Dejtingtråden nr 28

[the_connemara]

Jag har också läst den (eller lyssnat) och den är ju enkelt förklarad. Det jag har svårast för med såna böcker (läst några liknande) är ju typ att de menar att man ska fortsätta träffa en person man börjat dejta fast hjärnan skriker att man ska avsluta det.
Jag förstår ju att det är för att bryta sina mönster men jag tycker det känns lite som att man kör över sig själv. Fast samtidigt kanske det inte är ett mina mönster, svårt.

Förstår! Tänkte på den aspekten när jag skrev mitt inlägg men hade inte riktigt en bra formulering i huvudet. Speciellt som att min specialgrej verkligen är att köra över mig själv

För mig var det främst insikten att jag dels när jag inte får ständig bekräftelse (dvs när vi inte ses) så kommer min osäkerhet. Och dels att den är alltid inledningen till att jag börjar leta anledningar till varför jag inte ska lyssna på en bra magkänsla. Och sedan biter sig den där osäkerheten ofta fast i mig fort och då börjar jag känna mig obekväm även när vi ses, även om jag egentligen inte ens får den bekräftad. Och så verkar den onda cirkeln bara upprepas hela tiden. Det gjorde mig irriterad att inse. Jag vill ta reda på vad som händer om jag inte låter osäkerheten börja härja direkt!

Tidigare har jag inte varit medveten om det hos mig själv utan bara blivit osäker och rädd och men helt skyllt det på att han gjorde fel som gjorde si eller så och att han bara var fel kille typ. Det har verkligen funnits NOLL utrymme för att ens lära känna mig för jag har varit så på min vakt. Och det har jag säkert behövt vara ett bra tag. Men nu kände jag att fan alltså, jag vill inte vara såhär rädd mer så jag har testat lite olika grejer för att komma ur det typ.

Men jag håller verkligen med dig, det ska ju inte bli ett sätt att köra över sig själv!

 

[Elektronen]

Förstår! Tänkte på den aspekten när jag skrev mitt inlägg men hade inte riktigt en bra formulering i huvudet. Speciellt som att min specialgrej verkligen är att köra över mig själv

För mig var det främst insikten att jag dels när jag inte får ständig bekräftelse (dvs när vi inte ses) så kommer min osäkerhet. Och dels att den är alltid inledningen till att jag börjar leta anledningar till varför jag inte ska lyssna på en bra magkänsla. Och sedan biter sig den där osäkerheten ofta fast i mig fort och då börjar jag känna mig obekväm även när vi ses, även om jag egentligen inte ens får den bekräftad. Och så verkar den onda cirkeln bara upprepas hela tiden. Det gjorde mig irriterad att inse. Jag vill ta reda på vad som händer om jag inte låter osäkerheten börja härja direkt!

Tidigare har jag inte varit medveten om det hos mig själv utan bara blivit osäker och rädd och men helt skyllt det på att han gjorde fel som gjorde si eller så och att han bara var fel kille typ. Det har verkligen funnits NOLL utrymme för att ens lära känna mig för jag har varit så på min vakt. Och det har jag säkert behövt vara ett bra tag. Men nu kände jag att fan alltså, jag vill inte vara såhär rädd mer så jag har testat lite olika grejer för att komma ur det typ.

Men jag håller verkligen med dig, det ska ju inte bli ett sätt att köra över sig själv!

Nej jag tror väl egentligen inte att de som skriver såna böcker menar att man ska köra över sig själv .
Men som killen jag dejtade i somras det kändes ju väldigt bra i början. Sen upptäckte jag flera grejer jag inte gillade så mycket och sånt som påminde om min exsambo, plus att han gick fort fram. Jag blev ju så stressad och när jag sa att jag inte ville ses mer så kändes det mycket bättre.
Jag tycker att det är svårt att veta om jag går in i ett mönster eller om jag faktiskt känner så på riktigt.

Jag blir snarare passiv och avståndstagande när jag känner mig osäker eller inte riktigt vet vad jag känner för personen. Alla är ju påverkade av vad man tidigare upplevt.

 

[Elektronen]

Danskillen frågade iaf om jag ville komma hem till han och se på film ikväll, får väl se vad jag får för känsla .

