Well,well,well, look what the selfie dragged in...
Tog bort ”i ett förhållande” för några dagar sen på facebook, och igår la jag ut en bild på mig, sonen och hunden innan jag skulle dra till jobbet, och att det var lite tufft att lämna dom för att jobba på helgen.
Och se där ja! En gillning från en kille som jag för säkert 17 år sen hade en crush i. Jag var jättekär 16-åring , han var en ascool 18-åring som gick på krogen på helgerna och hade sig. Vi blev typ tillsammans en väldigt kort period tills han var otrogen, (som jag fick reda på via en annan) och mitt hjärta blev krossat totalt! (I typ en vecka..
) sen har vi inte haft någon kontakt alls, förren han tills för några dagar sen skickade en vänförfrågan...
Idag började han skriva massa på Messenger, först frågade han om det var den han trodde att det var, om jag gått i den skolan, och hängde med den och den, svarade att det stämmer bra det, sen frågade han om jag hade känt igen han då, svarade ”Jajjemän, det gjorde jag!
” Varpå han svarade: Vad roligt!
Det trodde jag inte du skulle göra efter så här många år! Vad glad jag blev nu! Och vad fin du är!
Vi kanske kan ta en kaffe nån dag?
Jag har sovit piss på jobbet och var in i helvete bitter i morse så jag svarade: Klart man inte glömmer dig!
Otrogna, opålitliga, och falska människor är inget jag glömmer i första taget!
Den där kaffekoppen kan du bjuda din sambo på istället tycker jag! Ha det fint!”
Det blev tyst, tack och lov och jag kunde återgå till att vara exakt så pass osocial som jag behöver vara idag!