Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

[giovanna]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Jag tycker nog att ni gått lite snabbt fram i ensamhetsträningen. Jag tycker inte att man kan räkna med att en så pass liten valp ska klara att vara ensam så länge. Min valp är 3,5 månader och vi har inte kommit längre än att lämna honom några minuter. Hade hoppats att det skulle gå snabbare men jag vill verkligen inte att han ska hinna jaga upp sig och bli rädd. Mitt råd är att ni fixar dagmatte/husse om ni pga jobb måste lämna honom så länge.

 

[Skogstrollet]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

hur blir inte ett hunddagis med en massa hundar,.kanske mkt skällande och sånt?vad tror ni?

De (bra) hunddagis jag lämnat min hund på är det inte mycket skällande i. Hundarna sitter i små grupper, lär känna varandra och finner trygghet i det sällskapet. Visst, det kan skällas när hundar hämtas/lämnas men därmellan är det lugna stunder när alla hundar sover. Sen promenad, lunch för en del, mer vila för slutligen en kissrunda.
Men sen finns det dåliga hunddagis också där hundar flyttas runt hejvilt och det inte är någon ordning så det gäller att vara kritisk.

Att ge upp innan man har försökt är att göra det lite enkelt för sig. Kan hända att han stormtrivs på ett bra dagis också.

 

[sephira]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

tack för alla råd och ideér.. det vi får fokusera på nu och tänka på är huruvida det fungerar att ha Dizel på husses jobb.. blir han stressad av den miljön så kan vi inte ha kvar honom, vi har tittat på dagis under dagen och vi har inte råd med 4000kr i månaden då jag blir studerande och min sambo jobbar och försörjer oss båda.. jag tycker inte det är rätt att lämna Dizel på dagis en hel dag eller att han sitter på ett kontor 9 timmar.. kommer hem och får mat..ut på en kisserunda sen kanske man inte har tid med mera...tid kan vi visst ta oss... det är trots allt ett åtagande att ha hund och det visste vi.. men vi har satt oss själva åt sidan och nu knakar förhållandet.. jag tror Dizel kanske blivit lyckligare av att komma till ett hem med trädgård iaf och där han får möjlighet att vara ute mer.. nu när vi kom till uppfödaren så lös Dizel upp när han sprang och lekte i trädgården.. det gör hemskt ont.. jag vill verkligen behålla honom men jag frågar mig själv vilket hundliv jag kan ge honom.. jag får inte vara egoistisk....är det rätt att han ska sitta på ett kontor 9 timmar.. jag vet inget längre.. sambon säger en sak,..uppfödaren en annan sak och sen har alla andra var sin åsikt.. jag vill bara hundens bästa.. men vad det är,är olika för alla..

 

[sephira]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Ska Dizel vara på dagis hela dagarna.. 07:00-17:00 så är han mer med de människorna än med oss.. och vad får vi då ut av hunden och vad får han då ut utav oss.. bara en tanke..

 

[sephira]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Jag tycker nog att ni gått lite snabbt fram i ensamhetsträningen. Jag tycker inte att man kan räkna med att en så pass liten valp ska klara att vara ensam så länge. Min valp är 3,5 månader och vi har inte kommit längre än att lämna honom några minuter. Hade hoppats att det skulle gå snabbare men jag vill verkligen inte att han ska hinna jaga upp sig och bli rädd. Mitt råd är att ni fixar dagmatte/husse om ni pga jobb måste lämna honom så länge.

njae det tycker jag inte att vi har..min doberman jag hade när jag vart yngre klarade sig fint 6 timmar vid 8 månaders åldern.. skolan krävde det samt mammas jobb.. alla familjens hundar har klarat det galant..

 

[sephira]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Har ni provat D.A.P eller liknande preparat när ni lämnar honom?

Verkar vara en hund med låg stresströskel. Omplacering tycker jag verkar drastiskt. Välter han kompostgaller så få man leta efter en annan lösning att begränsa hans utrymme.

jo det går att lösa på många sätt.. är inte det som händer hemma som är det stora problemet.. han är värd mer än tapeterna om jag säger så. han är mitt allt.. men dagssituationen försvårar det hela..

 

[sephira]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Hinner han varva ner innan ni lämnar honom? Nu tycker jag i och försig att det låter som om ni borde börja om med ensamhets träning, men en ganska vanligt fel som jag oxå har gjort är att först vara ute och gå och leka och sedan stoppa in hunden och gå. Hunden är då uppe i varv och har närmare till stressreaktion. Gå ut och gå och kanske inte så mycket lek utan mer hjärngympa så hunden blir trött i huvudet, ge tid till att varva ner när ni kommer in, innan ni klär på er och går. När ni sedan kommer hem så sätt inte igång någon stor hälsningscermoni, utan ignorera hunden tills han är nere i varv och helst har gått och lagt sig så ni kallar till er hunden och hälsar när han är lugn.

Det finns även stabilare grindar i tex barnbutiker som är tänkta att sätta runt en öppen spis tex, visserligen kräver de lite mer montering, men är stabila och välter inte.

ja han får tid att varva ner inann vi går..och då vi klätt av oss när vi kommer tillbaka brukar han ha varvat ner då med innan vi hälsar i köket..

 

[Mitra]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Ska Dizel vara på dagis hela dagarna.. 07:00-17:00 så är han mer med de människorna än med oss.. och vad får vi då ut av hunden och vad får han då ut utav oss.. bara en tanke..

kanske något man skulle ha tänkt på INNAN man skaffade hund.
Sen vill jag vända på frågan och säga vad får hunden ut av att vara med på jobbet? Det enda det tycks ha gett är en sönderstressad hund som inte klarar av att koppla av eftersom den blir lämnad hela tiden.

På dagis eller dagmatte så får hunden en lugn miljö med fasta rutiner som gör att den klarar av att slappna av.

 

[sephira]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

kanske något man skulle ha tänkt på INNAN man skaffade hund.
Sen vill jag vända på frågan och säga vad får hunden ut av att vara med på jobbet? Det enda det tycks ha gett är en sönderstressad hund som inte klarar av att koppla av eftersom den blir lämnad hela tiden.

På dagis eller dagmatte så får hunden en lugn miljö med fasta rutiner som gör att den klarar av att slappna av.

INNAN vi skaffade hund såg vardagen annorlunda ut! jag hade hyrstol som frisör och jobbade 50% i veckorna.. så ibland hade jag Dizel med mig och Ibland var han hemma, sedan kom sambon hem efter någon timme bara.. det fungerade finfint men jobbet kraschade av anledningar jag inte tar upp här.. så helt enkelt tog livet en annan vändning mkt fortare än jag någonsin trott.. hade haft det stabilt läänge innan vi planerade vovve...
frågan du ställer är precis den jag ställer till mig själv, vad han får ut av det.... trodde jag gjort det tydligt att det är han jag tänker på..inte oss.. det är ju det jag kommit fram till och tycker att ett annat hem vore mer givande för Dizel... dagis finns inte pengar til, dagmatte håller vi på att kolla upp..

 

[Snurrfian]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

tack för alla råd och ideér.. det vi får fokusera på nu och tänka på är huruvida det fungerar att ha Dizel på husses jobb.. blir han stressad av den miljön så kan vi inte ha kvar honom, vi har tittat på dagis under dagen och vi har inte råd med 4000kr i månaden då jag blir studerande och min sambo jobbar och försörjer oss båda.. jag tycker inte det är rätt att lämna Dizel på dagis en hel dag eller att han sitter på ett kontor 9 timmar.. kommer hem och får mat..ut på en kisserunda sen kanske man inte har tid med mera...tid kan vi visst ta oss... det är trots allt ett åtagande att ha hund och det visste vi.. men vi har satt oss själva åt sidan och nu knakar förhållandet.. jag tror Dizel kanske blivit lyckligare av att komma till ett hem med trädgård iaf och där han får möjlighet att vara ute mer.. nu när vi kom till uppfödaren så lös Dizel upp när han sprang och lekte i trädgården.. det gör hemskt ont.. jag vill verkligen behålla honom men jag frågar mig själv vilket hundliv jag kan ge honom.. jag får inte vara egoistisk....är det rätt att han ska sitta på ett kontor 9 timmar.. jag vet inget längre.. sambon säger en sak,..uppfödaren en annan sak och sen har alla andra var sin åsikt.. jag vill bara hundens bästa.. men vad det är,är olika för alla..

Jag tycker att det låter som om ni har bestämt er för att det inte ska fungera och inte är intresserad av att ha kvar hunden, och visst, livet kan förändras snabbt och ibland blir det inte som man har tänkt sig, men fråga inte efter olika lösningar om ni inte är beredda att prova dem.
Att andra hundar har gjort något betyder inte att ju den här hunden kommer att göra det, det är livsfarligt att förvänta sig att en ny hund kommer att reagerar på samma sätt som den gamla, man måste se varje hund som en individ och behandla dem efter den de är. Sen kan man jämnföra och fundera men aldrig anta att eftersom gamla hunden gjorde si så kommer denna oxå göra det...

 

[sephira]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Jag tycker att det låter som om ni har bestämt er för att det inte ska fungera och inte är intresserad av att ha kvar hunden, och visst, livet kan förändras snabbt och ibland blir det inte som man har tänkt sig, men fråga inte efter olika lösningar om ni inte är beredda att prova dem.
Att andra hundar har gjort något betyder inte att ju den här hunden kommer att göra det, det är livsfarligt att förvänta sig att en ny hund kommer att reagerar på samma sätt som den gamla, man måste se varje hund som en individ och behandla dem efter den de är. Sen kan man jämnföra och fundera men aldrig anta att eftersom gamla hunden gjorde si så kommer denna oxå göra det...

spelar ju ingen roll här hur man skriver.. jag vill ha kvar honom.. men sambon vill inte.. han tycker inget är lönt.. så ursäkta att jag är i lite uppror.. jag står vid en vägkorsning och vet varken in eller ut.. det är min sambo som styr ekonomin..det är min sambo som ska ha hundne på jobb..säger han nej.. ja då finns inte mkt val.. och det suger!jag kan inte hoppa av skola för att va hemma med hunden heller..
och jag menade inte att dizel ÄR som andra hundar, skrev bara om min erfarenhet..att det behöver inte att ha gått för fort fram lika mycket som att det har gått fort fram.. givetvis fungerar dizel annorlunda och det är ju honom jag vill hitta en lösning för så att han mår bra!

 

[Skogstrollet]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

det är min sambo som styr ekonomin..det är min sambo som ska ha hundne på jobb..säger han nej.. ja då finns inte mkt val.. och det suger!

Det låter som ett riktigt kasst förhållande ärligt talat.

Naturligtvis finns det ett val och jag hoppas verkligen att du har något att säga till om hemma...? Hitta en dagmatte, skaffa ett extrajobb, prata ihop dig med en annan hundägande granne, ensamhetsträna hunden (börja om), ta hjälp av en instruktör för att få bukt med problemet, skaffa en hage hunden kan vara i under dagarna på jobbet (kanske med viss del täckt där hunden kan gå undan och vila från intryck)...

Du sa att livet förändrades fort? Ja det kan det göra igen. Din sambo kan få ett nytt jobb, du kan få för dig att byta studieinriktning, du kan gå och bli gravid, vad som helst kan hända när som helst och ibland får man kanske lov att acceptera att det finns perioder då livet inte är tipptopp för hunden och "göra så gott man kan" tills vidare. Men det kräver engagemang, envishet och lite jävlar anamma för att få det att gå ihop.

Men vill ni inte försöka så gör ni nog bäst i att hitta ett bättre hem åt hunden. Omplacera via rasklubben t.ex. så att ni får ett nytt hem med erfarenhet av cockrar i värsta busåldern.
Jag tycker det är så rasande sorgligt att se alla dessa annonser på blocket om hundar runt 8mån-1,5år som omplaceras "pga tidsbrist" eller ännu värre "pga nytt jobb". Det är sånt man får räkna med när man skaffar hund och se till att ha en lösning på utifall att.

jag vill ha kvar honom..

Vad du vill och vad du är beredd att göra är två vitt skilda saker.
Lycka till.

 

[Migo]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Tänk att jag va nästan helt säker på att just du skulle slänga in en sådan kommentar.
Som jag skrev i mitt tidigare svar så är buren ett bra hjälpmedel. Lagen finns för att folk ska ge fan i att förvara sina djur i bur hela dagarna, villket det knappast är tal om här.

Vad är det för skillnad på att ha en hund i bur hela dagarna, och att ha sin hund i bur hela dagarna?

Skulle det vara berättigat med brott mot djurskyddslagen bara för att hunden råkar tugga på tapeten annars?

/Migo

 

[Galathea]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Du har ju redan fått en del svar. Men jag tycker inte det verkar vara ett så svårt fall att se lösningen på. Det är ju bara att börja om med ensamträningen. Vad annars ska man göra?

Jag har en hane som det inte var några problem att lämna någonsin. Han har aldrig höjt ett öga åt det hela. Sedan skaffade jag min tikvalp. Henne var det inga problem att lämna heller så länge hon har hanen hemma. Tills nu för ett tag sedan då min dagmatte fick jobb och jag i kris fick lämna dom flera timmar ensamma varje dag. Dom var själva kanske fem timmar om dagen i snitt fyra dagar i veckan. Jag vill inte ha mina hundar ensamma för mycket, och speciellt inte henne som bara var.. tja. 7 månader kanske.

Hon började skrika när man gick. Och tog sönder saker när man var borta. Sen sov hon när man kom tillbaka, även om man inte var borta så länge. Hur som helst så har jag backat helt. Hon lämnades inte ensam alls ett tag. Sedan började jag om, fast det gick ju mycket snabbare. Nu är hon 10 månader och det är inga problem längre, men så är jag fortfarande hemma mycket med.

Hur som helst så finns det ju en orsak till att hunden river i tapeterna. Och antagligen är det ju stress. Antingen pga att den blir lämnad, eller överstimulans. Nu vet jag inte hur mycket ni jobbar med den men det känns ändå som att man får ligga i för att överstimulera en hund enbart på kvällar? Men oavsett så yttrar det sig ju som stress. Och då skulle jag ändå backa i träningen. Och möjligtvis minska aktiviteterna då om den är överstimulerad. Jag ser inte riktigt vad annat man skulle kunna göra som tar itu med problemet? Kanske är jag blind.

Lycka till iallafall!

 

[Swat]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

KL

Känns som att ursprungsinlägget och den egentliga frågeställningen är två HELT skilda ämnen...

Det TS verkar fråga om är "Är det okej att omplacera hunden för att livet förändras?"
Eller?!

Personligen upplever jag att väldigt många hundar mår bra av att byta hem, så länge det nya hemmet är "bättre" eller likvärdigt med det gamla - så klart.
Det är vi 2-benta som överanalyserar, förmänskligar och tycker "synd om" hunden som skall byta hem.

Hur TS förhållande ser ut har jag ingen aning om, men för MEJ så känns det märkligt att sambon "tvärt" ändrat inställning och inte vill ha hunden med på jobbet och inte anser det lönt att arbeta med ensamhetsproblematiken!?

ALLT hundägande innefattar problem i någon form!
ALLA hundägare kommer hamna i situationer i livet där det är svårt/tidspressande/jobbigt/stressande att ha hund!
ALLA hundar kommer någon gång under livet att "skapa problem" för sina ägare - på ena eller andra viset!

Är man inte beredd/Har man inte möjlighet att lösa dessa problem - omplacera!

Sedan anser jag att TS bör börja med att kontakta sin uppfödare och se om han/hon kan hjälpa till.

/Swat

 

[sephira]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Du har ju redan fått en del svar. Men jag tycker inte det verkar vara ett så svårt fall att se lösningen på. Det är ju bara att börja om med ensamträningen. Vad annars ska man göra?

Jag har en hane som det inte var några problem att lämna någonsin. Han har aldrig höjt ett öga åt det hela. Sedan skaffade jag min tikvalp. Henne var det inga problem att lämna heller så länge hon har hanen hemma. Tills nu för ett tag sedan då min dagmatte fick jobb och jag i kris fick lämna dom flera timmar ensamma varje dag. Dom var själva kanske fem timmar om dagen i snitt fyra dagar i veckan. Jag vill inte ha mina hundar ensamma för mycket, och speciellt inte henne som bara var.. tja. 7 månader kanske.

Hon började skrika när man gick. Och tog sönder saker när man var borta. Sen sov hon när man kom tillbaka, även om man inte var borta så länge. Hur som helst så har jag backat helt. Hon lämnades inte ensam alls ett tag. Sedan började jag om, fast det gick ju mycket snabbare. Nu är hon 10 månader och det är inga problem längre, men så är jag fortfarande hemma mycket med.

Hur som helst så finns det ju en orsak till att hunden river i tapeterna. Och antagligen är det ju stress. Antingen pga att den blir lämnad, eller överstimulans. Nu vet jag inte hur mycket ni jobbar med den men det känns ändå som att man får ligga i för att överstimulera en hund enbart på kvällar? Men oavsett så yttrar det sig ju som stress. Och då skulle jag ändå backa i träningen. Och möjligtvis minska aktiviteterna då om den är överstimulerad. Jag ser inte riktigt vad annat man skulle kunna göra som tar itu med problemet? Kanske är jag blind.

Lycka till iallafall!

Jo att det är stress har vi kommit fram till och jag börjar gärna om ensamhetsträningen men hur mycket vi än ensamhetstränar honom ska han ju inte sitta hemma 10 timmar själv heller i slutändan.

Överstimulansen kommer inte på kvällarna- nu ska jag beskriva Dizels vardag på husses kontor så kan man förstå den mentala överstimulansen och stressen- Husse har ett jobb som kvalitetechef.. vilket innebär att det är kundbesök stup i kvarten, möten, folk som springer ut och in både utanför husses dörr och in genom husses dörr. husses kontor är omringat av fönster så dizel ligger alltid och tittar ut på folk, är med i allt som händer.. in på husses kontor kommer massvis med arga och högljudda människor, stressade människor och irriterade människor... när husses chef tycker att dizel är i vägen så är han extra förbannad på husse.. husse i sin tur sitter alltid irriterad på sitt kontor pga "alla" som är "på honom" fast att det egentligen är kunderna de är arga på.. men det fattar ju inte dizel..
Dizel sover ALDRIG på jobb,..utan ligger och vakar över allt..
när Dizel sen kommer hem så blir det stranden, långpromenad, söklekar omvartsannat.. efter långa dagen faller han princip ihop i hallen och sover till dagen efter..

Detta har vi åtgärdat senaste två veckorna
*vi har börjat om ensamhetsträningen med ett par minuter om dagen
* vi går inte lika "långa" promenader när de kommer hem. blir någon kisserunda.. men dizel är lika trött om dagarna ändå..

Dizel är ju vanligen utmattad när han kommer hem men vi som ägare har varit blinda och försökt aktivera honom med roliga saker som bada, leka osv.. vi har ju velat göra ett kul hundliv..inte bara kontor.. egentligen skulle man ta bort kontor och lägga till kvällskativiteterna på dagarna.. att leva på kontor,..sen komma hem och sova.. hur kul är det.. men återingen det är kanske bara vi människor som tänker så..

Jobbsituationen kan husse inte ändra på tyvärr..

 

[sephira]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

KL

Känns som att ursprungsinlägget och den egentliga frågeställningen är två HELT skilda ämnen...

Det TS verkar fråga om är "Är det okej att omplacera hunden för att livet förändras?"
Eller?!

Personligen upplever jag att väldigt många hundar mår bra av att byta hem, så länge det nya hemmet är "bättre" eller likvärdigt med det gamla - så klart.
Det är vi 2-benta som överanalyserar, förmänskligar och tycker "synd om" hunden som skall byta hem.

Hur TS förhållande ser ut har jag ingen aning om, men för MEJ så känns det märkligt att sambon "tvärt" ändrat inställning och inte vill ha hunden med på jobbet och inte anser det lönt att arbeta med ensamhetsproblematiken!?

ALLT hundägande innefattar problem i någon form!
ALLA hundägare kommer hamna i situationer i livet där det är svårt/tidspressande/jobbigt/stressande att ha hund!
ALLA hundar kommer någon gång under livet att "skapa problem" för sina ägare - på ena eller andra viset!

Är man inte beredd/Har man inte möjlighet att lösa dessa problem - omplacera!

Sedan anser jag att TS bör börja med att kontakta sin uppfödare och se om han/hon kan hjälpa till.

/Swat

Jo du har nog rätt i frågeställningen..själv vill jag lösa alla problemen men har inte så goda chanser till det inser jag,.. och börjar då fundera på om omplacering är det rätta.. husse och jag har tydligen vitt skilda åsikter om detta då jag tycker att dizel fötjänar alla chanser i världen medan husse menar att vår situation inte blir bättre i längden och tycker det är bättre att agera nu än om 1-2 år.. då jag förmodligen kommer flytta till annan studiort.

husse jobbar gärna på ensamhetsträningen men tycker det är synd om dizel som får sitta på hans "negativt energi fyllda" kontor.. men han vill ha med honom för han vill behålla honom.. men inte om det orsakar stressen hos dizel, förstår du hur han/vi tänker?

Det jag funderar på.. det är huruvida han verkligen är stressad på husses jobb och inte bara brist på underhållning där som får han att riva i väggarna.. eller tonårsolater.. jag ser ju inte honom på husses arbete.. så jag har svårt att släppa dessa tankar..

Jag har kontaktat uppfödaren, och dizel är där just nu för observation.. hon vill se hur han är i olika situationer.. ensam och med andra hundar.. och så får jag och husse en chans att diskutera detta och titta på lösningar. Hon hjälper oss att hitta ett passande hem om det är det vi kommer fram till.. men enligt henne så tror hon att husses jobb är stressande för dizel.. att allt vi berättat om hela tiden går tillbaka till jobbet.. sedan han började vara med där på heltd.. för det har fungerat finemang fram tills dess.. men.. vi får se. vi har tur som har en uppfödare som henne..haft kontakt med henne ofta och valpträffar, precis som oss vill hon hundens bästa oavsett om det är med oss eller med någon annan.. och vill hitta grundorsaken till beteendet.. eller se om det "bara" är en tonårsfason

 

[Laa]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

hej
håller med många andra som har svarat att lösningen på problemet i längden är att börja om med ensamhetsträningen, men precis som du säger, det löser ju inte situationen som finns NU. och då finns några olika alternativ.
1: lämna bort hunden. inte så kul för dig, men krasst sett så bryr sig hunden oftast inte speciellt mycket, bara nya hemmet är ok.
2: hitta ett sätt att dämpa hunden på husses jobb, eftersom det verkar vara där han stressar upp ordentligt. begränsat område (kompostgaller, inte stort utan 4 st, och stort "fyande" el liknande om han försöker ta sig ut, borde inte ta många minuter innan han fattar att "här ska jag tydligen vara, bäst att vila", och det går att "träna" hemma enkelt), cesars no touch no talk no eye-contact kan mycket väl funka, det fungerar ju för er hemma när ni kommer hem, så varför skulle det inte fungera på jobbet. ett tuggben eller något annat han tycker är rogivande att tugga på som sysselsättning under dagen (inte leka, lek=uppstressande).
3: dagvistelse hos någon annan. går alltid att hitta, men det är ju en fråga om huir krångligt det blir, och om man är beredd att göra sig det omaket att stiga upp några minuter tidigare för att hinna lämna av hunden någon annanstans. och så kostar det ju en slant också, men om hunden är nöjd så är det, iaf för mig, värt det (men så har jag också ett heltidsjobb men bra betalt).

dina tankar om att hunden kommer att fästa sig vid någon annan om den är på dagis eller hos dagmatte/-husse förstår jag fullständigt. jag hade samma tankar när vi fick börja lämna valpen hos svärmor om dagarna när både jag och min kille jobbade. hundar har obegränsat med kärlek, och bara för att de börjar fästa sig vid någon annan innebär INTE att hunden älskar DIG mindre. visst, är den hos någon annan kan den få lära sig andra regler, som du kanske inte håller med om fullt ut, men man får helt enkelt anpassa sig för hundens bästa. om du tänker på det rent tidsmässigt så kommer ju du att spendera precis lika mycket tid med hunden oavsett om den är hemma i lägenheten om dagarna jmf med om den är hos någon annan och har sällskap under den tiden.
min upplevelse av mina hundars vardag, nu när jag har semester, är att de sover HELA *censur* DAGARNA och blir inte "aktiva" förrän på kvällen, dvs precis så som deras dagar ser ut när jag jobbar. "det händer inget kul på dagen ändå, så vi kan lika gärna sova" verkar de tänka, och så är det med det. hundar anpassar sig snabbt till hur rutiner ser ut, så jag ser inte varför den här situationen inte skulle kunna lösa sig.
dock bör du och din kille verkligen diskutera igenom om hund verkligen ÄR rätt för er just nu, har ni (båda två) drivet att göra det som är bäst för hunden? om ni inte har det är det snällast mot hunden att antingen lämna bort eller hitta "dag-boende", eftersom mycket av ansvaret, om hunden är med husse på jobbet, kommer att ligga på husse, vill han ens HA det ansvaret? det låter inte så på det du har skrivit, men internet är ju inte alltid enklaste stället att förklara saker och ting på så, kort sammanfattning av sju mil lång text: ni måste bestämma er om ni verkligen vill ha hund, båda två, och sedan göra en plan utifrån vad ni bestämmer er för. det är ärligast för både er och hunden. jag hoppas ni får till en lösning snart!

 

[Piggelkot]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Har hunden gott om tuggben? Annars finns det "stopp och väx" för hundar som man kan spreja på väggar o.s.v.

Annars tycker jag verkligen de Laa skrev va bra!

 

[Jenka]

Sv: Cockerpojke på 8mån biter sönder tapeterna

Gör en hörna till hunden på kontoret, ett krypin (eller större) där han är avskärmad från att se genom alla fönster och hålla koll på alla.

Ta under en period allt det "roliga hundlivet" i små delar under helgerna istället, och låt honom ha "tråkigt" och vila på vardagskvällarna. Se om det blir bättre.

Kan husse hitta något sätt för att ändra sin egen stämning inne på kontoret?

Till slut, så märker jag även på min hund att han tycker det är jobbigare att bli lämnad gång nr 2 samma dag, än de normala max en gång.

Ska ni börja om med ensamhetsträningen (vilket det låter som att ni måste) kan ni inte lämna hunden ensam några timmar på kontoret när husse är på möte samtidigt. Kan någon kollega göra hunden sällskap under mötena?

Försök hitta dagmatte, det låter som att det är enda lösningen på era problem, speciellt om du egentligen inte vill ha honom på kontoret som ni bestämt.
Å andra sidan, hur mycket kommer du vara hemifrån när du börjar plugga i höst? Vanligtvis är man ju inte schemalagd hela dagarna.

Tillägg: Har man inte möjlighet att ge hunden ett bra liv (nu pratar jag i allmänhet, inte bara om ert fall) så är det bäst att omplacera den. Dock tycker jag att man ska prova alla tänkbara lösningar först om man egentligen vill ha kvar hunden.