Den ofrivilliga kursdeltagaren

Blandrastik

Trådstartare
Jag har hållit kurser i egen och i SBK:s regi i tio år, börjar känna mig rätt rutinerad. Jag får ofta bra eller väldig bra omdömen på mina kurser.
Sen ibland så är det bara tvärstopp, det är när jag möter den ofrivillige kursdeltagaren. Det kan vara en pappa som fått en valpkurs i 50-årspresent, tonåringen vars ”morsa har tvingat dit”. Sen är det den som jag bara inte förstår vad den personen gör på kurs. Jag har en sådan nu.
En dam i 50-årsåldern, haft flera hundar tidigare, som på första genomgången uttryckte en önskan att få ”bättre pli på sin hund”. Okej, det ska vi fixa. Sen går vi ut på planen. Där står denna dam med sin hund, av rejäl bruksmodell och hunden är så jäkla uppspelt att den tuggar på mattes armar. Matten brottas med hunden som kämpar emot. Stundtals halvligger båda på gräsmattan, matten med sönderbitna händer och en hund som är så uppe i varv att den piper och far runt som en propeller runt benen på matten.

När jag går dit för att prata med henne så kommer detta:
-Nä vi har iiiinga problem förstår du. Det är bara här som hon är lite jobbig!
-Lite jobbig? Du blöder ju om händerna.
-Närå, för hemma kan jag ha henne lös, det är bara här.
Nu håller hon hunden i ett halvt strypgrepp med hjälp av kopplet som hon snott sjuttioelva varv runt händerna. Hunden försöker med alla medel ta sig därifrån.
Jag har verkligen försökt:
-Du måste tala om för henne vad du vill att hon ska göra.
-Du måste jobba på erat samarbete.
-Kan du visa mig följsamhetsövningen vi pratade om?
-Jag vill inte att du låter så arg när du kallar in osv osv.

Jag får bara tillbaka att: ”det är baaara hääär som om är så här jobbig”.
Sen ramlar det ut:
-Ja och så om det kommer folk hem till oss, då är hon också lite jobbig.
-Ja och så när sonen kommer, då är hon inte lugn på flera timmar.
En gång stod jag lite för nära, hunden överlagsbet mig så det gick genom mina handskar, då ställde jag henne verkligen mot väggen:
-Har du, eller har du inte problem med din hund?
-För om du har problem, så kan jag hjälpa dig, men om du inte själv tycker det, eller bara säger emot. Då kan jag inget mer göra.
-Det är baaara här som…..

Jag vet i ärlighetens namn inte vad jag ska säga till henne nästa gång vi ses.
Tips?
 
Jag har hållit kurser i egen och i SBK:s regi i tio år, börjar känna mig rätt rutinerad. Jag får ofta bra eller väldig bra omdömen på mina kurser.
Sen ibland så är det bara tvärstopp, det är när jag möter den ofrivillige kursdeltagaren. Det kan vara en pappa som fått en valpkurs i 50-årspresent, tonåringen vars ”morsa har tvingat dit”. Sen är det den som jag bara inte förstår vad den personen gör på kurs. Jag har en sådan nu.
En dam i 50-årsåldern, haft flera hundar tidigare, som på första genomgången uttryckte en önskan att få ”bättre pli på sin hund”. Okej, det ska vi fixa. Sen går vi ut på planen. Där står denna dam med sin hund, av rejäl bruksmodell och hunden är så jäkla uppspelt att den tuggar på mattes armar. Matten brottas med hunden som kämpar emot. Stundtals halvligger båda på gräsmattan, matten med sönderbitna händer och en hund som är så uppe i varv att den piper och far runt som en propeller runt benen på matten.

