Stackars dig och din partner! Lider så mycket med er och skickar stora kramar!
Jag har haft två MA, det första upptäcktes i v 12 och det andra i v 8. Ingen av gångerna har jag haft några som helst tecken på att något varit fel. Första gången var det bara en känsla som sa att det var konstigt så tjatade till mig ett vul och där upptäckte de att inget hjärta slog.
Det jag tyckte var värst var att behöva gå hem med vetskapen om att jag hade ett dött foster i magen. Det där otroligt efterlängtade lilla pyret hade dött men jag var tvungen att ha kvar det i magen i flera dagar. Det var nog det värsta av allt!
Läkaren ville att jag skulle avvakta några dagar för att se om det skulle komma igång ett missfall naturligt vilket det inte gjorde. Fick sedan cytotec att ta hemma men hände inte något alls med det heller. Slutade med att min man fick ringa in akut och få en skrapning eftersom jag mådde så fruktansvärt dåligt. Läkarna tyckte att jag bara skulle gå hemma och vänta...
Andra gången fick vi ett vul tidigt för att se så allt gått bra men även denna gång var det dött där inne. Det upptäcktes ju tidigare, annars har jag ingen aning om hur länge jag skulle gått. Inte heller denna gång fungerade cytotecen utan det slutade med skrapning.
Min tredje graviditet gav oss en fantastiskt fin liten kille
Det är väl det jag har med mig om det skulle bli ytterligare ett MA skulle jag kräva skrapning omedelbart, utan att testa medicinskt först.
Se till att ha någon att prata med, älta och var ledsen! Har man gått så länge som du gjort är det ju ännu mer verkligt och påtagligt att ni förlorar något.
Var rädd om dig!
