Ja det är samma häst. Det som inte kändes bra på provridningen var att dom hade med en fruktansvärt otrevlig människa med helt fel syn på hästar enligt mig och en riktig översittare. Jag hade missuppfattat och trott att det var hon som var deras tränare och skulle hjälpa dom med utbildningen. Men så var verkligen inte fallet eftersom dom tyckte samma som mig om hennes syn på hästar. Hon var enbart med för att hon är bra på att bedöma hästarna exteriört för hoppningen men skulle inte ha något med Zimbas träning/utbildning i framtiden då dom inte delade synen på hur träning av häst ska vara.
Så det är en 9årig Islandskille. Oerhört lugn, trygg och snäll men envis som tusan så det är verkligen något helt annat och verkligen vad jag behöver efter dom här nervösa unghäståren.
Jag har i alla fall fått lära mig massor och nu när självförtroendet får sig ett slag av att jag måste "ge upp" så försöker jag tänka på att jag faktiskt lyckats riktigt bra på egen hand med inridningen och en bra stabil grund som är lätt att bygga vidare på en jättebra erfarenhet!
Men nu är oron värst. Trots att jag haft med min man som också känner som mig att det är det "perfekta" hemmet så är jag livrädd att ha fått fel intryck och att han inte får det bra. Men jag försöker tänka som så, att säljer jag inte till dom så ska jag nog inte sälja alls. För så mycket bättre hem går nog inte att hitta och jag kan aldrig veta 100% att allt är som det verkar. Dom är väldigt måna om att kontakt hålls och att både vi kommer och hälsar på och att dom kommer till oss var ett krav.
Så det får bli såhär nu och hoppas på att det känns bättre i hjärtat efter ett tag
Så det är en 9årig Islandskille. Oerhört lugn, trygg och snäll men envis som tusan så det är verkligen något helt annat och verkligen vad jag behöver efter dom här nervösa unghäståren.
Jag har i alla fall fått lära mig massor och nu när självförtroendet får sig ett slag av att jag måste "ge upp" så försöker jag tänka på att jag faktiskt lyckats riktigt bra på egen hand med inridningen och en bra stabil grund som är lätt att bygga vidare på en jättebra erfarenhet!
Men nu är oron värst. Trots att jag haft med min man som också känner som mig att det är det "perfekta" hemmet så är jag livrädd att ha fått fel intryck och att han inte får det bra. Men jag försöker tänka som så, att säljer jag inte till dom så ska jag nog inte sälja alls. För så mycket bättre hem går nog inte att hitta och jag kan aldrig veta 100% att allt är som det verkar. Dom är väldigt måna om att kontakt hålls och att både vi kommer och hälsar på och att dom kommer till oss var ett krav.
Så det får bli såhär nu och hoppas på att det känns bättre i hjärtat efter ett tag