 

[ekra]

Nej jag tror väl egentligen inte att de som skriver såna böcker menar att man ska köra över sig själv .
Men som killen jag dejtade i somras det kändes ju väldigt bra i början. Sen upptäckte jag flera grejer jag inte gillade så mycket och sånt som påminde om min exsambo, plus att han gick fort fram. Jag blev ju så stressad och när jag sa att jag inte ville ses mer så kändes det mycket bättre.
Jag tycker att det är svårt att veta om jag går in i ett mönster eller om jag faktiskt känner så på riktigt.

Jag blir snarare passiv och avståndstagande när jag känner mig osäker eller inte riktigt vet vad jag känner för personen. Alla är ju påverkade av vad man tidigare upplevt.

Jag blir också jättepassiv och avståndstagande när jag känner mig osäker. Och om någon blir för på blir jag skrämd och drar mig tillbaka.

Jag tror man måste våga prata om sånt här. Och det jobbar jag med.

Istället för att välja mellan att tvinga sig själv att gå fortare fram än man tänkt/vill/är bekväm med och att släppa personen och backa så kan man ju säga ”du, nu tycker jag det går lite fort fram! Jag behöver att vi gör såhär xxx annars funkar det inte för mig!” Och se vad det leder till.

 

[Elektronen]

Jag blir också jättepassiv och avståndstagande när jag känner mig osäker. Och om någon blir för på blir jag skrämd och drar mig tillbaka.

Jag tror man måste våga prata om sånt här. Och det jobbar jag med.

Istället för att välja mellan att tvinga sig själv att gå fortare fram än man tänkt/vill/är bekväm med och att släppa personen och backa så kan man ju säga ”du, nu tycker jag det går lite fort fram! Jag behöver att vi gör såhär xxx annars funkar det inte för mig!” Och se vad det leder till.

Ja jag tror också man måste prata om det.
Men tyvärr har jag aldrig känt att det gett resultat pga att man varit så långt ifrån varandra tankemässigt.
Han jag träffade I somras försökte jag förklara för att det gick alldeles för fort och att jag blev stressad och behövde få några dagar för mig själv och tänka.
Men han hörde ändå då av sig dagen efter och typ undrade vad som inte fungerade.
Sen kan jag väl vara snabb på avsluta saker, speciellt om jag inte hunnit få känslor eller om känslorna svalnat.

 

[ekra]

Ja jag tror också man måste prata om det.
Men tyvärr har jag aldrig känt att det gett resultat pga att man varit så långt ifrån varandra tankemässigt.
Han jag träffade I somras försökte jag förklara för att det gick alldeles för fort och att jag blev stressad och behövde få några dagar för mig själv och tänka.
Men han hörde ändå då av sig dagen efter och typ undrade vad som inte fungerade.
Sen kan jag väl vara snabb på avsluta saker, speciellt om jag inte hunnit få känslor eller om känslorna svalnat.

Jag tror det kan sätta igång många tankar i den person man pratar meds huvud att få höra att den andra behöver tid, eller om det kommer annan oväntad feedback. informationen kan ju vara överrumplande när man får den och mottagaren har kanske inte något vettigt att säga där och då, men den har nog också ett behov av att förstå. Det kan vara lite tufft att avvisa kontakt när den andre fått smälta vad den fått höra och kanske legat och grubblat och vill förstå.

Det behöver ju inte betyda att personen är okänslig. Tvärtom.

 

[Tranan]

Två tele dejter med GK,

 

[ekra]

Två tele dejter med GK,

Åh! Hoppas det blir bra den här gången!

 

[FadeAway]

Fortsätter prata med militären. Vi planerar ses fler gånger avståndet till trots

 

[Tranan]

Åh! Hoppas det blir bra den här gången!

Hoppas det med, Jag gör det verkligen. hon svarar inte mer på sms så jag undrar om hon inte har gått och lagt sig i soffan och somnat.

 

[ekra]

Hoppas det med, Jag gör det verkligen. hon svarar inte mer på sms så jag undrar om hon inte har gått och lagt sig i soffan och somnat.

