Jag såg att moderator skrev att vi inte ska kommentera, men jag har ett inlägg jag tror kanske kan vara vettigt generellt kring temat.
Den typen av beteende (att försöka tvinga/snika sig till intimitet vare sig det gällde en liten puss, en kyss eller sex) var såpass vanligt när jag var yngre att det starkt bidrog till att jag under lång tid i princip valde bort att flirta med folk, inte var så intresserad av att ”klä mig utmanande” (vilket ju är en konstig term!) och ändrade mitt beteende så att ingen så att säga skulle missuppfatta mina intentioner. Jag trodde att det var jag som bjöd in och inte att det var något fel på de som gick över mina gränser, utan snarare jag som behövde bli lite mer öppen och ”erfaren” och att jag borde tänka på att inte vara för hjärtlig och flirtig mot folk jag inte ville ragga upp.
I efterhand ser jag ju att jag tänkte helt bakvänt. (Och det var verkligen inte så att jag betedde mig som om jag hade lust att bli spontant tafsad på)
Men jag tror tyvärr att många män har precis motsatt problem, de tror genuint att kvinnor vill bli ”tagna med storm”, och går över alla gränser när de feltolkar vänlighet och flirt med att det är fritt fram att ”visa initiativ och gå pang på rödbetan”. När de flesta av oss föredrar en mer inkännande approach.
Jag hoppas att debatterna kring Me too och den ökande jämställdheten där det pratas mycket om hur vi bör interagera med varandra gör att framtida generationer blir klokare. Och att även fler vuxna män tänker över sina beteenden.
Och nej, jag hatar inte män, tvärtom älskar jag genuint en hel hög med män i min närhet, och många är väldigt inkännande och vettiga. Men det ÄR ett utbrett problem att många män fortfarande verkar tänka i termer som går ut på att ”de har rätt att ta för sig.”
Och det är inte någon sorts odefinierbara grottmän utan hjärnceller från främmande land, eller psykopater jag råkat ut för, utan till synes vanliga, ”snälla” snubbar som bara inte förstår vad samtycke betyder. Jag uppfattar inte att de jag råkat ut för varit ”störda personer”. De har som regel varit helt vanliga män. Det är det som verkar så obegripligt för de som inte förstår Me too debatten.
Hursomhelst. Jag tror att vi trots allt går mot ljusare tider och att fler och fler kommer att förstå att problemet inte är vi kvinnor som ”frestar” och får skylla oss själva, utan de som tar för sig utan att stämma av om det är välkommet.
Förr pratades det ju knappt om detta alls, nu är det på tapeten hela tiden vilket gör att båda könen blir mer medvetna om vad som är ok och inte.
Förhoppningsvis leder det både till att fler inser att de har all rätt i världen att freda sig och säga ifrån oavsett ”hur långt man har gått”, och till att behovet att överhuvudtaget behöva freda sig försvinner. Men det ligger än så länge i en avlägsen framtid.
Men det har hjälpt mig jättemycket att läsa och diskutera den här typen av situationer på Bukefalos. Jag känner att det gett mig fler ”redskap” för hur jag ska bete mig om jag hamnar i en utsatt position igen.
Den typen av beteende (att försöka tvinga/snika sig till intimitet vare sig det gällde en liten puss, en kyss eller sex) var såpass vanligt när jag var yngre att det starkt bidrog till att jag under lång tid i princip valde bort att flirta med folk, inte var så intresserad av att ”klä mig utmanande” (vilket ju är en konstig term!) och ändrade mitt beteende så att ingen så att säga skulle missuppfatta mina intentioner. Jag trodde att det var jag som bjöd in och inte att det var något fel på de som gick över mina gränser, utan snarare jag som behövde bli lite mer öppen och ”erfaren” och att jag borde tänka på att inte vara för hjärtlig och flirtig mot folk jag inte ville ragga upp.
I efterhand ser jag ju att jag tänkte helt bakvänt. (Och det var verkligen inte så att jag betedde mig som om jag hade lust att bli spontant tafsad på)
Men jag tror tyvärr att många män har precis motsatt problem, de tror genuint att kvinnor vill bli ”tagna med storm”, och går över alla gränser när de feltolkar vänlighet och flirt med att det är fritt fram att ”visa initiativ och gå pang på rödbetan”. När de flesta av oss föredrar en mer inkännande approach.
Jag hoppas att debatterna kring Me too och den ökande jämställdheten där det pratas mycket om hur vi bör interagera med varandra gör att framtida generationer blir klokare. Och att även fler vuxna män tänker över sina beteenden.
Och nej, jag hatar inte män, tvärtom älskar jag genuint en hel hög med män i min närhet, och många är väldigt inkännande och vettiga. Men det ÄR ett utbrett problem att många män fortfarande verkar tänka i termer som går ut på att ”de har rätt att ta för sig.”
Och det är inte någon sorts odefinierbara grottmän utan hjärnceller från främmande land, eller psykopater jag råkat ut för, utan till synes vanliga, ”snälla” snubbar som bara inte förstår vad samtycke betyder. Jag uppfattar inte att de jag råkat ut för varit ”störda personer”. De har som regel varit helt vanliga män. Det är det som verkar så obegripligt för de som inte förstår Me too debatten.
Hursomhelst. Jag tror att vi trots allt går mot ljusare tider och att fler och fler kommer att förstå att problemet inte är vi kvinnor som ”frestar” och får skylla oss själva, utan de som tar för sig utan att stämma av om det är välkommet.
Förr pratades det ju knappt om detta alls, nu är det på tapeten hela tiden vilket gör att båda könen blir mer medvetna om vad som är ok och inte.
Förhoppningsvis leder det både till att fler inser att de har all rätt i världen att freda sig och säga ifrån oavsett ”hur långt man har gått”, och till att behovet att överhuvudtaget behöva freda sig försvinner. Men det ligger än så länge i en avlägsen framtid.
Men det har hjälpt mig jättemycket att läsa och diskutera den här typen av situationer på Bukefalos. Jag känner att det gett mig fler ”redskap” för hur jag ska bete mig om jag hamnar i en utsatt position igen.
.
