Jag fick inte alls den uppfattningen av det @ptr skrev. Att klä sig medvetet fult och klä sig snyggt så det blir tillgjort är inte alls samma sak för mig.
Och där hittade du det som nog är avgörande - att man trivs! Kan det vara så enkelt att den som försöker kompensera för att den inte trivs med att försöka se än snyggare och tjusigare ut har svårt att nå fram ändå - eftersom utstrålningen av trivsel saknas ändå.
Det med att försöka uppfylla det man tror är någon annans förväntningar håller jag med om. Men med arbetskläder är det så mycket annat som styr - att de går att utföra jobbet i, att de innehåller de skydd de ska ha eller som med varselkläder att reflexytan är minst 0,25 kavadratmeter och den florucerande ytan minst 0,5 kvadratmeter. Det ger inte så mycket över till onödigt elegant tänkande förutom då att är de funktionella så sitter de som de ska osv. Själva innehållet så att säga, får finna sig i att trivas i sina arbetskläder eller byta jobb, för att anknyta till liknelsen om frisyren, och ja, många av de yrkena färgar en så pass att det kan kanske jämföras med en livstil iochförsig.
Då för tolka det lite efter vad det är och i sitt sammanhang! Mera som ett tillrop på vad bilden visar än ett helt beteende.
Men nu är du väl tramsig, om @ptr tycker en kvinna i sin yrkesroll är det hetaste för honom kan han väl få uttrycka det?
Åh vad fint att få läsa det här
Ja, jag menade absolut inte att man måste skylta med min sexualitet (gör inte jag det heller), men när det skrivs att man vill ha pojkvän eller gillar män som är si och så utan att nämna vilka kvinnor de gillar så känns det i min mening väldigt straight (men behöver förstås inte vara det). När det var väldigt många sådana började jag bli fundersam om det kanske var något fel i inställningarna, liksom orka sitta och svepa bort varenda hetrotjej på hela tinderJag vet att jag upplevs som straight av många, mest har det väl egentligen med heteronormen att göra men en del kommenterade att de ”hade ingen aning” när de fick reda på att jag träffade en av samma kön.
Har aldrig skrivit ut min sexualitet när jag dejtat för övrigt
De kanske är straight, och vill träffa kvinnor i vänskapssyfte?Ja, jag menade absolut inte att man måste skylta med min sexualitet (gör inte jag det heller), men när det skrivs att man vill ha pojkvän eller gillar män som är si och så utan att nämna vilka kvinnor de gillar så känns det i min mening väldigt straight (men behöver förstås inte vara det). När det var väldigt många sådana började jag bli fundersam om det kanske var något fel i inställningarna, liksom orka sitta och svepa bort varenda hetrotjej på hela tinder
Han var trevlig och vi pratade om en del intressanta saker, men jag kände noll attraktion till hans utseende, utstrålning, personlighet. Och det är nog rätt ovanligt för mig, jag brukar ändå känna för de flesta att "okej, det här var väl inte så klockrent, men nog hade vi kunnat hångla". Det som kändes lite jobbigt i efterhand var att jag gjorde lite våld på mig själv den här gången. Efter att vi käkat skulle vi gå en sväng (jag hade redan bestämt att det blir inget mer av det här, men hade tid att döda). Han föreslog då rätt snabbt att vi skulle sätta oss på en parkbänk, och där... borde jag väl ha stoppat. Men vi satte oss, och sen kom alla hans inititativ verbalt i stället för att läsa av mig och mitt kroppsspråk. Han frågade om han fick hålla min hand, han frågade om det kändes bra att han smekte min arm, han frågade flera gånger om allt kändes okej, han frågade om han fick ge mig en kram. Och varenda jäkla gång svarade jag ja fast jag egentligen hade huvudet fullt av "men vad fan, vill jag det här? " Sen var det faktiskt jag som kysste honom, det var en mix av att det förväntades och av något slags nyfikenhet över om det kunde trigga igång nån attraktion, men det gjorde det inte. Har eventuellt (nån brukar ju alltid banga ur) tre olika dejter på två dagar nu söndag-måndag, och sen ytterligare en på ons eller tors, Tre av dessa har jag matchat med nu bara senaste dagarna. Har ett par gamla som ligger och skvalpar som jag sagt jag ska träffa också, men det är inte mycket driv från deras sida, så de prioriteras bort så länge. Fjantiga nojjor man har! Tur att det inte blev så farligt denna gång! Just nu känns det som att jag lever i någon form av parallell verklighet bortom allt vad monogami heter och har glömt bort lite att andra lever i en annan verklighet. Jag och A har ju setts tre gånger nu, så om ett tag kanske det är bra att stämma av lite vilken bana han är på. Att han verkar ta monogami på fullaste allvar behöver ju inte betyda att det är aktuellt för honom just nu, men det gör nog ändå gott att stämma av.Själv har jag hängt med MM torsdag och fredag. Vi snackar vidare, det är både jobbigt och har sina ljusglimtar. Sedan var A här igår kväll. Jag skrattade åt en situation där min väns pojkvän hade kommit hem från krogen med ångest och haft dåligt samvete över att han blivit upphånglad. Jag tyckte att det var gulligt att han ens lagt någon vikt vid det, medan A:s respons var "Men det är ju ändå inte okej att hångla med någon om man har partner.." och jag kom på att just det, vissa är ju sådär också
. Vem var A?