När jag går dit för att prata med henne så kommer detta:
-Nä vi har iiiinga problem förstår du. Det är bara här som hon är lite jobbig!
-Lite jobbig? Du blöder ju om händerna.
-Närå, för hemma kan jag ha henne lös, det är bara här.
Nu håller hon hunden i ett halvt strypgrepp med hjälp av kopplet som hon snott sjuttioelva varv runt händerna. Hunden försöker med alla medel ta sig därifrån.
Jag har verkligen försökt:
-Du måste tala om för henne vad du vill att hon ska göra.
-Du måste jobba på erat samarbete.
-Kan du visa mig följsamhetsövningen vi pratade om?
-Jag vill inte att du låter så arg när du kallar in osv osv.

Jag får bara tillbaka att: ”det är baaara hääär som om är så här jobbig”.
Sen ramlar det ut:
-Ja och så om det kommer folk hem till oss, då är hon också lite jobbig.
-Ja och så när sonen kommer, då är hon inte lugn på flera timmar.
En gång stod jag lite för nära, hunden överlagsbet mig så det gick genom mina handskar, då ställde jag henne verkligen mot väggen:
-Har du, eller har du inte problem med din hund?
-För om du har problem, så kan jag hjälpa dig, men om du inte själv tycker det, eller bara säger emot. Då kan jag inget mer göra.
-Det är baaara här som…..

Jag vet i ärlighetens namn inte vad jag ska säga till henne nästa gång vi ses.
Tips?

Säg rakt ut att du inte kan hjälpa henne om hon inte gör som du säger? Det kommer ju inte ske någon förändring alls om hon inte gör något annorlunda än hon gör idag.

Jag har också haft ett sådant par på kurs. Det slutade med att de avlivade hunden, en 6 mån valp, för att den hade "lynnesfel". Det var inget fel på den valpen alls, men den hade hamnat i fel hem. Tyvärr är det bara att inse att man inte kan hjälpa alla :(
 
Vet du vad hon har för mål med kursen? Vad är det hon vill lära sig och hunden?
För vill hon uppnå sina mål behöver hon ju börja lyssna på dig. Är hon inte intresserad av att lyssna så tar hon ju bara upp onödig tid för dig och övriga i kursen.
Har hon inga mål så finns det ju ingen anledning att besöka det enda stället som hunden får problem på ;)
 
Jag vet inte om jag är onödigt hård, men i ett sånt läge efter att ha provat allt hade jag bokstavligen sagt åt henne att antingen så lyssnar du och följer mina instruktioner, eller så kan du gå härifrån eftersom du slösar både min, din och dina kurskamraters tid genom att vara på en kurs och sedan bara komma med en massa bortförklaringar och ursäkter. Antingen får man knipa käft och göra så gott man kan, eller så får man vara någon annanstans.
 
Jag har hållit kurser i egen och i SBK:s regi i tio år, börjar känna mig rätt rutinerad. Jag får ofta bra eller väldig bra omdömen på mina kurser.
Sen ibland så är det bara tvärstopp, det är när jag möter den ofrivillige kursdeltagaren. Det kan vara en pappa som fått en valpkurs i 50-årspresent, tonåringen vars ”morsa har tvingat dit”. Sen är det den som jag bara inte förstår vad den personen gör på kurs. Jag har en sådan nu.
En dam i 50-årsåldern, haft flera hundar tidigare, som på första genomgången uttryckte en önskan att få ”bättre pli på sin hund”. Okej, det ska vi fixa. Sen går vi ut på planen. Där står denna dam med sin hund, av rejäl bruksmodell och hunden är så jäkla uppspelt att den tuggar på mattes armar. Matten brottas med hunden som kämpar emot. Stundtals halvligger båda på gräsmattan, matten med sönderbitna händer och en hund som är så uppe i varv att den piper och far runt som en propeller runt benen på matten.

När jag går dit för att prata med henne så kommer detta:
-Nä vi har iiiinga problem förstår du. Det är bara här som hon är lite jobbig!
-Lite jobbig? Du blöder ju om händerna.
-Närå, för hemma kan jag ha henne lös, det är bara här.
Nu håller hon hunden i ett halvt strypgrepp med hjälp av kopplet som hon snott sjuttioelva varv runt händerna. Hunden försöker med alla medel ta sig därifrån.
Jag har verkligen försökt:
-Du måste tala om för henne vad du vill att hon ska göra.
-Du måste jobba på erat samarbete.
-Kan du visa mig följsamhetsövningen vi pratade om?
-Jag vill inte att du låter så arg när du kallar in osv osv.

Jag får bara tillbaka att: ”det är baaara hääär som om är så här jobbig”.
Sen ramlar det ut:
-Ja och så om det kommer folk hem till oss, då är hon också lite jobbig.
-Ja och så när sonen kommer, då är hon inte lugn på flera timmar.
En gång stod jag lite för nära, hunden överlagsbet mig så det gick genom mina handskar, då ställde jag henne verkligen mot väggen:
-Har du, eller har du inte problem med din hund?
-För om du har problem, så kan jag hjälpa dig, men om du inte själv tycker det, eller bara säger emot. Då kan jag inget mer göra.
-Det är baaara här som…..

Jag vet i ärlighetens namn inte vad jag ska säga till henne nästa gång vi ses.
Tips?
Funkar det att spela med? Jag menar att säga "Men se det som en utmaning om det är extra svårt här - övar ni här lär ni er att hantera störningar" "Hur gör du hemma? Jasså, här där det finns fler hundar (whatever) så kanske det fungerar bättre om du gör så här..." Låtsas som om du tror att det fungerar hemma och att du ska hjälpa ekipaget hur de ska hantera här med extra störning, så att de kan hantera andra lika störande situationer i framtiden (t.ex. platser med springande barn, mycket folk, Stockholms tunnelbana etc)
 
Jag har också haft ett sådant par på kurs. Det slutade med att de avlivade hunden, en 6 mån valp, för att den hade "lynnesfel". Det var inget fel på den valpen alls, men den hade hamnat i fel hem. Tyvärr är det bara att inse att man inte kan hjälpa alla :(

Just det där är jag lite orolig för. Hunden är en Hoffe med rejäl motor och med ålderns rätt ganska spretig i sitt sätt att föra sig.
Suck, synd jag inte kan hjälpa, men det är nog rätt.
 
Funkar det att spela med? Jag menar att säga "Men se det som en utmaning om det är extra svårt här - övar ni här lär ni er att hantera störningar" "Hur gör du hemma? Jasså, här där det finns fler hundar (whatever) så kanske det fungerar bättre om du gör så här..." Låtsas som om du tror att det fungerar hemma och att du ska hjälpa ekipaget hur de ska hantera här med extra störning, så att de kan hantera andra lika störande situationer i framtiden (t.ex. platser med springande barn, mycket folk, Stockholms tunnelbana etc)

Jag kan ju testa! :)
Även om vi just har 35 mil till närmaste tunnelbana, men vi har ju tåg!
 
Vet du vad hon har för mål med kursen? Vad är det hon vill lära sig och hunden?
För vill hon uppnå sina mål behöver hon ju börja lyssna på dig. Är hon inte intresserad av att lyssna så tar hon ju bara upp onödig tid för dig och övriga i kursen.
Har hon inga mål så finns det ju ingen anledning att besöka det enda stället som hunden får problem på ;)
Ja, alla får göra en "målbild" på första kurstillfället. Beskriva egen insats och så. Det lät hur bra som helst. Hon skrev att hunden behövde kunna varva ner och (klassikern) lyssna på matte. Tämligen standard.
Jag får superlust att bara be henne dra...men vad gör man?

Om jag ber henne lyssna eller gå, bör jag erbjuda kursavgiften tillbaka? Gaaah, svårt, jag har ju inte bett henne komma.
 