Har ni pratat om vad som känns bra för er båda nu i fråga om mängden kontakt på sms och telefon/dag? Har för mig att det var superintensivt förut. Det är ju inga problem så länge båda vill ha det så. Men kan bli stressande om man inte riktigt har tiden, eller samma behov av att höras konstant. Man kan ju ha gott av att få längta lite!

 

[Tranan]

Har ni pratat om vad som känns bra för er båda nu i fråga om mängden kontakt på sms och telefon/dag? Har för mig att det var superintensivt förut. Det är ju inga problem så länge båda vill ha det så. Men kan bli stressande om man inte riktigt har tiden, eller samma behov av att höras konstant. Man kan ju ha gott av att få längta lite!

Tja, kan bara håla med.

 

[Elektronen]

Jag tror det kan sätta igång många tankar i den person man pratar meds huvud att få höra att den andra behöver tid, eller om det kommer annan oväntad feedback. informationen kan ju vara överrumplande när man får den och mottagaren har kanske inte något vettigt att säga där och då, men den har nog också ett behov av att förstå. Det kan vara lite tufft att avvisa kontakt när den andre fått smälta vad den fått höra och kanske legat och grubblat och vill förstå.

Det behöver ju inte betyda att personen är okänslig. Tvärtom.

Ja jag känner väl mer att det var jag som var okänslig i den situationen. Menar inte att det är det ultimata sättet att agera på.
Men hos mig triggade det att jag kände att han inte lyssnat på vad jag sagt när jag öppnat mig.

 

[Elektronen]

Inte bara på kompisnivå med danskillen .
Även om det inte var superlätt att utläsa först.
Hånglade i typ 1h och jag är egentligen inte så mycket för hångel. Men han har en speciell effekt på mig som jag nog aldrig känt så tidigt med någon. Sällan jag känt att jag blir rusig av sånt.

Tycker det är konstigt, att när jag dels blir väldigt avslappnad men lite blyg på samma gång.
Han ville gå långsamt fram, vilket väl är klokt, även om det väl inte riktigt vad så jag kände just då igår kväll .

 

[ekra]

Men hos mig triggade det att jag kände att han inte lyssnat på vad jag sagt när jag öppnat mig.

Förstår det.

 

[sorbifolia]

Blev promenaddejt med dressyrtjejen i dag. Trodde hon skulle fega ur pga smittorisken med att resa, men nu kom hon ner på besök till sin syster så då passade vi på att träffas.

Hon var sötare irl än på bild, och trevlig att prata med. Möjligen lite för försiktig för min del? Vet inte helt, men vill gärna lära känna henne bättre. Förhoppningsvis kommer hon stanna här ett tag så vi kan träffas igen (om hon vill, förståss....)

 

[pepp]

Han är ju rak på sak iallafall....

 

[the_connemara]

Han är ju rak på sak iallafall....
Visa bifogad fil 47799

Omg.

 

[Raderad medlem 94602]

I morse åkte jag hem från P efter att ha varit där sen i Tisdags eftermiddag. Det har varit lättsamt att vara under samma tak så länge. P har jobbat som vanligt, mestadels hemmifrån. Även jag har åkt iväg och jobbat en del så vi har haft en hel del tid från varandra också.
Annars har vi gått långpromenader med Skägget, lagat en massa mat, pratat, skrattat, fixat vårplanteringar, tittat lite på film, gått en dagsvandring och lite annat. Vi har haft det jättebra ihop.
Nu ses vi inte förens till Fredag. Då kommer han hit och hälsar på. Nu är det min son-vecka så det blir ett oskyldigare umgänge
Planen är att åka till min bror på västkusten till helgen och fira min födelsedag. P är medbjuden och har tackat ja.

 

[Bison]

Här går det fortsatt bra. Vi ses när vi hinner och kan och trivs som himla bra med varandra.
I helgen var han med mig till kyrkogården, jag har inte pratat så mycket om mina föräldrar eftersom jag avskyr att göra andra obekväma och att de ska tycka synd om mig.
Men det gick bra, vi tog en liten trip down memory lane, körde förbi mitt föräldrahem, stallet där jag hade mina hästar osv. Kändes fint att visa och dela det med honom.