Det här med bostäder

som äldre skaffar man sig högre krav, mer egenheter, större integritet
Det har jag verkligen inte märkt.
För mig så har det snarare blivit enklare med åldern.
Nu kan jag dela det mesta nästan hur som helst men i 20-års-åldern så ville jag till varje pris ha ett eget krypin.
Kanske har det med familjeliv och tre mer eller mindre passerade tonåringar att göra?
 
Jag tycker att man gärna ska undvika att klumpa ihop folk i grupp, och istället bygga in en flexibilitet i bostäderna från början.
Det tycker inte jag.
Om jag någonsin skall bo i lägenhet igen så vill jag bo i 55+ boende.
Jag är så klar och färdig med barnskrik.
Nu så vill jag ha det tyst och lugnt omkring mig.
 
Hur skulle det hjälpa singlar som vill ha egna badrum?
Jag tänker mer, att tråden börjar med att konstatera bostadsbrist, och går sen till att välja ut en specifik grupp som ska fostras till att bo mindre. Då undrar jag, varför ska inte alla bo mindre, för att tillsammans skapa ytor så att alla får bo?
Om paret i 200 m2 går ner till en bostad på 80 m2, då kan ett kollektiv på 4-5 personer ta över de där 200 m2, och voila, fler får plats.
Nu har jag inga planer på att tvinga folk att flytta hitan och ditan, jag försöker bara visa att det finns mer än en angreppsvinkel.
 
Äktenskapsliknande förhållanden. D.v.s. man delar säng. I alla fall ibland.
Det du nu svarar på, är en fråga för att utröna varför sambos klarar av att dela en ekonomi/lägenhet, som två kompisar inte skulle klara av utan att samhället formaliserar det åt dem.
 
Det du nu svarar på, är en fråga för att utröna varför sambos klarar av att dela en ekonomi/lägenhet, som två kompisar inte skulle klara av utan att samhället formaliserar det åt dem.
Åh det handlar bara om bostadens planlösning och några papper att skriva på.
Det finns inget som hindrar två vänner att köpa en bostad tillsammans.
Man kan sedan handla med delar av både hus och bostadsrätter.
 
Du kan ju inte jämföra hyrorna på så sätt. London har en befolkning på närmare 9 miljoner, det är nästan hela Sveriges befolkning så det är väl klart att det är dyrare där!

Dessutom har man lägre skatt och därmed högre reallön att betala sin bostadskostnad för.

Men jo, jag tror absolut att det är vanligt att en väldigt stor del av inkomsten går till boendekostnad på många håll i världen - och för många människor i Sverige också.
Och det är inte självklart fel.
 
såhär, då.

Ja, vi har bostadsbrist i Sverige och situationen blev mycket mer problematisk när det kom ett mycket stort antal asylsökande "i ett svep" i höstas.
Det blev plötsligt bostadsbrist även på orter där man "nyss" rev lägenheter som ingen ville ha.

Lösningen som presenterats här är i stort sett att ett antal singelhushåll ska bli "flerpersonshushåll" genom att singlarna delar bostad med varandra genom kollektiv eller annat.
Barnfamiljerna verkar få "vara i fred".

Varför ska vi som redan har bostad men är oförskämda nog att bo ensamma, flytta på oss för att ge rum åt andra människor?
Bostadsbristen bör rimligen lösas på annat sätt än att några förväntas knö ihop sig och ändra sina liv.

Att bygga fler bostäder verkar vara en bra plan. Att söka billiga bygglösningar är väl det som krävs, och det handlar ju mycket om regelverk och förväntad standard.
Om man accepterar lite enklare standard, kan bostaden också bli billigare.

