstäderna stämmer inte alls. Och vart ska man ta vägen sen?
Vi fick ingen vanlig hyresrätt med vår kötid (6 år) och riskerade hela tiden att bli utslängda ur studentlägenheten efter att studietiden var över. Slutade med att vi fick panik-flytta till BR i en annan kommun där det gick att pendla ifrån. Enda anledningen till att vi kunde göra detta var att min sambo hade kontantinsats (bott hemma efter gymnasiet utan att betala hyra, jobbat samtidigt och fått pengar av föräldrarna)
Då är vi två högutbildade personer som fick jobb i var sin storstad, båda med bostadsbrist. Man är inte i position att säga nej till ett kvalificerat jobb när man blir erbjuden det direkt efter examen. Och ja, jag letar efter jobb på mindre orter också.
 
Kötiden för studentlägenhet i Uppsala är i snitt runt fem år. Min mastersutbildning tog fem år. Vissa köer får man inte ens ställa sig i om man inte studerar. Så att det är lättare med studentlägenhet i studentstäderna stämmer inte alls. Och vart ska man ta vägen sen?
Vi fick ingen vanlig hyresrätt med vår kötid (6 år) och riskerade hela tiden att bli utslängda ur studentlägenheten efter att studietiden var över. Slutade med att vi fick panik-flytta till BR i en annan kommun där det gick att pendla ifrån. Enda anledningen till att vi kunde göra detta var att min sambo hade kontantinsats (bott hemma efter gymnasiet utan att betala hyra, jobbat samtidigt och fått pengar av föräldrarna)
Då är vi två högutbildade personer som fick jobb i var sin storstad, båda med bostadsbrist. Man är inte i position att säga nej till ett kvalificerat jobb när man blir erbjuden det direkt efter examen. Och ja, jag letar efter jobb på mindre orter också.
Jag fattar inte hur detta ska fungera i framtiden. Att jag inte förstår är en följd av att om vi skulle behöva flytta så förstår jag inte det heller.

Ja Uppsala ja, ofta finns det tror jag, möjligheter till studenter som har kommit in på en utbildning , åtminstone inom ett halvårs sikt, ocentralt, korridor, men finns det absolut ingenting så går Uppsala fett bort. Du bodde väl ändå där i Uppsala när du läste ? Du måste ha löst boendet på något sätt?
 
Funderar mycket på det. Att det är stor brist på bostäder är ju inget okänt.
Men samtidigt, vad kan göras? Bygga massa nytt, absolut! Men hyrorna blir ju ganska ordentliga på nybyggen. Tittade på en hyresrätt i ett område som skulle byggas upp. En 2:a på 48 kvm hade en preliminärhyra på ca 8500?? Okej, 2 mil från Stockholm men ändå. Hur många t.ex yngre ensamstående har möjlighet att betala sånna hyror? Ensamstående föräldrar? Alternativet är att köpa då. Nu är ju priserna på bostadsrätter nästan löjliga. Och ihop med amorteringskrav (vilket ju i sig är en bra tanke) och att man inte får belåna över 85% så blir det inte helt enkelt för unga att köpa heller. Om man nu ska bo i en hyresrätt med enorm hyra, hur då kunna spara ihop till en kontantinsats på 2-300.000? Tittar man på kalkylerna på hemnet, så kräver bankerna dessutom amortering på allt över 75%. Och den amortering är inte liten, det handlar enligt kalkylen om 3-4000. Per månad. Gjorde en liten uträkning på en lägenhet som kostade 1,7 milj. Ingen superdyr alltså. Och en "hyra" på 3600 eller vad det var. Den skulle kosta över 11000 per månad?

Det känns som att bostäder snart bara kommer vara för dom högavlönade.

Eller?
Inte läst tråden. Jag har fått en känsla av att det egentligen skulle gå att bygga billigare, men att de inte gör det eftersom det är så trassligt att ens få till ett bygge med alla lov att det blir så dyrt att de lika gärna kan bygga dyrt och därmed få in hög hyra också?

IKEA har jag för mig har ett projekt med billigare bostadsrätter i alla fall. (En kollega bor i en och trivs bra)

Egentligen tycker nog jag att kommunerna kanske hellre kunde sponsra och förlora pengar på hyresrätter istället för uppblåsta stadiums. De förlorar ju ändå miljoner varje år på idrottsanläggningar (Till och med de stora i Stockholm går med förlust de flesta år) och de kommer aldrig att gå med vinst (trots att kommunerna "tror" det). Hyresrätter kommer inom några år dra in pengar i alla fall och innan dess dra in skattebetalare ge bostad till invandrare och ge företag möjlighet att rekrytera från andra städer och länder. Jag menar inte -sponsra de som bor där eller sponsra de som bygger utan helt enkelt satsa pengarna, bygga normalt -ej lyxbostäder, sätta normala hyror och sedan helt enkelt leva med att de förlorar ett par miljoner på det i 20 år eller så (som för en indrottsanläggning).

(Sedan läste jag nu iom byggnads strejk att i andra länder finns vissa uppgifter för folk med lite lägre utbildning och lite lägre lön (snitt i byggnads var 30 000) som utfördes. Men att byggnads inte tillåter det i Sverige. Dvs andra länder har "sjuksköterskor" byggnadsutbildade och "undersköterskor" men i Sverige gör byggnadsutbildade allt jobb. Det kan ju bidra till höga hyror.)
 
Jag fattar inte hur detta ska fungera i framtiden. Att jag inte förstår är en följd av att om vi skulle behöva flytta så förstår jag inte det heller.

Ja Uppsala ja, ofta finns det tror jag, möjligheter till studenter som har kommit in på en utbildning , åtminstone inom ett halvårs sikt, ocentralt, korridor, men finns det absolut ingenting så går Uppsala fett bort. Du bodde väl ändå där i Uppsala när du läste ? Du måste ha löst boendet på något sätt?
Jag tror det också handlar om vilka krav man har på boendet. Jag läste två vändor i Uppsala. Båda gångerna ordnade jag boende genom att leta på Blocket. Jag delade lägenhet.
Många av mina vänner ordnade boende på samma sätt. Dvs om man kan tänka sig ett boende vilket som nästan så brukar det ordna sig.
Däremot om man har som krav att ha egen lägenhet om man samtidigt har låg inkomst så blir det ju svårt.
 
Jag fattar inte hur detta ska fungera i framtiden. Att jag inte förstår är en följd av att om vi skulle behöva flytta så förstår jag inte det heller.

Ja Uppsala ja, ofta finns det tror jag, möjligheter till studenter som har kommit in på en utbildning , åtminstone inom ett halvårs sikt, ocentralt, korridor, men finns det absolut ingenting så går Uppsala fett bort. Du bodde väl ändå där i Uppsala när du läste ? Du måste ha löst boendet på något sätt?

Korridorsrum finns ett antal varje år till de som är nya. Men skulle säga att ett par i VARJE klass hoppar av pga att de inte fått boende, varje termin. Vi hade två tror jag.
Fick boende privat genom att ha jättetur och sen träffade jag en kille med kötid.
Brukar skämta om att man måste lägenhetshora ;)
Skämt och sido, att bo kollektivt är jättevanligt.
 
Korridorsrum finns ett antal varje år till de som är nya. Men skulle säga att ett par i VARJE klass hoppar av pga att de inte fått boende, varje termin. Vi hade två tror jag.
Fick boende privat genom att ha jättetur och sen träffade jag en kille med kötid.
Brukar skämta om att man måste lägenhetshora ;)
Skämt och sido, att bo kollektivt är jättevanligt.
Jag tyckte det fanns en heliten del att hyra via studentkårens sida på nätet samt blocket
 
Jag tillhör en mycket priviligierad grupp med föräldrar som är höginkomsttagare och som hjälpte mig köpa min första lägenhet. Jag och min sambo har också bra löner och skulle utan problem ha råd att bo i Sthlm, men jag är verkligen inte intresserad av storstadsliv. Bättre möjligheter till långdistanspendling (dvs fler och snabbare tåg) står högt upp på min personliga önskelista.

