Det blir bättre

[mandalaki]

Sv: Det blir bättre

Den är skitbra. MEN jag är inte helt hundra på att den skulle vara till jättehjälp för dig. Som jag minns den, fast det är längesedan jag läste den, så går huvudpoängen ut på att visa hur man letar upp den partner som bäst passar ens hangups och neuroser. Typ. Och vilket olyckligt växelspel det blir när två kompatibla neuroser möts.

Jag tyckte att den var superintressant. Men jag är ändå tveksam till om den erbjuder dig något stöd eller några lösningar. Jag vill minnas att den mynnade ut i att man borde gå i självhjälpsgrupper för att sluta bli kär i fel kille. Ålrajt, då ringer jag bara vårdcentralen och anmäler mig till en sån...

 

[veteranix]

Sv: Det blir bättre

Ok, då är det nog inte rätt bok för mig. Jag "brukar" liksom inte bli kär i "fel" kille. Vi har varit tillsammans i 19 år och 51 veckor. Förhållandet innan pågick i 13 år innan det tog slut. Ingen "hoppetossa" direkt.

Jag behöver kraft för att gå vidare och inse att karln är fel man för mig. Men det är ett barn inblandat också och det gör det hela så mycket svårare. Karlsloken har trots allt valt den nya kvinnan framför sitt barn. Och jag sitter här och försöker reparera det han har gjort mot oss.

 

[veteranix]

Sv: Det blir bättre

Vet att många på detta forum har träffat oss båda. Han är en social talang och han är lätt att älska. Jag kan bara ge min sida av historien. Men jag har trots allt blivit lämnad trots att jag har kämpat för vårt förhållande.

 

[tanten]

Sv: Det blir bättre

Vet att många på detta forum har träffat oss båda. Han är en social talang och han är lätt att älska. Jag kan bara ge min sida av historien. Men jag har trots allt blivit lämnad trots att jag har kämpat för vårt förhållande.

Man kan tyvärr inte tvinga någon att älska en. Att kämpa hjälper inte om kärleken finns någon annan stans.

du vill alla fall inte leva med honom när han inte älskar dig utan en annan kvinna.

 

[Bewildered]

Sv: Det blir bättre

Men du... du har inget ansvar for att reparera relationen mellan dottern och honom, du ansvarar for din relation med dottern, och din relation med honom.

Det var det jag menade med, vad ska du med en san fegis till?

Sen... aven om folk har har traffat er bada och tyckt om honom - vad man ser utanfor hemmets dorrar ar En sak, det tror jag de flesta ar medvetna om. Vad som hander mellan tva vuxna manniskor utanfor det sociala ljuset ar en helt annan...

Det viktigaste nu ar att du behaller ditt momentum, DU ar bra. DU ar viktig.

DU AR INTE MISSLYCKAD.
Skulden ar INTE DIN.
Det racker inte med att en forsoker, man maste vara tva for att fa en relation att funka.

Kramen pa dig... andas. Strunt i vad folk mojligen kanske tanker, folk tanker och tycker en himla massa... det ar deras problem. Inte ditt.

 

[veteranix]

Sv: Det blir bättre

Men du... du har inget ansvar for att reparera relationen mellan dottern och honom, du ansvarar for din relation med dottern, och din relation med honom.

Det var det jag menade med, vad ska du med en san fegis till?

Sen... aven om folk har har traffat er bada och tyckt om honom - vad man ser utanfor hemmets dorrar ar En sak, det tror jag de flesta ar medvetna om. Vad som hander mellan tva vuxna manniskor utanfor det sociala ljuset ar en helt annan...

Det viktigaste nu ar att du behaller ditt momentum, DU ar bra. DU ar viktig.

DU AR INTE MISSLYCKAD.
Skulden ar INTE DIN.
Det racker inte med att en forsoker, man maste vara tva for att fa en relation att funka.

Kramen pa dig... andas. Strunt i vad folk mojligen kanske tanker, folk tanker och tycker en himla massa... det ar deras problem. Inte ditt.

'
Jag älskar dig just nu! Du har alltid varit en av mina största favoriter här på forumet och just nu har du sagt jättebra råd.

 

[martha]

Sv: Det blir bättre

Men du... du har inget ansvar for att reparera relationen mellan dottern och honom, du ansvarar for din relation med dottern, och din relation med honom.

Det var det jag menade med, vad ska du med en san fegis till?

Sen... aven om folk har har traffat er bada och tyckt om honom - vad man ser utanfor hemmets dorrar ar En sak, det tror jag de flesta ar medvetna om. Vad som hander mellan tva vuxna manniskor utanfor det sociala ljuset ar en helt annan...

Det viktigaste nu ar att du behaller ditt momentum, DU ar bra. DU ar viktig.

DU AR INTE MISSLYCKAD.
Skulden ar INTE DIN.
Det racker inte med att en forsoker, man maste vara tva for att fa en relation att funka.

Kramen pa dig... andas. Strunt i vad folk mojligen kanske tanker, folk tanker och tycker en himla massa... det ar deras problem. Inte ditt.

***Gillar jättemycket ***

 

[Bewildered]

Sv: Det blir bättre

At your service

pm:ar dig, om du behover paminnas om det och jag inte ar inloggad har. Igen, KRAM pa dig, kom ihag att andas, och att du ar vardefull.

 

[veteranix]

Sv: Det blir bättre

Det kan också bero på att du är privat till ditt sätt. Tänk svenskt,säg hej och skyll på svenskan när du säger du till folk. I Nürnberg måste du kanske tala om för dem att det är därför... Har märkt att de söderöver är mer korrekta med ni formen-

Bra att du får dit en kompis och hoppas att allt går lättare nu! Självklart kommer du att bli ledsen men det är ju fantastiskt att du fått ut karlsloken ur ditt hem!

Ja, det där med "Du" är ju en djungel. Eftersom jag är äldre så hänger det ofta på mig att avgöra om det är "Du" eller "Sie" och jag kör på "Du" oftast av ren vana. Det är svårt att komma ihåg att säja "Sie" innan man officiellt har lagt bort "Sie". Tyskarna är krångliga! Jag har ju också haft lågstatusjobb tillsammans med en massa andra invandrare och vi är "du" med varandra nästan utan undantag.

 

[Petruska]

Sv: Det blir bättre

Karlsloken har trots allt valt den nya kvinnan framför sitt barn.

Nu är det ju tyvärr så att ganska många pappor förlorar kontakten med sina barn vid skilsmässor, men när det gäller ditt barn och hennes pappa så är det väl lite tidigt att påstå att barnet är bortvalt? Skrev du inte att han kommer på morgonen och ger henne frukost och kör henne till skolan?

Men jag har trots allt blivit lämnad trots att jag har kämpat för vårt förhållande.

En aspekt av det här förstår jag verkligen inte. Du behöver så klart inte svara, men det är obegripligt för mig. Det känns som att du ser ett slags skuld och en skam i din situation med mannen. Men det är väl ingen skam att skiljas?

Han har träffat en annan. Jag menar, det är så klart jobbigt för alla inblandade, men det är sånt som händer. Jag har svårt att se att det är en skam eller att det skapar en skuld. Hos någon.

Därför har jag också svårt att förstå resonemanget om att "välja sida". Som om en av er har gjort "rätt" och en av er "fel". Det är ett helt obegripligt tänkesätt för mig.

 

[veteranix]

Sv: Det blir bättre

Nu är det ju tyvärr så att ganska många pappor förlorar kontakten med sina barn vid skilsmässor, men när det gäller ditt barn och hennes pappa så är det väl lite tidigt att påstå att barnet är bortvalt? Skrev du inte att han kommer på morgonen och ger henne frukost och kör henne till skolan?



En aspekt av det här förstår jag verkligen inte. Du behöver så klart inte svara, men det är obegripligt för mig. Det känns som att du ser ett slags skuld och en skam i din situation med mannen. Men det är väl ingen skam att skiljas?

Han har träffat en annan. Jag menar, det är så klart jobbigt för alla inblandade, men det är sånt som händer. Jag har svårt att se att det är en skam eller att det skapar en skuld. Hos någon.

Därför har jag också svårt att förstå resonemanget om att "välja sida". Som om en av er har gjort "rätt" och en av er "fel". Det är ett helt obegripligt tänkesätt för mig.

En ögonöppnare, ditt inlägg. Så olika man resonerar. Ja, jag känner faktiskt skuld över att "inte duga", att min man har lämnat mig. Väldigt bra att få din synpunkt på det hela, det tackar jag för. Jag har uppenbarligen grävt ner mig i en annan fåra och dina ord fick mig att vakna upp lite.

 

[veteranix]

Sv: Det blir bättre

Man kan tyvärr inte tvinga någon att älska en. Att kämpa hjälper inte om kärleken finns någon annan stans.

du vill alla fall inte leva med honom när han inte älskar dig utan en annan kvinna.

Sant. Otroligt hårt att inse det faktumet

 

[veteranix]

Sv: Det blir bättre

Han ska komma idag och hämta hunden för de ska prova om hunden kan bo där vid behov. Jag planerar ju att resa bort över julen och mitt ex tänkte att han kan passa hunden då.

Han ville att dottern också skulle komma med och först sa dottern ja eftersom hon längtar efter honom. Men egentligen vill hon inte sova hos den nya så när vi hade pratat lite så vågade hon ändra sig och säja till pappan att hon inte vill.

 

[Petruska]

Sv: Det blir bättre

En ögonöppnare, ditt inlägg. Så olika man resonerar. Ja, jag känner faktiskt skuld över att "inte duga", att min man har lämnat mig. Väldigt bra att få din synpunkt på det hela, det tackar jag för. Jag har uppenbarligen grävt ner mig i en annan fåra och dina ord fick mig att vakna upp lite.

Glad att läsa att du inte tog illa upp, jag var lite orolig för det.

OM jag ska vara riktigt hård, så tror jag att den där skammen över att bli lämnad, och att det skulle betyda att du "inte duger", åtminstone delvis har att göra med att du har (haft) så lite eget under den tid du har bott i Tyskland. (Alltså en del av risken med att flytta utomlands på det sätt ni gjorde.)

Han ville att dottern också skulle komma med och först sa dottern ja eftersom hon längtar efter honom. Men egentligen vill hon inte sova hos den nya så när vi hade pratat lite så vågade hon ändra sig och säja till pappan att hon inte vill.

Det där tror jag ändå att ni blir tvungna att resonera en hel del om, du och dottern. Jag tycker inte att hon ska tvingas sova hos sin pappa, såklart. Men det är heller inte bra om hennes motvilja mot att sova "hos den nya" blir en starkt bidragande orsak till en kraftigt försämrad relation mellan henne och pappan på sikt.

Då är det bättre om man kan hjälpa henne att avdramatisera det.

Vuxna emellan är det ju faktiskt inget särskilt konstigt i att träffa en annan, separera och flytta ihop med den nya. Det är ju ingen vits med att dottern inför vuxenlivet lär sig att sådant är en totalkatastrof och fasansfullt syndfullt och skamligt, för det är det ju helt enkelt inte.

Pappan tycks ju tyvärr inte hjälpa henne på den punkten, eftersom tydligen han också skäms över det hela. Du har ju skrivit att han inte vill att det kommer ut att ni har separerat än så länge. Jag tolkar det som skam. Och jag tycker att det är lite konstigt med en vuxen som skäms till den grad över sådana känslor och händelser.

(Sen hade det så klart varit smidigare om pappan skaffat en egen bostad först, men med de här oändliga kedjorna av separerade par som fortsätter att vara gifta och försörja sina efterlämnade partners, kan jag tänka mig att egna bostäder åt alla blir ekonomiskt oöverkomligt. En följd av hemmafrukulturen, tänker jag mig.)

 

[veteranix]

Sv: Det blir bättre

Pratade lite med folk i stallet igår och alla sa att det är alldeles för tidigt för dottern att sova hos den nya. Så jag var lite tuffare nu mot pappan om att han måste vänta med att fråga om dottern kan sova hos den nya.

Och nu till en Facebookfråga, mannens nya dyker nu hela j#%&a tiden upp som förslag på en person jag kanske känner. Jag vill ju inte behöva se människan i ögonvrån på Facebook hela tiden. Men jag vill inte blockera människan heller, jag är ju nyfiken på eventuell info. Ja, klart att jag måste släppa det, och det enda raka är väl att blockera henne för att slippa få upp henne som vänförslag?

 

[veteranix]

Sv: Det blir bättre

Pappan tycks ju tyvärr inte hjälpa henne på den punkten, eftersom tydligen han också skäms över det hela. Du har ju skrivit att han inte vill att det kommer ut att ni har separerat än så länge. Jag tolkar det som skam. Och jag tycker att det är lite konstigt med en vuxen som skäms till den grad över sådana känslor och händelser.

Precis så tänker jag när han inte vill berätta om den nya och att vi har separerat. Han är så feg! Hur länge tror han att det ska gå att "mörka"? Han blev förvånad när jag sa att folk i stallet redan vet. Och jag uppmanade honom att berätta i idrottsklubben om tillfället uppstår. Man behöver ju inte trycka upp den informationen i ansiktet på folk men om samtalet leder åt det hållet så är det ju läge att berätta. I måndags i klubben så kom en av ledarna och frågade om en massa saker som "min man" kanske skulle kunna hjälpa till med. Det är ju så lagom kul och stå där och låtsas som om vi fortfarande bor ihop.

 

[tanten]

Sv: Det blir bättre

Precis så tänker jag när han inte vill berätta om den nya och att vi har separerat. Han är så feg! Hur länge tror han att det ska gå att "mörka"? Han blev förvånad när jag sa att folk i stallet redan vet. Och jag uppmanade honom att berätta i idrottsklubben om tillfället uppstår. Man behöver ju inte trycka upp den informationen i ansiktet på folk men om samtalet leder åt det hållet så är det ju läge att berätta. I måndags i klubben så kom en av ledarna och frågade om en massa saker som "min man" kanske skulle kunna hjälpa till med. Det är ju så lagom kul och stå där och låtsas som om vi fortfarande bor ihop.

Men varför i hela friden låtsades du??

Varför sa du inte att de fick fråga honom direkt eftersom ni inte bor ihop längre?
Varför måste han berätta - kan inte du säga det?

 

[svea]

Sv: Det blir bättre

Det bästa sättet att förebygga skitsnack och spekulationer är att berätta själv. Du bestämmer vad du vill berätta. Det är inget som ni behöver göra upp om. Men du har inte heller någon skyldighet att gå in på detaljer hur nyfikna folk än är eller hur många följdfrågor de än ställer. Det räcker att säga att ni separerat. Frågar de något du inte vill svara på så räcker det att säga att det är privat. Nöjer de sig inte med det utan tjatar om mer info så vet du att de inte är riktiga vänner - och då ska de heller inte få mer info.

 

[Petruska]

Sv: Det blir bättre

Det är ju så lagom kul och stå där och låtsas som om vi fortfarande bor ihop.

Men varför berättade inte du att ni har gått isär?

 

[veteranix]

Sv: Det blir bättre

Men varför berättade inte du att ni har gått isär?

För att jag inte vill få folk att bli besvärade. Det är inte alltid som folk vill bli indragna i ens privata problem. Och jag kände att jag inte kan göra folk generade och obekväma. Plus att jag hade börjat att storgråta och det ville jag inte.