En annan variant, som fortfarande innebär att vissa personer tjänar pengar och andra upplever sig mer ekonomiskt missgynnade, kan vara att vissa fritidshus faktiskt används som bostäder i stället.
Det är väldigt vanligt att människor har både en bostad och ett fritidshus.
Mina föräldrar (metallare/bonde och lågstadielärare, nu pensionärer dvs inte de "rika" människorna) äger ett ganska stort hus på landet, och de äger ett fritidshus. Deras fritidshus användes som permanentboende fram tills de köpte det för ca 20 år sedan. Enklare standard. Toalett, rinnande vatten, vettigt avlopp. Egen brunn. Väl isolerat. Ingen bad eller dusch men det går ju utmärkt att tvätta sig vid ett handfat i stället för att duscha.
Skulle absolut "duga" som helt OK bostad för en mindre familj (kvadratmeterna är inte så många men planlösningen möjliggör två sovrum), särskilt nu när mina föräldrar inrett ett uthus som tvättstuga med dusch.

Alltså: om vi nu ska "tvinga" människor att ge upp delar av sitt liv för att öka tillgängligheten till bostäder så kan det ju fungera att frånta vissa människor deras fritidshus.
 
Jag tycker allt att du går igång i onödan.
Barnfamiljerna verkar få "vara i fred".
De har det ofta trångt redan.
Vi var 5 personer på 3 sovrum, ett badrum och en extra toalett.
Och då så bodde vi ändå i ett ordentligt hus.
Varför ska vi som redan har bostad men är oförskämda nog att bo ensamma, flytta på oss för att ge rum åt andra människor?
Det är inte det som det handlar om.
Utan om att när man inte har råd med att ha en egen lägenhet som singel så kanske man måste dela med någon annan singel som inte heller har råd med en egen lägenhet.
Det började med att handla om de singlar som inte hade råd med en bostad och hur det skulle lösas.
 
såhär, då.

Ja, vi har bostadsbrist i Sverige och situationen blev mycket mer problematisk när det kom ett mycket stort antal asylsökande "i ett svep" i höstas.
Det blev plötsligt bostadsbrist även på orter där man "nyss" rev lägenheter som ingen ville ha.

Lösningen som presenterats här är i stort sett att ett antal singelhushåll ska bli "flerpersonshushåll" genom att singlarna delar bostad med varandra genom kollektiv eller annat.
Barnfamiljerna verkar få "vara i fred".

Varför ska vi som redan har bostad men är oförskämda nog att bo ensamma, flytta på oss för att ge rum åt andra människor?
Bostadsbristen bör rimligen lösas på annat sätt än att några förväntas knö ihop sig och ändra sina liv.

Att bygga fler bostäder verkar vara en bra plan. Att söka billiga bygglösningar är väl det som krävs, och det handlar ju mycket om regelverk och förväntad standard.
Om man accepterar lite enklare standard, kan bostaden också bli billigare.

En annan variant, som fortfarande innebär att vissa personer tjänar pengar och andra upplever sig mer ekonomiskt missgynnade, kan vara att vissa fritidshus faktiskt används som bostäder i stället.
Det är väldigt vanligt att människor har både en bostad och ett fritidshus.
Mina föräldrar (metallare/bonde och lågstadielärare, nu pensionärer dvs inte de "rika" människorna) äger ett ganska stort hus på landet, och de äger ett fritidshus. Deras fritidshus användes som permanentboende fram tills de köpte det för ca 20 år sedan. Enklare standard. Toalett, rinnande vatten, vettigt avlopp. Egen brunn. Väl isolerat. Ingen bad eller dusch men det går ju utmärkt att tvätta sig vid ett handfat i stället för att duscha.
Skulle absolut "duga" som helt OK bostad för en mindre familj (kvadratmeterna är inte så många men planlösningen möjliggör två sovrum), särskilt nu när mina föräldrar inrett ett uthus som tvättstuga med dusch.

Alltså: om vi nu ska "tvinga" människor att ge upp delar av sitt liv för att öka tillgängligheten till bostäder så kan det ju fungera att frånta vissa människor deras fritidshus.
Jag hoppas verkligen inte Sverige blir någon typ av kommuniststat där staten fråntar privata bostäder, oavsett om det gäller fritidshus eller en lägenhet på 200 kvm.
Jag konstaterar (eftersom ingen nämnt det) att den höga andelen av singelhushåll i Sverige bidrar till ett ökad behov av bostäder och därmed även bidrar till bostadsbristen ( framförallt i storstäder då eftersom det är där de flesta verkar bo). Och att enmanshushåll är ett dyrt sätt att bo, exklusivt för vår tid och plats. Det är ett konstaterade typ, och värt att hålla i tanken att det kanske inte alltid är en självklarhet. Men tydligen är det jättekänsligt, du tar det som en anklagelse, jag är taskig mot alla de som inte hittat en livspartner (?) och "någon" skulle komma och tvinga folk att bo ihop för att solidariskt ge upp sin lägenhet för de som ingen bostad har.
 
Jag skrev att i framtiden kanske man får tänka mer på andra lösningar som t.ex. London. För ju mer städerna växer och blir större, ju dyrare verkar bostäder bli, och då kanske en egen lägenhet som det självklara alternativet kanske helt enkelt blir för dyrt för en person.

Min syster bor i London.
Hon och hennes sambo delade en trea. Nu bor hon ensam i den pga de har separerat. Hon har dock inte råd att bo kvar - om hon vill ha pengar till resor och andra nöjen, så hon som nu alltså i just exempelstaden London bor som singelhushåll i trea, ska antingen köpa ett mindre hus eller en lite billigare lägenhet som ligger något sämre till...
 
Läs nästa mening också: Men kanske kommer man få tänka i termer att bo mer kollektivt framöver även här, för att det helt enkelt är för dyrt att bo ensam.
Alltså i framtiden, när städerna växer här och blir större, och bostadskostnaderna troligen blir allt högre.

Jaha så jag skulle automatiskt förstå att du syftade på London även där.
 
Jag hoppas verkligen inte Sverige blir någon typ av kommuniststat där staten fråntar privata bostäder, oavsett om det gäller fritidshus eller en lägenhet på 200 kvm.
Jag konstaterar (eftersom ingen nämnt det) att den höga andelen av singelhushåll i Sverige bidrar till ett ökad behov av bostäder och därmed även bidrar till bostadsbristen ( framförallt i storstäder då eftersom det är där de flesta verkar bo). Och att enmanshushåll är ett dyrt sätt att bo, exklusivt för vår tid och plats. Det är ett konstaterade typ, och värt att hålla i tanken att det kanske inte alltid är en självklarhet. Men tydligen är det jättekänsligt, du tar det som en anklagelse, jag är taskig mot alla de som inte hittat en livspartner (?) och "någon" skulle komma och tvinga folk att bo ihop för att solidariskt ge upp sin lägenhet för de som ingen bostad har.

Nej, jag tar det inte som en anklagelse.
Men du beskriver singelhushåll som ett problem och har använt ganska nedsättande termer som att vi "strävar efter att leda ligan". Det var ditt uttryck.
Och du - och flera andra - hittar massor av kreativa sätt att minska antalet singelhushåll...

Det är möjligt att det inte var så du menade men det ser onekligen ut som om du ser minskat antal singelhushåll som ett mål.

Jo visst är det dyrare att vara ensam om att betala hyran jämfört med om det är två personer.
Och visst finns det ensamstående människor som har svårt att betala sin hyra.
Men det betyder väl inte att ensamstående människor behöver beskrivas som ett problem?
 

Liknande trådar

Hemmet Sitter här och funderar på min boendesituation, vad som är mest strategiskt... snäll buke, hjälp mig tänka <3 Jag har länge drömt om...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
16 909
Äldre Mina föräldrar ska sälja sitt hus, eventuellt till min lillebror till ett förmånligt pris. Om detta sker kommer jag få motsvarande summa...
Svar
18
· Visningar
1 896
Senast: Verdandi
·
Äldre Då jag och min pojkvän har pratat på att flytta ihop så har jag börjat kolla på hur det fungerar att hyra ut i andra hand. Jag är...
2 3
Svar
44
· Visningar
5 018
Senast: Inte_Ung
·
Hästmänniskan *flytta tråden om den ligger fel* Nu har jag hittat min drömgård. Åhh så fin den är. Allt är i timmer och uppfört år 1888. :love...
Svar
7
· Visningar
1 218

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp