Vilket typ var vad jag trodde.Inte alls så galet som i Sthlm, men inte så att man kan få en lägenhet pang bom
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vilket typ var vad jag trodde.Inte alls så galet som i Sthlm, men inte så att man kan få en lägenhet pang bom
Nej, det gynnar inte ensamstående unga.
Men vem sade att det är en grupp som behöver gynnas speciellt?
För att skapa fler bostäder behöver bostäder byggas.
Det är jättedyrt att bygga. Tomtmarken ska köpas, man ska avlöna byggarna. Det kostar säkert pengar med tillstånd och liknande. Man ska koppla in VA, man ska utrusta bostäderna.
Fastighetsägaren önskar - förstås - gå med vinst.
Därför blir nyproducerade bostäder jättedyra.
Om det byggs nya dyra bostäder, kommer de personerna som har mer gott om pengar att flytta dit, under förutsättning att standarden är attraktiv.
Då blir det troligen en ledig bostad någon annan stans, som fortfarande är lite billigare. Därmed blir det en lite billigare bostad ledig någon annan stans, och så vidare.
Jag tycker att det är helt OK att det är dyrt att bo i exempelvis Stockholmsområdet.
Det är få människor som "måste" bo i Stockholm.
Om inte helheten (jobb, bostad, pendlingstid med mera) passar: flytta till någon annan ort där det passar bättre.
Japp, jag har ett yrke där jag kan välja bostadsort helt fritt över hela landet, såväl små orter som storstad.
Ja, det är välavlönat också.
Men jag bor billigt.
Fast det jag menar är att TS utgår från Stockholm och den problematik som finns där. I Stockholm är det verkligen galet. Och det finns fler städer som börjar närma sig det.
Men resonemanget från TS är allmänt. Det blir skevt.
Man kan inte diskutera i generella termer och utgå från Stockholmsperspektiv. Eller från Uppsala.
Jag skulle inte gråta om du fick fördubblad hyra.
Men dina föräldrar hade fortfarande råd att välja det alternativet vilket innebär att de har det bättre ekonomiskt ställt än de många, många andra. Det finns så otroligt många som inte har en ekonomi som tillåter att man låter sina barn göra så.Absolut inga höginkomsttagare. Min mamma uppskattade mer att jag städade varje vecka, lagade mat ibland o servade hennes bil o allt sånt. Hon tog hellre betalt på de viset än i rena pengar, förutom matkostnaderna då.
Jag har tittat igenom tråden lite snabbt och har inte egentligen så mycket att kommentera förutom TS . Jag har svårt att förstå hur våra barn ska få bostad i framtiden.Funderar mycket på det. Att det är stor brist på bostäder är ju inget okänt.
Men samtidigt, vad kan göras? Bygga massa nytt, absolut! Men hyrorna blir ju ganska ordentliga på nybyggen. Tittade på en hyresrätt i ett område som skulle byggas upp. En 2:a på 48 kvm hade en preliminärhyra på ca 8500?? Okej, 2 mil från Stockholm men ändå. Hur många t.ex yngre ensamstående har möjlighet att betala sånna hyror? Ensamstående föräldrar? Alternativet är att köpa då. Nu är ju priserna på bostadsrätter nästan löjliga. Och ihop med amorteringskrav (vilket ju i sig är en bra tanke) och att man inte får belåna över 85% så blir det inte helt enkelt för unga att köpa heller. Om man nu ska bo i en hyresrätt med enorm hyra, hur då kunna spara ihop till en kontantinsats på 2-300.000? Tittar man på kalkylerna på hemnet, så kräver bankerna dessutom amortering på allt över 75%. Och den amortering är inte liten, det handlar enligt kalkylen om 3-4000. Per månad. Gjorde en liten uträkning på en lägenhet som kostade 1,7 milj. Ingen superdyr alltså. Och en "hyra" på 3600 eller vad det var. Den skulle kosta över 11000 per månad?
Det känns som att bostäder snart bara kommer vara för dom högavlönade.
Eller?
Nej och jag äger min bostad. En trevlig äldre stuga med lite enklare standard. Får värma upp med ved när det blir som kallast, eller byta uppvärmningssystem.
På vintrarna blir det relativt sett hög månadskostnad, ca 7000kr/mån inkl uppvärmning. På sommaren högst ett par tusen sammanlagt.
Nu ska inte jag oroa mig över något så fundamentalt , många generationer har klarat av boendet, så jag ska inte göra det utan när barnen läser, de verkar ha både förmåga och vilja att studera, så är det lättare att få studentlägenhet. Även om de skulle råka skaffa familj så finns det större studentlägenheter nuförtiden.
Jag fattar inte hur detta ska fungera i framtiden. Att jag inte förstår är en följd av att om vi skulle behöva flytta så förstår jag inte det heller.Kötiden för studentlägenhet i Uppsala är i snitt runt fem år. Min mastersutbildning tog fem år. Vissa köer får man inte ens ställa sig i om man inte studerar. Så att det är lättare med studentlägenhet i studentstäderna stämmer inte alls. Och vart ska man ta vägen sen?
Vi fick ingen vanlig hyresrätt med vår kötid (6 år) och riskerade hela tiden att bli utslängda ur studentlägenheten efter att studietiden var över. Slutade med att vi fick panik-flytta till BR i en annan kommun där det gick att pendla ifrån. Enda anledningen till att vi kunde göra detta var att min sambo hade kontantinsats (bott hemma efter gymnasiet utan att betala hyra, jobbat samtidigt och fått pengar av föräldrarna)
Då är vi två högutbildade personer som fick jobb i var sin storstad, båda med bostadsbrist. Man är inte i position att säga nej till ett kvalificerat jobb när man blir erbjuden det direkt efter examen. Och ja, jag letar efter jobb på mindre orter också.
Inte läst tråden. Jag har fått en känsla av att det egentligen skulle gå att bygga billigare, men att de inte gör det eftersom det är så trassligt att ens få till ett bygge med alla lov att det blir så dyrt att de lika gärna kan bygga dyrt och därmed få in hög hyra också?Funderar mycket på det. Att det är stor brist på bostäder är ju inget okänt.
Men samtidigt, vad kan göras? Bygga massa nytt, absolut! Men hyrorna blir ju ganska ordentliga på nybyggen. Tittade på en hyresrätt i ett område som skulle byggas upp. En 2:a på 48 kvm hade en preliminärhyra på ca 8500?? Okej, 2 mil från Stockholm men ändå. Hur många t.ex yngre ensamstående har möjlighet att betala sånna hyror? Ensamstående föräldrar? Alternativet är att köpa då. Nu är ju priserna på bostadsrätter nästan löjliga. Och ihop med amorteringskrav (vilket ju i sig är en bra tanke) och att man inte får belåna över 85% så blir det inte helt enkelt för unga att köpa heller. Om man nu ska bo i en hyresrätt med enorm hyra, hur då kunna spara ihop till en kontantinsats på 2-300.000? Tittar man på kalkylerna på hemnet, så kräver bankerna dessutom amortering på allt över 75%. Och den amortering är inte liten, det handlar enligt kalkylen om 3-4000. Per månad. Gjorde en liten uträkning på en lägenhet som kostade 1,7 milj. Ingen superdyr alltså. Och en "hyra" på 3600 eller vad det var. Den skulle kosta över 11000 per månad?
Det känns som att bostäder snart bara kommer vara för dom högavlönade.
Eller?
Jag tror det också handlar om vilka krav man har på boendet. Jag läste två vändor i Uppsala. Båda gångerna ordnade jag boende genom att leta på Blocket. Jag delade lägenhet.Jag fattar inte hur detta ska fungera i framtiden. Att jag inte förstår är en följd av att om vi skulle behöva flytta så förstår jag inte det heller.
Ja Uppsala ja, ofta finns det tror jag, möjligheter till studenter som har kommit in på en utbildning , åtminstone inom ett halvårs sikt, ocentralt, korridor, men finns det absolut ingenting så går Uppsala fett bort. Du bodde väl ändå där i Uppsala när du läste ? Du måste ha löst boendet på något sätt?
Jag fattar inte hur detta ska fungera i framtiden. Att jag inte förstår är en följd av att om vi skulle behöva flytta så förstår jag inte det heller.
Ja Uppsala ja, ofta finns det tror jag, möjligheter till studenter som har kommit in på en utbildning , åtminstone inom ett halvårs sikt, ocentralt, korridor, men finns det absolut ingenting så går Uppsala fett bort. Du bodde väl ändå där i Uppsala när du läste ? Du måste ha löst boendet på något sätt?
Jag tyckte det fanns en heliten del att hyra via studentkårens sida på nätet samt blocketKorridorsrum finns ett antal varje år till de som är nya. Men skulle säga att ett par i VARJE klass hoppar av pga att de inte fått boende, varje termin. Vi hade två tror jag.
Fick boende privat genom att ha jättetur och sen träffade jag en kille med kötid.
Brukar skämta om att man måste lägenhetshora
Skämt och sido, att bo kollektivt är jättevanligt.
IKEA har jag för mig har ett projekt med billigare bostadsrätter i alla fall. (En kollega bor i en och trivs bra)
Jag tillhör en mycket priviligierad grupp med föräldrar som är höginkomsttagare och som hjälpte mig köpa min första lägenhet. Jag och min sambo har också bra löner och skulle utan problem ha råd att bo i Sthlm, men jag är verkligen inte intresserad av storstadsliv. Bättre möjligheter till långdistanspendling (dvs fler och snabbare tåg) står högt upp på min personliga önskelista.
Mmm jag var jättesugen, men de byggde inget i min stad.Jag blev nyfiken och googlade, BoKlok kallar de sig, det är Skanska och Ikea som bygger tillsammans
Ja, en aspekt på bostadsbristen är ju att svenskarna är "bäst i världen" på singelhushåll, ett i grunden lyxigt och dyrt sätt att bo som man inte kan unna sig i samma utsträckning i andra länder (och då menar jag inte bara u-länder, utan t.ex. någon typ av kollektivt boende i europeiska storstäder).Man kan göra som avkomman också. De är tre personer som delar på en stor fyra i ett gammalt hus.
Jo annat sätt går ju bra, speciellt om man kan mellanlanda hemma ibland. Jag hyrde i andra hand tills jag blev 30 och till slut kommit mig upp i bostadskön. (iofs i korridor i tre år, älskar att bo i korridor!). Men om man ska bo 6 månader i taget i andra hand så gäller det att ha vänner som är bra på att flytta och vara pigg och stark. (sedan bodde vi i tvåa tills vi var 39 med småbarn och åter samlat köplats till en plötsligt ledig hyresrätt, tur att vi sparat till insats (kom tyvärr aldrig upp i 300 000 kr), då kunde vi köra dubbla hyror (på två relativa nybyggen...) i tre månader, det ville ingen annan.)Jag fattar inte hur detta ska fungera i framtiden. Att jag inte förstår är en följd av att om vi skulle behöva flytta så förstår jag inte det heller.
Ja Uppsala ja, ofta finns det tror jag, möjligheter till studenter som har kommit in på en utbildning , åtminstone inom ett halvårs sikt, ocentralt, korridor, men finns det absolut ingenting så går Uppsala fett bort. Du bodde väl ändå där i Uppsala när du läste ? Du måste ha löst boendet på något sätt?
rättning :ett jämförbart högt egentligt värdeJo annat sätt går ju bra, speciellt om man kan mellanlanda hemma ibland. Jag hyrde i andra hand tills jag blev 30 och till slut kommit mig upp i bostadskön. (iofs i korridor i tre år, älskar att bo i korridor!). Men om man ska bo 6 månader i taget i andra hand så gäller det att ha vänner som är bra på att flytta och vara pigg och stark. (sedan bodde vi i tvåa tills vi var 39 med småbarn och åter samlat köplats till en plötsligt ledig hyresrätt, tur att vi sparat till insats (kom tyvärr aldrig upp i 300 000 kr), då kunde vi köra dubbla hyror (på två relativa nybyggen...) i tre månader, det ville ingen annan.)
Jag är en sådan där hemsk person som blir lite arg när jag hör om folk som är arga över att hyresvärden renoverar deras stora treor och de ska få en hyra på 8000 (dvs lägre än min dåvarande tvåa). För då är de tvungna att dra in på semestern och det är faktiskt en rättighet att få bo ensam i en trea. (haha jag är hemsk jag vet. P1 borde välja intervjuoffer som det är lättare att tycka synd om! De kunde gärna fått plocka en invandrarfamilj med två barn eller ngt.).
Det är orimligt att lyxrenovera och höja hyrorna så totalt. Men det är också knäppt att bolagen inte kan få höja lite jämnare över beståndet om de inte lyxrenoverar. Central stor gammal trea 5 000 kr i månaden, perifer ny liten trea 10 000 kr i månaden. Fastän alla rimligen inser att "alla" hellre bor i den stora centrala orenoverade, dvs den har ett jämförbart egentligt värde.
Fast det du anför kan väl inte vara avgörande för att nyproducerade bostäder blir dyrare att bo i än det äldre beståndet? Befintliga bostäder har varit i grova drag lika dyra att bygga, relativt sett. Vad det till större del handlar om, tror jag, är tidsperspektivet ifråga om avskrivningstider och avkastning.Det är jättedyrt att bygga. Tomtmarken ska köpas, man ska avlöna byggarna. Det kostar säkert pengar med tillstånd och liknande. Man ska koppla in VA, man ska utrusta bostäderna.
Fastighetsägaren önskar - förstås - gå med vinst.
Därför blir nyproducerade bostäder jättedyra.