Designerhund

[Sesca]

Jag känner ju spontant att jag vill köpa hund av någon jag litar på och att denne litar på att jag kommer att ge dennes valp ett gott hem.

När jag köper valp kollar jag köpa hund och facebookgruppen för SKK-anslutna uppfödare, och jag tittar främst på de som planerar parning eller har valpar som är just födda, för att det ska finnas gott om tid att läsa på om linjer, prata med folk, känna efter, osv innan man sitter där med en valp i knät (hjärnan funkar som bekant rättt dåligt då )

Jag föredrar faktiskt facebookgruppen för det säger en hel del om annonser där tidigare köpare likear och rekommenderar.

När jag hittat en kull som ser intressant ut går jag in på SKK och kollar linjerna, veterinärdata, meriter, MH osv. Om kullen fortfarande är intressant hör jag av mig till uppfödaren för ett hundsnack.

Där ställer jag alla frågor som inte syns på hunddata, deras ttankar och filosofi angående parningen och vad som är viktigt för dem i deras uppfödning, hur valparna växer upp, socialiseras, närmare frågor om något sticker ut i mina efterforskningar samt vilket hem de letar efter till en valp. Känns allt bra bokar jag gärna tid att hälsa på, och erbjuder också uppfödaren att hälsa på hemma hos mig om de vill. Jag brukar också erbjuda referens i form av tidigare uppfödare eller hundtränare som jobbat med mig. Ibland frågar jag om referens till någon av deras tidigare valpköpare, det beror lite på hur välkända de är, och hur mycket deras hundar syns i sociala medier och liknande.

Om allt fortfarande känns bra hälsar jag på, occh sedan är det bara att vänta på valpen (för det har inte hänt att jag kollat allt noggrant occh sedan blivit besviken vid besöket.)

Om jag känner att jag skulle behöva ett dna-test för att inte bli lurad skulle jag hellre köpa från någon där jag inte känner att det behövs.

Nu kan det ju vara så att denna människa blivit lurad i sin tur, då kan du ju få 25% något annat

 

[hastflicka]

For manga finns en punkt nar man vet sa lite att man inte har en aning om hur lite man vet. Sa var det nar jag kopte min forsta rottis. Jag visste inte hur jag skulle fa tag pa en arlig uppfodare, men genom google hittade jag en ACK dommare i Florida (dar jag bodde da). Hon hade ett papper pa sin hemsida som man maste fylla i om man ens ville ha kontakt med henne om valpar. For mig gjorde det att jag kande mig saker pa att fa en valp dar foraldradjuren (och deras foraldrar) var testade som hyfsat friska i rasens vanliga sjukdommar.

Nu hade hon inga valpar det narmaste aret, sa hon formedlade kontakt till nagon som hade valpar just da ... (och jag koptetrots att jag egentligen tankt kopa 6 manader senare ). OM jag hade bett nagon av dem att fa ta en DNA test bade pa valp och mamman kan jag saga, med stor sakerhet, att bada skulle ha reagerat mycket positivt och tyckt att det gjorde mig annu mer serios som kopare.

Jag visste sa lite att jag inte visste hur lite det var ... och det enda som hjalper mot det ar kunskap. Kunskap i ett amne som ar oerhort stort och har manga som inte foljer de ramar som finns utan forsoker ta "short cuts". Om jag hade blivit erbjuden att fa, eller ta, DNA test eller tankt pa att fraga om det hade jag definitivt gjort det.

 

[Nattfjäril]

Nu kan det ju vara så att denna människa blivit lurad i sin tur, då kan du ju få 25% något annat

Då tar jag den risken.