För att inte tala om hur mycket det märks till slut. Det verkar vara väldigt viktigt för Karamellen att alkoholismen inte syns utanpå, både känslomässigt och för att det skulle påverka arbetslivet väldigt negativt (ingen anlitar en uppenbar alkoholist).
Kroppen blir visuellt sliten och åldras mycket fortare än normalt. Håret blir sprött, tänderna blir missfärgade och emaljen skadad av vinet så man får synbart dåliga tänder. Många får rosacea. Levern får svårare att hantera alkoholen så kroppen får den där väldigt speciella och påtagliga lukten av gammal alkohol även när man inte druckit. Lukten kommer ur porerna och är som en blinkande neonskylt över skallen: ”hej, jag är missbrukare”.
För att inte tala om allt som märks runtomkring. Hjärnan tar stryk så man blir märkbart långsammare i skallen, man klarar inte längre av att ta hand om sig själv och sitt liv. Sakta men säkert, eller jättefort om man har otur, förfaller allt – man förlorar sitt jobb, sina relationer, kanske sitt hem när pengarna är slut för att räkningarna fått stå undan för alkoholen. Tro mig, även den mest skötsamma personen står där och väljer till slut vinet/spriten/ölen över elräkningen. Missbrukarpersonligheten får fritt spelrum när ingenting finns kvar som tvingar en att upprätthålla fasaden, och den personligheten klarar inte av att fokusera på någonting annat än när man ska få sitt nästa glas (men det vet du ju redan, karamellen). Den tar över mer och mer tills det är svårt att vara någonting annat än den där pinsamma, tonåriga, rebelliska, högljudda och (i karamellens fall) elaka personen, även i nyktert tillstånd.
Det är en jäkligt deppig bild. Och den ligger inte speciellt många år fram i tiden om karamellen fortsätter dricka en flaska vin om dagen. Jag ger det fem år tills jobben försvunnit och livet börjar krackelera på allvar, åtta tills det har gått helt åt helskotta. Jag har tyvärr sett det gå ännu snabbare i min direkta närhet
Alla dessa inlägg har jag läst flera gånger och tar till mig.
Bra där!
Tänk dig någon som är intolerant mot gluten, även om hen är sugen på vetebröd så måste hen låta bli för även något litet ger stora konsekvenser. Och du skulle ju aldrig medvetet servera den personen vetebröd eller säga att "lite kan du ju ta, det funkar säkert". Men i ditt fall är det alkohol du behöver låta bli, för konsekvenserna blir stora. Det spelar ingen roll om "alla andra" kan, i såväl den glutenintolerantas fall som ditt
Gjort är gjort, du har ju erkänt och gottgjort, dessutom på ett sätt som inte utsätter dig för risken att gå in på ett systembolag.Tack
Vad är det för människa som ens gör så från början
Vad glad jag blir över att du skriver att du valde och inte att det blev så! Heja dig, även om du snubblade igår så har du så mycket mer insikt nu än tidigare!
Modigt!! Bra jobbat, Karamellen, många bra beslut på en gång!
YES!Jag vill och måste bli en bättre människa det bara är så. För alternativet är fruktansvärt!
Och ta mer hjälp. Detta som hände nyligen var bara för mycket.
Det får vara slutspårat
Och jag är rädd att det blir så att jag tillslut måste dricka varje dag och hela tiden utan undantag. Nu måste jag inte det. Jag dricker bara när det är ”akut” men gränserna suddas snabbt. Det kan gå fort och jag VILL leva nyktert!
Klart du vill. Nu tar du nya tag. Återfall suger på alla plan, men man får faktiskt lov att lägga dem bakom sig och fortsätta kämpa framåt. En dag i taget. Varje nykter dag är ett tydligt steg framåt.
Vad var det som blev akut, och hur ska du lösa samma situation nästa gång?Jag vill och måste bli en bättre människa det bara är så. För alternativet är fruktansvärt!
Och ta mer hjälp. Detta som hände nyligen var bara för mycket.
Det får vara slutspårat
Och jag är rädd att det blir så att jag tillslut måste dricka varje dag och hela tiden utan undantag. Nu måste jag inte det. Jag dricker bara när det är ”akut” men gränserna suddas snabbt. Det kan gå fort och jag VILL leva nyktert!
)JA, så bra! Läs den @karamelldrottningen !!
Vad modigt att vara så öppen
Ja, du ser. Du är verkligen (och tyvärr) inte ensam om att ha dessa problem.Vad modigt att vara så öppen
Och vilken enorm igenkänning! Hade nästan kunnat varit jag som skrev detta, minus barn och jobb som offentlig person. Men förutom det väldigt mycket samma som jag tänker och hanterat motgångar mm med rött vin. Och intressant att det blev mer ångest av att sluta. Upplever samma och trodde att det skulle bli bättre med tiden. Men det är väl det som jag börjar inse väldigt sakta men mer och mer att det handlar verkligen inte om att inte dricka utan det handlar om så mycket annat och jag har bara börjat skrapa på ytan
Jag har tänkt på det sista du skriver här många gånger. Liksom vad är hönan och vad är ägget. För alkohol kan ju såklart skapa en massa stress och ångest i livet men i ditt fall känns det ändå inte som det är den enda faktorn. Utan att du har använt alkohol för att hantera jobbiga känslor men vart kommer dom känslorna ifrån från början liksom. Och jag tror, utan att känna dig personligen men från det jag läst i din dagbok här att det är jätte, jättejobbigt att ”go there”. In i den jobbiga känslan och liksom vara där och utforska den ur ett nyktert perspektiv. Förmodligen svårare än någon här i tråden kan föreställa sig.Vad modigt att vara så öppen
Och vilken enorm igenkänning! Hade nästan kunnat varit jag som skrev detta, minus barn och jobb som offentlig person. Men förutom det väldigt mycket samma som jag tänker och hanterat motgångar mm med rött vin. Och intressant att det blev mer ångest av att sluta. Upplever samma och trodde att det skulle bli bättre med tiden. Men det är väl det som jag börjar inse väldigt sakta men mer och mer att det handlar verkligen inte om att inte dricka utan det handlar om så mycket annat och jag har bara börjat skrapa på ytan
Bra att du läste artikeln med öppna ögon. Du är långt ifrån ensam med dina problem.Vad modigt att vara så öppen
Och vilken enorm igenkänning! Hade nästan kunnat varit jag som skrev detta, minus barn och jobb som offentlig person. Men förutom det väldigt mycket samma som jag tänker och hanterat motgångar mm med rött vin. Och intressant att det blev mer ångest av att sluta. Upplever samma och trodde att det skulle bli bättre med tiden. Men det är väl det som jag börjar inse väldigt sakta men mer och mer att det handlar verkligen inte om att inte dricka utan det handlar om så mycket annat och jag har bara börjat skrapa på ytan
