Det här med att vara flockbunden.....

[fruL]

Mitt sto är väldigt flockbunden! Detta är stort problem!
Jag har haft henne i ca en månad nu och det går knappt att rida själv.
Jag kommer i väg från stallet men sedan är det katastrof. Hon stressar upp sig själv så att hon blir sjösvettig, kan inte slappna av ett dugg vill inte gå förbi vissa saker (fast hon inte är ett dugg rädd för bilar, traktorer etc). Dessutom så har hon börjat bekänna färg nu och när hon inte får som hon vill så studsar hon liksom på bakbenen som en kanin, på tvären så vi har varit ner i dikena och hon har slagit i rumpan ett antal gånger. Detta gör hon även när andra hästar är med men inte lika mycket.
Jag har även svårt för att ta in henne i stallet själv. Hon stressar upp sig där med och står och ropar på de andra hästarna hela tiden!
Har någon annan samma problem? Hur löser ni det? Blir det bättre med tiden?
Jag kan inte vara bunden till de andra hästägarna då jag har flextider och oftast är i stallet när de andra inte är där. Det brukar vara toppen bra men inte nu....

 

[Trix]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

En månad är väldigt kort tid, ni har ju bara börjat att lära känna varandra

Min gissning är att flocken är trygg, men att hästen ännu inte känner sig helt trygg på vare sig det nya stället eller med dig.

Jag hade givit det mer tid och tränat i "småportioner" Med det menar jag att du tar ut hästen ur flocken, men håller dig inom synhåll till att börja med och gör saker med hästen, för att sedan gradvis komma längre och längre ifrån.
Korta stunder utom synhåll som du sedan utökar tidsmässigt.

Det går att träna bort, hav förtröstan

Lite kan man göra jämförelsen med att skola in ett barn på dagis, eller en hund på hunddagis. Fast det då är tvärtom, för barnet/hunden är ju du tryggheten och det/den ska gradvis vänjas och bli trygg med en grupp/flock

 

[Tahari]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

En månad är ingen tid alls. Jag är fortfarande i grubblerier varje gång det vankas ensamritt med fuxfröken, och vi är inne på andra året. Det blir bättre men inte skuttar hon iväg gladeligen från stallplanen inte. Också väldigt flockbunden dam dessutom angelägen om att få sista ordet.

 

[fruL]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

Då har vi samma problem Tahari! Jag har också en envis fuxfröken.....
Jag menade inte att en månad är lång tid utan att det är den tiden jag haft henne!
Det är skönt att ni är uppmuntrande, att det blir bättre. Jag har lite svårt bara att rida nära stallet. I så fall blir det på ridbanan jämt och jag tycker nästan att det är värre att vara nära de andra hästarna för då tittar hon bara på dem o gnäggar hela tiden. Det går inte att göra annat. Är vi själva är hon stressad men tittar åtminstone rakt fram o gnäggar inte hela tiden!

 

[Trix]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

Då har vi samma problem Tahari! Jag har också en envis fuxfröken.....
Jag menade inte att en månad är lång tid utan att det är den tiden jag haft henne!
Det är skönt att ni är uppmuntrande, att det blir bättre. Jag har lite svårt bara att rida nära stallet. I så fall blir det på ridbanan jämt och jag tycker nästan att det är värre att vara nära de andra hästarna för då tittar hon bara på dem o gnäggar hela tiden. Det går inte att göra annat. Är vi själva är hon stressad men tittar åtminstone rakt fram o gnäggar inte hela tiden!

Och det är där du som ryttare kommer in i leken
Det är koncentrationskrävande, jag vet, men du måste då se till att göra saker hela tiden, så att hon flyttar fokus till dig och det ni gör
Inte rida rakt fram, utan serpentiner, volter, volt tillbaka, vända igenom... vara tydlig med vägval och vart ni ska och så fort hon försöker titta på de andra påkallar du uppmärksamheten genom att "ruska lite lätt" (inte rycka, inte dra, utan just ruska) i innertygeln.
Hon kommer då att upptäcka att du är någon att lita på för du tvekar inte och du är på det klara med vart ni ska.

 

[fruL]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

Jag ska försöka följa ditt råd trix!
Problemet är att hon är så stissig så när jag försöker göra någonting så blir det liksom flygtur åt alla håll, man är liksom lite försiktig.
Men du har helt klart rätt! Jag ska börja försöka RIDA henne i stället för att bara vara försiktig.

 

[Tahari]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

I början när jag hade min var det precis omöjligt att lämna stallbacken. Då gjorde jag så att jag gick på promenader med henne flera gånger i veckan i de omgivningar där tilltänkta ridturer skulle gå. Hon fick titta, stanna och beta hur mycket hon ville längst vägen. Efter ett tag fortsatte jag att gå före och någon annan fick rida. Sen bytte vi så någon annan gick före och jag red ( då var hon lite trilsk, men det gick). Nästa steg var att skritta av i skogen efter dressyrpass på bana (ensam).
Nu rider vi i skogen några dagar i veckan ibland med sällskap ibland själva. När vi är själva krävs det ganska mycket övertalning när vi ska gå förbi jobbiga saker typ. farliga stenar, hästätande orienteringsflaggor etc. Har vi dessutom inte varit ute på ett tag så är det nästan som att vara på ruta ett igen.
Vad jag lärt mig av fuxfröken är att skynda långsamt och absolut inte stressa upp mig eller bli arg för då är slaget förlorat på en gång.

 

[Trix]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

I början när jag hade min var det precis omöjligt att lämna stallbacken. Då gjorde jag så att jag gick på promenader med henne flera gånger i veckan i de omgivningar där tilltänkta ridturer skulle gå. Hon fick titta, stanna och beta hur mycket hon ville längst vägen. Efter ett tag fortsatte jag att gå före och någon annan fick rida. Sen bytte vi så någon annan gick före och jag red ( då var hon lite trilsk, men det gick). Nästa steg var att skritta av i skogen efter dressyrpass på bana (ensam).
Nu rider vi i skogen några dagar i veckan ibland med sällskap ibland själva. När vi är själva krävs det ganska mycket övertalning när vi ska gå förbi jobbiga saker typ. farliga stenar, hästätande orienteringsflaggor etc. Har vi dessutom inte varit ute på ett tag så är det nästan som att vara på ruta ett igen.
Vad jag lärt mig av fuxfröken är att skynda långsamt och absolut inte stressa upp mig eller bli arg för då är slaget förlorat på en gång.

Blir man arg eller stressad så rasar allt man har byggt upp på nolltid

Tålamod, inre lugn och beröm lönar sig i längden

För ett antal år sedan tillbringade jag många ridturer med att hoppa av, leda förbi, gå fram och tillbaka flera gånger för att sedan hoppa upp och rida förbi, ignorera utbrotten och berömma rikligt när det blev rätt

 

[Korven]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

Jag ska försöka följa ditt råd trix!
Problemet är att hon är så stissig så när jag försöker göra någonting så blir det liksom flygtur åt alla håll, man är liksom lite försiktig.
Men du har helt klart rätt! Jag ska börja försöka RIDA henne i stället för att bara vara försiktig.

Försiktig är det som funkar sämst, jasså ryttaren är också rädd tänker hästen. Jag har haft min i 13 år och gör jag nånting försiktigt DÅ blir han rädd. Herregud min tuffa matte är rädd=försiktig, då är det nog farligt.
Lugn men bestämd är en bra grund. Min kompis har haft sin i 4 år och jag såg att det fanns fortfarande dom taktern kvar i stoet, ej fux, men ryttaren är varken rädd eller mesig så det lönade sig inte. Speciellt som jag reste mig från solstolen och gick 2 steg mot dom. Oh nej nu kommer HON också

 

[fruL]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

I dag har jag faktiskt RIDIT! Och ni hade så klart rätt! Det gick mycket bättre än det brukar, hoppas att det håller i sig!!!. Jag var såå glad när jag kom hem! Tänk att man kan vara så glad över att kunna passera en kohage!!!

 

[Korven]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

I dag har jag faktiskt RIDIT! Och ni hade så klart rätt! Det gick mycket bättre än det brukar, hoppas att det håller i sig!!!. Jag var såå glad när jag kom hem! Tänk att man kan vara så glad över att kunna passera en kohage!!!

Du kan komma till mig så får du passera i en kohage.

 

[fruL]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

Nää, men tack ändå korven!
Trix råd har fungerat perfekt! I dag var min dam nästan som en ny häst! Vi måste ha haft någon sorts genombrott i går. Hon måste ha kommit på att hon kan lita på mig trots allt!
I dag var hon inte alls lika nervös över att lämna de andra hästarna fast de gnäggade hela tiden. Visst- hon har bråttom hem men inget trams och kaninskutt eller någonting! Hoppas att det håller i sig!!!!!!!
Nu blir det till att passera grannens fårhage- UTAN ATT HOPPA AV,det ni!

 

[Görel]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

Jag har ett sto som beter sig likadant på nya ställen. Det brukar ta 2-3 månader innan hon lugnar ner sig.
Innan jag rider ut på ett nytt ställe brukar jag gå med henne där jag sen ska rida, har insett att det får henne lugnare när jag sedan rider på samma ställe.

 

[kryddelydd]

Sv: Det här med att vara flockbunden.....

Ser att det gått bra ett par gånger också.

Det verkar som om hästen och du inte är överens om att du är en pålitlig ledare ännu. Markarbete är nog jättebra, jobba med "farliga" saker och koncentration.

Håller helt med om att du behöver bestämma saker över hästen hela tiden (serpentiner et c som föreslagits) för att hålla hästens koncentration på dig.

Lycka till!