Just det där är jag lite orolig för. Hunden är en Hoffe med rejäl motor och med ålderns rätt ganska spretig i sitt sätt att föra sig.
Suck, synd jag inte kan hjälpa, men det är nog rätt.
Känns som min släkting på pricken :o Ras och tom ålder på hunden stämmer. Hon lyssnar dock och tar kritik. Men glömmer lika snabbt och ramlar in i gamla hjulspår. Kanske är samma med denna damen ( om det inte är min släkting då ;))
 
Har du snackat med henne nån gång utan att det är andra i närheten? Alltså om hon kommit tidigt/stannat sent, eller om ni setts utanför kurstid?
En del blir helt blockerade av "publik", och det blir så jäkla viktigt att det absolut inte existerar antydan till problem att de på fullt allvar själva tror på att det är 100% perfekt (förutom xyz - men det är ju skapat av faktorer utanför ekipaget, i en helt unik situation! O_o), och det finns ingen chans att nå fram så länge de upplever att de måste hålla showen igång...

Finns inga garantier att det går att nå fram på tu man hand heller, men en möjlighet i alla fall. Och frågan är ju om du vill eventuellt lägga extra tid på att försöka prata med henne ensam utan att hon bokar (och betalar) egentid, men det hade varit min gissning på en möjlig väg framåt åtminstone.
 
Jag tror som born aagain, att det kan vara framgångsrikt att ändra din approach. Sluta påpeka fel och berätta hur det är, försök hitta andra sätt att lura på hundägaren insikter. En del har så lite självkänsla att de inte klarar av att erkänna brister. Hjälp denne att ta till sig något annat än känslan av misskyckande! (vilket det garanterat är hon känner när hunden biter instruktören, även om hon inte säger det rent ut)
 
Jag har hållit kurser i egen och i SBK:s regi i tio år, börjar känna mig rätt rutinerad. Jag får ofta bra eller väldig bra omdömen på mina kurser.
Sen ibland så är det bara tvärstopp, det är när jag möter den ofrivillige kursdeltagaren. Det kan vara en pappa som fått en valpkurs i 50-årspresent, tonåringen vars ”morsa har tvingat dit”. Sen är det den som jag bara inte förstår vad den personen gör på kurs. Jag har en sådan nu.
En dam i 50-årsåldern, haft flera hundar tidigare, som på första genomgången uttryckte en önskan att få ”bättre pli på sin hund”. Okej, det ska vi fixa. Sen går vi ut på planen. Där står denna dam med sin hund, av rejäl bruksmodell och hunden är så jäkla uppspelt att den tuggar på mattes armar. Matten brottas med hunden som kämpar emot. Stundtals halvligger båda på gräsmattan, matten med sönderbitna händer och en hund som är så uppe i varv att den piper och far runt som en propeller runt benen på matten.

När jag går dit för att prata med henne så kommer detta:
-Nä vi har iiiinga problem förstår du. Det är bara här som hon är lite jobbig!
-Lite jobbig? Du blöder ju om händerna.
-Närå, för hemma kan jag ha henne lös, det är bara här.
Nu håller hon hunden i ett halvt strypgrepp med hjälp av kopplet som hon snott sjuttioelva varv runt händerna. Hunden försöker med alla medel ta sig därifrån.
Jag har verkligen försökt:
-Du måste tala om för henne vad du vill att hon ska göra.
-Du måste jobba på erat samarbete.
-Kan du visa mig följsamhetsövningen vi pratade om?
-Jag vill inte att du låter så arg när du kallar in osv osv.

Jag får bara tillbaka att: ”det är baaara hääär som om är så här jobbig”.
Sen ramlar det ut:
-Ja och så om det kommer folk hem till oss, då är hon också lite jobbig.
-Ja och så när sonen kommer, då är hon inte lugn på flera timmar.
En gång stod jag lite för nära, hunden överlagsbet mig så det gick genom mina handskar, då ställde jag henne verkligen mot väggen:
-Har du, eller har du inte problem med din hund?
-För om du har problem, så kan jag hjälpa dig, men om du inte själv tycker det, eller bara säger emot. Då kan jag inget mer göra.
-Det är baaara här som…..