Jo man måste liksom ha dubbel tur ;) föräldrar som är höginkomsttagare och som hjälper till och tillräckligt tidigt i bostadskarriären för att det ska fungera. Att köpa en trea eller fyra i mitt område utan att ha en etta eller tvåa att sälja och utan att låna till insatsen är svårt även med förälder som är höginkomsttagare. Hade jag låtit dem finansiera en etta när jag pluggade hade jag inte haft problem (men jag var för stolt). Vi bor i trevlig men dyr hyresrätt.

(Och när jag bodde hemma i perioder betalade jag alltid hyra (och såklart mat) eftersom jag pluggade var det inte så mycket men en klar princip. När man pluggar är det förresten ursvårt att spara pengar på att inte betala hyra för i så fall borde man istället inte ta studielånet.)
 
Man kan göra som avkomman också. De är tre personer som delar på en stor fyra i ett gammalt hus.
Ja, en aspekt på bostadsbristen är ju att svenskarna är "bäst i världen" på singelhushåll, ett i grunden lyxigt och dyrt sätt att bo som man inte kan unna sig i samma utsträckning i andra länder (och då menar jag inte bara u-länder, utan t.ex. någon typ av kollektivt boende i europeiska storstäder).
 
Jag fattar inte hur detta ska fungera i framtiden. Att jag inte förstår är en följd av att om vi skulle behöva flytta så förstår jag inte det heller.

Ja Uppsala ja, ofta finns det tror jag, möjligheter till studenter som har kommit in på en utbildning , åtminstone inom ett halvårs sikt, ocentralt, korridor, men finns det absolut ingenting så går Uppsala fett bort. Du bodde väl ändå där i Uppsala när du läste ? Du måste ha löst boendet på något sätt?
Jo annat sätt går ju bra, speciellt om man kan mellanlanda hemma ibland. Jag hyrde i andra hand tills jag blev 30 och till slut kommit mig upp i bostadskön. (iofs i korridor i tre år, älskar att bo i korridor!). Men om man ska bo 6 månader i taget i andra hand så gäller det att ha vänner som är bra på att flytta ;) och vara pigg och stark. (sedan bodde vi i tvåa tills vi var 39 med småbarn och åter samlat köplats till en plötsligt ledig hyresrätt, tur att vi sparat till insats (kom tyvärr aldrig upp i 300 000 kr), då kunde vi köra dubbla hyror (på två relativa nybyggen...) i tre månader, det ville ingen annan.)

Jag är en sådan där hemsk person som blir lite arg när jag hör om folk som är arga ;) över att hyresvärden renoverar deras stora treor och de ska få en hyra på 8000 (dvs lägre än min dåvarande tvåa). För då är de tvungna att dra in på semestern och det är faktiskt en rättighet att få bo ensam i en trea. (haha jag är hemsk jag vet. P1 borde välja intervjuoffer som det är lättare att tycka synd om! De kunde gärna fått plocka en invandrarfamilj med två barn eller ngt.).

Det är orimligt att lyxrenovera och höja hyrorna så totalt. Men det är också knäppt att bolagen inte kan få höja lite jämnare över beståndet om de inte lyxrenoverar. Central stor gammal trea 5 000 kr i månaden, perifer ny liten trea 10 000 kr i månaden. Fastän alla rimligen inser att "alla" hellre bor i den stora centrala orenoverade, dvs den har ett jämförbart egentligt värde.
 
Senast ändrad:
Jo annat sätt går ju bra, speciellt om man kan mellanlanda hemma ibland. Jag hyrde i andra hand tills jag blev 30 och till slut kommit mig upp i bostadskön. (iofs i korridor i tre år, älskar att bo i korridor!). Men om man ska bo 6 månader i taget i andra hand så gäller det att ha vänner som är bra på att flytta ;) och vara pigg och stark. (sedan bodde vi i tvåa tills vi var 39 med småbarn och åter samlat köplats till en plötsligt ledig hyresrätt, tur att vi sparat till insats (kom tyvärr aldrig upp i 300 000 kr), då kunde vi köra dubbla hyror (på två relativa nybyggen...) i tre månader, det ville ingen annan.)

Jag är en sådan där hemsk person som blir lite arg när jag hör om folk som är arga ;) över att hyresvärden renoverar deras stora treor och de ska få en hyra på 8000 (dvs lägre än min dåvarande tvåa). För då är de tvungna att dra in på semestern och det är faktiskt en rättighet att få bo ensam i en trea. (haha jag är hemsk jag vet. P1 borde välja intervjuoffer som det är lättare att tycka synd om! De kunde gärna fått plocka en invandrarfamilj med två barn eller ngt.).

Det är orimligt att lyxrenovera och höja hyrorna så totalt. Men det är också knäppt att bolagen inte kan få höja lite jämnare över beståndet om de inte lyxrenoverar. Central stor gammal trea 5 000 kr i månaden, perifer ny liten trea 10 000 kr i månaden. Fastän alla rimligen inser att "alla" hellre bor i den stora centrala orenoverade, dvs den har ett jämförbart egentligt värde.
rättning :ett jämförbart högt egentligt värde
 
Det är jättedyrt att bygga. Tomtmarken ska köpas, man ska avlöna byggarna. Det kostar säkert pengar med tillstånd och liknande. Man ska koppla in VA, man ska utrusta bostäderna.
Fastighetsägaren önskar - förstås - gå med vinst.
Därför blir nyproducerade bostäder jättedyra.
Fast det du anför kan väl inte vara avgörande för att nyproducerade bostäder blir dyrare att bo i än det äldre beståndet? Befintliga bostäder har varit i grova drag lika dyra att bygga, relativt sett. Vad det till större del handlar om, tror jag, är tidsperspektivet ifråga om avskrivningstider och avkastning.
Jag vet inte hur lång avskrivningstiden på en hyresfastighet är, om vi pratar om 5 år, 10 år eller 25 år. Men när väl investeringen är betald (förutsatt att fastighetsägaren faktiskt amorterar) brukar väl inte hyrorna sänkas bara för att kapitalkostnaden sjunkit. Hyresnivåerna behålls ju, och vinsten/avkastningen ökar istället - med reservation för att underhållskostnaderna också stigit under avskrivningstiden, både för att underhållsbehovet ökar ju äldre fastigheterna blir och för att kostnaden för åtgärderna stiger med övriga priser. Så vad jag tror(!) är mer avgörande för att nya bostäder är extra dyra är att byggarna vill ha samma avkastning på investerat kapital på sin nya fastighet som på en 30 år gammal. (Och att man väljer att bygga bostäder med påfallande hög standard just för att bidra till att motivera den höga hyran.) Någon med god insyn i storskalig fastighetsekonomi får väldigt gärna rätta mig...
 

Liknande trådar

Hemmet Sitter här och funderar på min boendesituation, vad som är mest strategiskt... snäll buke, hjälp mig tänka <3 Jag har länge drömt om...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
16 909
Äldre Mina föräldrar ska sälja sitt hus, eventuellt till min lillebror till ett förmånligt pris. Om detta sker kommer jag få motsvarande summa...
Svar
18
· Visningar
1 896
Senast: Verdandi
·
Äldre Då jag och min pojkvän har pratat på att flytta ihop så har jag börjat kolla på hur det fungerar att hyra ut i andra hand. Jag är...
2 3
Svar
44
· Visningar
5 018
Senast: Inte_Ung
·
Hästmänniskan *flytta tråden om den ligger fel* Nu har jag hittat min drömgård. Åhh så fin den är. Allt är i timmer och uppfört år 1888. :love...
Svar
7
· Visningar
1 218

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp