Comfort food

[Lingon]

Jag tror som @dobbis att jag inte har någon comfort food. Dels har jag ett komplicerat förhållande till mat som belöning och dels tappar jag aptiten om jag inte mår bra.

Det kännas som att ni är några som inte förstått skillnaden mellan comfort food och tröstätning.

Det är ju inte tröstätande eller belöningsätande det handlar omnär det känns tryggt och mysigt att äta farmors hemlagade bröd som man åt när man liten. Eller när man äter mammas köttbullar. Ofta (men inte alltid) är väl comfort food nåt man ofta ätit när man känt sig trygg och omhändertagen och som även vid andra tillfällen framkallar den känslan i en.

 

[athena_arabians]

Det kännas som att ni är några som inte förstått skillnaden mellan comfort food och tröstätning.

Det är ju inte tröstätande eller belöningsätande det handlar omnär det känns tryggt och mysigt att äta farmors hemlagade bröd som man åt när man liten. Eller när man äter mammas köttbullar. Ofta (men inte alltid) är väl comfort food nåt man ofta ätit när man känt sig trygg och omhändertagen och som även vid andra tillfällen framkallar den känslan i en.

Jodå, jag fattar. Men även konceptet comfort food är kopplat till min ätstörning, dvs det finns inget relaterat till mat som ger mig comfort/trygghet.

Det finns mat jag tycker är god och det finns mat som är nostalgisk men det finns ingen mat som ger mig en känsla av trygghet. Däremot kan ljud och dofter ge den känslan.

 

[chiiliacanth]

Nyponsoppa med grädde, risgrynsgröt, chips o dipp, glass med kolasås, nutella direkt ur burken.

 

[monster1]

Soppa med hembakt bröd och sedan något chokladigt till efterrätt med en stor kopp te med mjölk och honung.

 

[Iamia]

Ugnspannkaka gjord i långpanna med bacon/fläskbitar. Massa lingon till.

 

[Saigon]

Jag har länge tänkt att jag inte har någon maträtt som framkallar sådana känslor hos mig. Men så insåg jag att det nog inte stämmer för det finns faktiskt en maträtt som ger mig väldigt varma känslor och det är stuvad spenat med stekt smörgåsskinka. För det lagade alltid min mormor till mig när jag var liten vilket gör att jag varje gång som jag ätit det som vuxen har tänkt på mormor och blivit varm i hjärtat.

 

[Görel]

Det kännas som att ni är några som inte förstått skillnaden mellan comfort food och tröstätning.

Det är ju inte tröstätande eller belöningsätande det handlar omnär det känns tryggt och mysigt att äta farmors hemlagade bröd som man åt när man liten. Eller när man äter mammas köttbullar. Ofta (men inte alltid) är väl comfort food nåt man ofta ätit när man känt sig trygg och omhändertagen och som även vid andra tillfällen framkallar den känslan i en.

Och sen finns det de som inte blev trygga och omhändertagna utan fick fixa sånt på egen hand. Alla har inte haft förmånen att få ha det du beskriver.

 

[Lingon]

Och sen finns det de som inte blev trygga och omhändertagna utan fick fixa sånt på egen hand. Alla har inte haft förmånen att få ha det du beskriver.

Suck...

Ändå är det så man oftast definierar comfort food. Fortfarande inte samma som att tröstäta.

 

[Red_Chili]

Det kännas som att ni är några som inte förstått skillnaden mellan comfort food och tröstätning.

Det är ju inte tröstätande eller belöningsätande det handlar omnär det känns tryggt och mysigt att äta farmors hemlagade bröd som man åt när man liten. Eller när man äter mammas köttbullar. Ofta (men inte alltid) är väl comfort food nåt man ofta ätit när man känt sig trygg och omhändertagen och som även vid andra tillfällen framkallar den känslan i en.

Något sådant har jag aldrig känt i samband med mat. Däremot tycker jag att det känns trevligt och lite lyxigt att sitta nedbäddad i soffan med god choklad och antingen gott te eller riktigt kallt vatten. Inte något som jag gjort i barndomen direkt, utan något jag börjat göra på senare år för att lyxa till det lite en ledig morgon.

 

[Görel]

Suck...

Ändå är det så man oftast definierar comfort food. Fortfarande inte samma som att tröstäta.

Fast det skrev jag inte heller.

Jag menar att en del fick själva hitta något att söka tröst i, när deras omsorgsperson inte hade förmågan till det.

 

[Lingon]

Fast det skrev jag inte heller.

Jag menar att en del fick själva hitta något att söka tröst i, när deras omsorgsperson inte hade förmågan till det.

Vad har det med mitt inlägg att göra? Vad har det överhuvudtaget med den här tråden att göra?

 

[Görel]

Vad har det med mitt inlägg att göra? Vad har det överhuvudtaget med den här tråden att göra?

Förstår du verkligen inte det?
Att flera har skrivit om det de ätit för att fylla behovet av tröst och trygghet som de inte fått tillgodosett av de som skulle tillgodosett det.

 

[hundtant]

Förstår du verkligen inte det?
Att flera har skrivit om det de ätit för att fylla behovet av tröst och trygghet som de inte fått tillgodosett av de som skulle tillgodosett det.

Men det ÄR ju inte det comfort food handlar om, comfort food är inte det man äter när man inte får sina behov tillgodosedda, det har ingen djupare psykologisk botten. Comfort food är bara mysmat, ofta sånt som hänger med sen barndomen, det har ofta lite nostalgi över sig.

Falukorv och potatismos här!

 

[Görel]

Men det ÄR ju inte det comfort food handlar om, comfort food är inte det man äter när man inte får sina behov tillgodosedda, det har ingen djupare psykologisk botten. Comfort food är bara mysmat, ofta sånt som hänger med sen barndomen, det har ofta lite nostalgi över sig.

Falukorv och potatismos här!

Jag menar alltså vi som aldrig fick mysmat i barndomen utan som fick skaffa den själv.

 

[Soapbubble]

Indiskt hämtmat är min goto när livet känns tufft. (Jag äter indiskt vid andra tillfällen också.)

I en tråd ifrån 2021 skrev jag: ”Comfort food för mig är mat som alltid går ner. Även om man är ledsen och man har ingen matlust, egentligen skulle man bara vilja äta glass direkt ur paketet som i en amerikansk tv-serie.”

 

[Dentaku]

Min comfort food ska vara varm, snäll och kunna serveras i en skål med en gaffel.
Exempel är shepherd's pie, makaronipudding eller flygande jakob(jag blir något av ett gnälligt barn ).

 

[Hellhound]

Jag menar alltså vi som aldrig fick mysmat i barndomen utan som fick skaffa den själv.

Det är såklart beklagligt att ni har varit med om det, men jag förstår fortfarande inte vad du egentligen vill diskutera? Jag vågar tro att ingen i tråden har haft för avsikt att peka ut eller utesluta de som inte haft en trygg barndom, utan bara konstatera att det för många är just från barndomen som den där mysmaten kommer.

Ska man inte diskutera saker som någon kan ha trauma kring så blir det svårt att diskutera alls till slut. Särskilt om mat för hur många är helt fria från issues där?

 

[BernT]

Åh vad svårt. Min pappa gjorde ofta en soppa med kräftstjärtar och sån mjukost med kräftstjärtar i. Den framkallar fina minnen så kanske det då. Annars vet jag inte riktigt.

 

[Pilot]

Det kännas som att ni är några som inte förstått skillnaden mellan comfort food och tröstätning.

Det är ju inte tröstätande eller belöningsätande det handlar omnär det känns tryggt och mysigt att äta farmors hemlagade bröd som man åt när man liten. Eller när man äter mammas köttbullar. Ofta (men inte alltid) är väl comfort food nåt man ofta ätit när man känt sig trygg och omhändertagen och som även vid andra tillfällen framkallar den känslan i en.

Jag bakar Farmors bröd och jag tycker det är väldigt gott och tänker på henne då, men vet inte om jag tycker det är comfort food?
Jag tycker det känns lyxigare att köpa god ost att äta sent på kvällen med en kopp te eller varm choklad beroende på hur ruggigt det är.
Det är varken tröstätning eller något annat, har jag ändå missuppfattat konceptet?

Edit: inser att pappas makaronilåda möjligtvis skulle ge mig sådana känslor, men inget jag samtidigt föredrar att äta som vuxen. Inte om jag kan välja ost.

 

[Palermo]

Jodå, jag fattar. Men även konceptet comfort food är kopplat till min ätstörning, dvs det finns inget relaterat till mat som ger mig comfort/trygghet.

Det finns mat jag tycker är god och det finns mat som är nostalgisk men det finns ingen mat som ger mig en känsla av trygghet. Däremot kan ljud och dofter ge den känslan.

Jag tänker att comfort food inte handlar så mycket om barndom och sådant, utan om mat som man äter helt utan utmaningar och motstånd. För mig är det tex pasta med pesto (man är lite ur slag samtidigt och vill ha något lättlagat). Men jag fattar så klart att med en ätstörning i bakgrunden, finns det inte alltid någon mat som är helt utan utmaningar.

Comfort food har för mig inte med att tröstäta eller hantera känslor med mat, som en del andra i tråden antyder. Comfort food är bara en del rätter, och man äter comfort food när man ändå skulle ha ätit.