Sv: Definition av samling - H&R
*knapplån*
Har följt tråden lite då och då, men har ont om tid. Det här med mjölksyran är dock väldigt intressant just nu - det har kommit nya forskningsrön om hur den fungerar. Slog på GOOGLE på mjölksyra och på häst, hittade lite. Det visar sig att kroppen kan lära sig att använda själva mjölksyran som bränsle och bilda fler mitokondrier - mjölksyran kan då brytas ner till ATP = energi.... Intervallträning är nyckeln. /
http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=1017
http://vetenskapsnytt.blogspot.com/2006/04/mjlksyra-vn-eller-fiende.html
söndag, april 30, 2006
Mjölksyra - vän eller fiende?
Mjölksyra utmålas ofta som atletens värsta fiende - en avfallsprodukt som byggs upp i musklerna och leder till smärta och sämre resultat. Men i själva verket kan mjölksyran vara atletens vän, enligt ny forskning.
Mjölksyrans negativa egenskaper är en så etablerad sanning att den sällan ifrågasätts. Experiment på döda grodor under 1920-talet tycktes visa att mjölksyreuppbyggnad fick musklerna att sluta fungera - och där lades grunden till mjölksyrans dåliga rykte.
Kroppens muskler får sin energi genom att bränna ATP. Under intensiv träning är tillförseln av ATP alldeles för långsam för att täcka energibehovet, och kroppen får istället ta till glykogen som ligger lagrat i musklerna. I båda fallen genereras mjölksyra, som ofta ses som en ren restprodukt som gör musklerna trötta. Träningsfysiologen George Brooks, som ligger bakom den nya studien (som publiceras i American Journal of Physiology i juni) har dock länge haft hypotesen att kroppen kan använda mjölksyra som bränsle. På 80- och 90-talet visade han att mjölksyra transporterades ut från muskelcellerna till olika organ runt om i kroppen, och att den tillsammans med syre kan användas för att tillverka ATP. Han misstänkte dock att muskelcellerna faktiskt själva kunde använda mjölksyra som bränsle, och verkar nu ha visat att det stämmer. Mitokondrierna (kroppens "kraftverk") kan använda mjölksyra som bränsle, och uthållighetsträning "lär" kroppen att använda mjölksyra på ett sätt som gör det till ett bränsle i princip lika effektivt som blodsocker och glykogen. Intervallträning , som genererar stora mängder mjölksyra, får kroppen att anpassa sig genom att öka mängden mitokondrier. Fler mitokondrier innebär att mjölksyran förbränns snabbare, och försvinner innan det kan byggas upp stora mängder av den.
Höga nivåer av mjölksyra indikerar således inte syrebrist, säger Brooks (till Science Now), utan problem i mitokondrierna som förbränner mjölksyran. Att bara addera syre skulle då inte hjälpa särskilt mycket. Han hoppas att forskningen kommer kunna ge praktiska resultat i form av bättre träningsscheman.
Enligt en annan träningsforskare, Len Kravitz, fungerar mjölksyran som ett skydd mot acidos (sur omgivning runt muskelcellerna, det som mjölksyran beskyllts för att orskaka). Att mjölksyrehalten stiger vid ansträngning beror på att mjölksyra produceras av samma reaktion som gör muskelcellernas omgivning sur.
Länkar
nyhetsrelease (Eurekalert)
Science Now
Mer om mjöksyrans funktion (Len Kravitz, träningsforskare (engelska))
posted by Malin Sandström @ 14:13
http://www.idrottochkunskap.se/artiklar/djurman2.html
Hästen - född att springa
Hästen är ett flyktdjur och således konstruerad för att kunna springa. Fort och länge. En häst utklassar människan på alla distanser. Från 100 meter till maraton.
1) De allra bäst konditionstränade människorna har maximala syreupptagningsvärden mellan 69-85 milliliter syre per minut och kilo kroppsvikt. Motsvarande värde för hästen är 180-200. Det vill säga ungefär dubbelt så bra syreupptagningsförmåga under ansträngning.
2) Den huvudsakliga förklaringen till hästens höga syreupptagningsförmåga är att mjälten är extremt effektiv i att hela tiden pumpa ut nya röda blodkroppar då musklernas krav på syre ökar.
3) Människans hematokrithalt (den procentuella andelen röda blodkroppar i blodet) är normalt mellan 40-50 procent. Då vi tränar ökar andelen något genom att vätskan i blodet (plasman) minskar. Men någon större ökning i produktionen av röda blodkroppar blir det inte hos människor. Hästens hematokrithalt kan däremot öka dramatiskt under fysiskt arbete, från omkring 30 i viloläge upp till cirka 70 procent.
4) Hästen har, precis som människan, en uppsättning muskelfibrer som innefattar typ-1 (uthålliga), typ 2A (snabba) och typ 2B (extremt snabba). Men generellt så har hästar en betydligt högre andel snabba typ-2 fibrer i jämförelse med människor. Variationen bland människor kan dock vara stor. Vissa individer har en övervägande del snabba fibrer.
5) Vältränade hästar har en vilopuls kring 20 slag per minut. Värden mellan 40-60 är mer vanliga hos tränade människor. Från viloläget har hästen kapacitet att öka hjärtfrekvensen upp till tio gånger. Människan kan endast öka hjärtfrekvensen 3-4 gånger jämfört med ursprungsnivån.
6) Hästar kan komma upp i betydligt högre mjölksyrenivåer än människor klarar av att springa med. Extremvärden på 40 millimol mjölksyra per liter blod har mätts upp efter tävlingar. Men tack vare en enastående förmåga att buffra mjölksyran klarar hästen av att springa trots att mjölksyrenivåerna kan bli höga.