Jag vet i ärlighetens namn inte vad jag ska säga till henne nästa gång vi ses.
Tips?
Nu har jag inte hållet i hundkurser men stött på samma mentalitet/inställning i jobbet som ridlärare. Som anställd på ridskola har jag ju inte kunnat säga till dem att gå därifrån, även om jag har varit sugen och svurit tyst för mig själv måååånga gånger:devil: Att, som de andra är inne på, försöka hitta en annan väg in kan fungera.
Både att försöka med en annan approach mot henne på kursen, även om man skriker inombords, och att försöka få en liten stund med henne utan övriga deltagare.

Vi hade en liknande dam på valpkursen tidigare i vår, sa emot instruktören mest hela tiden. "Men så tycker inte jaaaag", "Det håller jaaaag inte med om" osv. jag som kursdeltagare höll på att explodera. Varför lägga dyra pengar på kurs om du inte vill lära dig? Och varför högt och tydligt tala om att du inte håller med och lägga fram dina teorier och åsikter vilket tar en massa tid från andras dyrbara träningstid?!:banghead::nailbiting::meh::yuck:
 
Vi hade en liknande dam på valpkursen tidigare i vår, sa emot instruktören mest hela tiden. "Men så tycker inte jaaaag", "Det håller jaaaag inte med om" osv. jag som kursdeltagare höll på att explodera. Varför lägga dyra pengar på kurs om du inte vill lära dig? Och varför högt och tydligt tala om att du inte håller med och lägga fram dina teorier och åsikter vilket tar en massa tid från andras dyrbara träningstid?!:banghead::nailbiting::meh::yuck:

Fast håller man inte med om något tycker jag absolut att man kan (bör) säga ifrån. Jag håller då inte tyst om en instruktör rekommenderar/påstår något jag anser är fel.

Däremot tjatar jag inte om saken, har jag väl förklarat min avvikande åsikt (och orsaken till den) har jag sagt mitt. Men jag ser ingen anledning att anse instruktörens ord är Helig Skrift som inte får ifrågasättas.
 
Fast håller man inte med om något tycker jag absolut att man kan (bör) säga ifrån. Jag håller då inte tyst om en instruktör rekommenderar/påstår något jag anser är fel.

Däremot tjatar jag inte om saken, har jag väl förklarat min avvikande åsikt (och orsaken till den) har jag sagt mitt. Men jag ser ingen anledning att anse instruktörens ord är Helig Skrift som inte får ifrågasättas.
Nej absolut! Men det är ju ingen mening med att gå på en kurs om du bara ska säga emot, högt och långdraget, varje lektion. Samt mest göra tvärtemot vad instruktören försöker hjälpa dig med.
Gillar man inte instruktörens tänk och system kanske man ska välja en annan instruktör. Skulle instruktören göra något helt uppåt väggarna skulle jag nog också säga ifrån, men i detta fallet kunde personen tjaffsa i 10 min om t.ex. ett fästingmedel hon tyckte alla skulle använda. Inte direkt relevant på dyrbar träningstid. Samt börja säga emot om det var något som instruktören rekomenderade att vi tränade på en kort stund varje dag, "då tar det ju jättemycket tid?!". Eller att du vid koppelträning måste vara konsekvent och inte låta hunden dra i kopplet, ja osv. osv.
Jag tycker det är upp till var och en att plocka de metoder och övningar som fungerar just för dig och din hund. Är det något som inte passar mig behöver jag inte tala om det för alla.
Nu tror jag inte att du gör det @Monstermom ;) men en del verkar köra på den taktiken överlag, synas och höras mest liksom.
 
Nej absolut! Men det är ju ingen mening med att gå på en kurs om du bara ska säga emot, högt och långdraget, varje lektion. Samt mest göra tvärtemot vad instruktören försöker hjälpa dig med.
Gillar man inte instruktörens tänk och system kanske man ska välja en annan instruktör. Skulle instruktören göra något helt uppåt väggarna skulle jag nog också säga ifrån, men i detta fallet kunde personen tjaffsa i 10 min om t.ex. ett fästingmedel hon tyckte alla skulle använda. Inte direkt relevant på dyrbar träningstid. Samt börja säga emot om det var något som instruktören rekomenderade att vi tränade på en kort stund varje dag, "då tar det ju jättemycket tid?!". Eller att du vid koppelträning måste vara konsekvent och inte låta hunden dra i kopplet, ja osv. osv.
Jag tycker det är upp till var och en att plocka de metoder och övningar som fungerar just för dig och din hund. Är det något som inte passar mig behöver jag inte tala om det för alla.
Nu tror jag inte att du gör det @Monstermom ;) men en del verkar köra på den taktiken överlag, synas och höras mest liksom.

Aha, ja det är ju något helt annat. Hålla tal har jag inget tålamod för heller, inte heller de som ska argumentera för argumenterandets skull. Vad jag menade är saker som om en instruktör säger att man ska akta sig för att använda godis som belöning för att inte bli en godisautomat, eller att man måste trycka ner hunden så den inte klättrar i rang, osv. Då håller jag inte tyst - men jag käftar heller inte emot heeeeela tiden. ;)

Jag kan absolut tänka mig att gå kvar på en kurs där jag inte delar instruktörens åsikter (däremot inte avsiktligt anmäla mig till en sådan kurs, men det är tyvärr inte alltid så lätt att få en instruktörs tänk helt klart för sig i förväg). Jag tror tex inte att det är omöjligt att få ut en hel del av (vissa!) praktiska övningar även om man tycker instruktören är helt ute och cyklar på vissa bitar. Sen har vi ju aspekten att man inte alltid vill låta dumheter (som man själv diagnosticerar dem då :p) stå oemotsagda alla gånger heller. Om jag inte minns fel så hamnade just @Blandrastik på en sorglig kurs för ett tag sedan där hon valde att gå kvar bland annat för att föregå med gott exempel för andra kursare (och förhoppningsvis ge instruktören en jobbig tanke eller två :sneaky:)...
 
då ställde jag henne verkligen mot väggen:
-Har du, eller har du inte problem med din hund?
Undvik att sätta en problemstämpel - insikten kommer nog med tiden, när hon ser förändringen till det bättre. Hon låter stressad/nervös, så nån avkopplande/lätt övning som de klarar av kanske är ett sätt att bryta isen, så att hon får tillit till dig.
 
Har skrollar igenom halva tråden bara,
men för att få en person att ändra sitt tänk är det bättre att visa vad hen ska göra istället för att peka på fel.

ex från häst världen; en tränare säger åt ryttaren att sluta bromsa, sluta bromsa, sluta bromsa, se nu hur det blir när du bromsar, gör inte det" osv.
Mot att " slappna av och låt hästen gå framåt, följ bara med och rid framåt. Se skillnaden mot innan nu när du låter hästen ta för sig framåt".
Samma innebörd bara annat sätt att framföra det.

Kanske som någon här föreslog, att hund ägaren inte klarar av att erkänna sitt "nederlag" att hen har problem med hunden inför de andra deltagarna.
erbjud privat lektioner där ni kan prata om hur problemen uppkommit och luska ut hur ni kan ändra på de saker som underhåller hundens beteende.
så att du kan visa och hjälpa ägaren med signaler och timing.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 389
Senast: fixi
·
R
Övr. Hund Dethär är kanske en dum och pinsam fråga. Och jag känner mig redan o kunnig och som en dålig matte för att det hände och för att jag...
Svar
13
· Visningar
1 209
Senast: Red_Chili
·
Hundträning Hej alla, Min maltipoo (hane, inte kastrerad) blir i år 4 år gammal och det finns en rad problem som jag tror bottnar i stress. Vet...
2
Svar
20
· Visningar
3 288
Senast: Acto
·
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
1 394
Senast: Trassel12
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp