Bröllop

[Hyacinth]

Men så är det väl för de flesta här i livet? Att ekonomin hindrar en från att göra allt man vill? Att missa ett bröllop är väl inte hela världen, även om det såklart är tråkigt om man vill gå.

Men så är det väl för de flesta här i livet? Att ekonomin hindrar en från att göra allt man vill? Att missa ett bröllop är väl inte hela världen, även om det såklart är tråkigt om man vill gå.

Jag tänkte ur min synvinkel. Att vill jag att mina vänner ska kunna komma på min fest måste jag antingen pröjsa allt själv eller anpassa efter umgänge. Jag har vänner som är sjukpensionärer och vänner som är ekonomisk oberoende. Men de är lika viktiga för mig.

 

[Viva]

Jag har nog svängt hela vägen. När jag var yngre ville jag ha vit fluffig klänning och vara en prinsessa. När det visade sig att jag inte alls tror på Gud ville jag ändå ha bröllopet i en kyrka. Inte så att jag satt med en pärm med bröllopsplaner men jag hade nog ändå en tanke hur ett bröllop skulle se ut. Sen var jag på en väns bröllop, väldigt klassiskt med vacker klänning, i en smyckad kyrkan, de tog en (stor) segelbåt till festen som låg på en udde med utsikt över havet. Det var väldigt trevligt men min känsla blev ändå; så vill jag verkligen inte att mitt bröllop ska vara. Har sedan dess varit på flera bröllop, alla har varit underbara på sitt sätt. Det senaste var min lillebror och det (åtminstone utifrån) väldigt lyckat, festen var jätterolig och de var så väldigt vackra båda två. Men det är inte för mig, om jag någon gång ska gifta mig blir det på en gräsmatta någonstans, gärna med gäster och mina hundar men helt avslappnat.

 

[Mineur]

En aspekt till: jag förstår inte hur folk tänker alltid. När man har ett flådigt bröllop, klädkod till tänderna. Ibland kuvertavgift. Resor. Övernattningar. Exkluderar man inte vänner som inte har råd? Eller har man bara vänner som glatt lägger 3-4 tusen på ett bröllop?

Jag har varit bjuden på ett bröllop som hölls på Malta. Där bjöds "alla" in men paret var väldigt tydliga med att de absolut inte väntade sig att alla skulle resa, och att de i så fall definitivt inte ville ha några presenter eftersom resandet var present nog. De anordnade sedan även en fest även på hemmaplan ca 2 veckor efter det riktiga bröllopet, för de som inte tyckte att de hade råd/ville/kunde komma på det som var utomlands. Mer jobb och pengar för värdparet naturligtvis, men uppskattat av de inbjudna.

Men jag förstår hur du menar, och det är nog ett dilemma för många. I mitt fall kommer det att bli utomlands för antingen min eller sambons sida eftersom vi är från olika länder, det går liksom inte att komma ifrån. Jag är inte riktigt säker på hur vi ska agera där, om vi nu en dag bestämmer oss för att gifta oss på "klassiskt" vis med massor av folk runtom oss. Kanske gör vi någon variant på ovan, med någon sorts mindre fest i varje land.

 

[Singoalla]

Måste och måste, jag skulle ju vilja att alla hade möjlighet som vill. Att ekonomin sätter käppar gör mig väldigt obekväm.

Ja, så kan det ju vara! Det är ju en prioriteringsfråga. För vissa är det viktigast att alla som vill kan komma, för andra är det viktigast att få sitt drömbröllop.

I min familj och släkt har det varit några stora bröllop. Jag vet inte säkert, men har en stark tro på att de ekonomiskt starkare i familjen har betalat för de som inte haft ekonomin att kunna delta annars.

 

[starcraft]

Jag är precis likadan. En vän till mig köpte sin klänning för 16 lax. Det var värt det för henne. Personligen hade jag hellre köpt en för 2-3000 och lagt mer pengar på typ snittar eller mer bubbel.

Så tänker jag oxå. Dock har mina föräldrar erbjudit sig att betala klänningen, de tänker sig en klänning för typ 25-40’.. jag är inte bekväm med det alls. Även om det inte ens är mina pengar. Jag tänker mig en klänning för absolut max 5-6’ helst närmare 2’.

 

[GoLightly]

Jag tänkte ur min synvinkel. Att vill jag att mina vänner ska kunna komma på min fest måste jag antingen pröjsa allt själv eller anpassa efter umgänge. Jag har vänner som är sjukpensionärer och vänner som är ekonomisk oberoende. Men de är lika viktiga för mig.

Mina vänners ekonomi är verkligen inget som avgör hur viktiga de är för mig heller. Däremot så är det svårt att arrangera något som funkar för alla när det gäller en fest med 50+ inbjudna gäster, särskilt när de finns utspridda över ett stort område. För mig känns det tråkigt om alternativet är att inte kunna arrangera något alls.

 

[GoLightly]

Så tänker jag oxå. Dock har mina föräldrar erbjudit sig att betala klänningen, de tänker sig en klänning för typ 25-40’.. jag är inte bekväm med det alls. Även om det inte ens är mina pengar. Jag tänker mig en klänning för absolut max 5-6’ helst närmare 2’.

Ja men gud! När jag började kolla på klänningar trodde jag knappt mina ögon. Jag tyckte max 10k för en klänning jag använder en gång, men hittade den perfekta klänningen för ett par tusenlappar till och tänkte att hellre att klänningen kostar lite mer än att jag köper en "billigare" klänning och inte är helt nöjd.

 

[Hyacinth]

Ja, så kan det ju vara! Det är ju en prioriteringsfråga. För vissa är det viktigast att alla som vill kan komma, för andra är det viktigast att få sitt drömbröllop.

I min familj och släkt har det varit några stora bröllop. Jag vet inte säkert, men har en stark tro på att de ekonomiskt starkare i familjen har betalat för de som inte haft ekonomin att kunna delta annars.

Jag hade inte haft mitt drömbröllop om inte de jag önskade kunde närvara liksom. Om jag hade haft ett drömbröllop

 

[Singoalla]

Jag hade inte haft mitt drömbröllop om inte de jag önskade kunde närvara liksom. Om jag hade haft ett drömbröllop

Fattar! Jag är nog likadan, hade kunnat tänka mig att göra det så billigt som möjligt för mig och andra bara för att kunna klämma in så mycket vänner och släkt som det bara går. Menar bara att andra kanske har en annan bild av drömbröllopet!

 

[Singoalla]

Så tänker jag oxå. Dock har mina föräldrar erbjudit sig att betala klänningen, de tänker sig en klänning för typ 25-40’.. jag är inte bekväm med det alls. Även om det inte ens är mina pengar. Jag tänker mig en klänning för absolut max 5-6’ helst närmare 2’.

Du kan inte be dom lägga det på mat och alkohol i stället Nu har jag aldrig letat brudklänning, men de gånger jag gått på bal och letat klänningar så tycker jag att jag hittat fantastiska klänningar för 3-4 lax. En del vita till och med, om man nu vill ha det.

 

[Raderad medlem 94602]

En aspekt till: jag förstår inte hur folk tänker alltid. När man har ett flådigt bröllop, klädkod till tänderna. Ibland kuvertavgift. Resor. Övernattningar. Exkluderar man inte vänner som inte har råd? Eller har man bara vänner som glatt lägger 3-4 tusen på ett bröllop?

Jo det gör man. När jag var ensamstående så tackade jag nej till samtliga. Jag gladdes absolut åt deras dag men jag hade knappt mat till mitt eget bord så presenter, möhippa osv fanns inte på kartan. Jag ville heller inte vara nån som skulle få åka snålskjuss bara för den sakens skull.
Så jag hittade på ursäkter när sånt dök upp.

 

[Gnist]

Jag kan ju bara svara för mina upplevelser, men ingen jag känner har haft gästkostnader för 3-4000 kr per person och den kuvertavgift som son + sonhustru bad om istf presenter/gåvor hade till och med jag som arbetslös, ensamstående mamma råd med..

Inte alla har flådiga bröllop i slott med top noch lyxmat för flera 100-tusen liksom.

 

[Raderad medlem 94602]

Men så är det väl för de flesta här i livet? Att ekonomin hindrar en från att göra allt man vill? Att missa ett bröllop är väl inte hela världen, även om det såklart är tråkigt om man vill gå.

Fast riktigt så enkelt är det inte. Det är nått visst med bröllop. Det är inte som vilken fest som helst. Brudparet har ofta vissa förväntningar och det finns traditioner och "koder" som förväntas följas. Speciellt om man är nära vän eller släkt så kan det vara känsligt om man avstår.
Jag har märkt av det både när jag själv tackade nej men också när jag själv valde bort ett typiskt bröllop. Det behöver inte alltid vara brudparet som blir stötta. Det kan vara andra vänner eller släktingar som tycker att det är "dåligt" att man inte ställer upp.

 

[Petruska]

Jag kan inte se mig bjuda mina vänner på något som orsakar dem kostnader. Det gäller kläder, reskostnader, förväntan om presenter och allt man kan komma på. Mina vänner är ju mina vänner för att de är de de är. Jag vill inte vara den som kräver att de är statister i mina drömmar.

 

[GoLightly]

Fast riktigt så enkelt är det inte. Det är nått visst med bröllop. Det är inte som vilken fest som helst. Brudparet har ofta vissa förväntningar och det finns traditioner och "koder" som förväntas följas. Speciellt om man är nära vän eller släkt så kan det vara känsligt om man avstår.
Jag har märkt av det både när jag själv tackade nej men också när jag själv valde bort ett typiskt bröllop. Det behöver inte alltid vara brudparet som blir stötta. Det kan vara andra vänner eller släktingar som tycker att det är "dåligt" att man inte ställer upp.

Det är väldigt långt från hur folk är i mina umgängeskretsar så jag har svårt att relatera, men det känns som en skittråkig attityd till de med en sämre ekonomi. Men lösningen kan väl inte vara att inte ha någon fest alls för att de som inte har råd ska slippa tacka nej? Jag har själv haft dålig ekonomi och varit tvungen att tacka nej till bröllop, men jag hade blivit galen på brudparet om de valt att inte fira alls för att jag inte kunnat närvara.

 

[Korven]

Tanken är ju att jag ska gifta mig nästa sommar. Först var vi inne på att boka in något slott med fin middag mm, men jag känner ju mer tiden går nu att jag får lite panik över det hela. Dels för att det handlar om så sjukt mycket pengar för en dag och sen vad händer om det inte blir sådär fantastiskt som jag föreställt mig. Nu lutar det mer åt att jag vill ha något litet och intimt och hellre satsa på bröllopsresan. Får se om jag får med min partner på det tåget. Sen har jag ångest för eventuell möhippa. Har en del vänner jag inte riktigt litar på att de inte skulle göra något för att förnedra mig och det känns inte roligt alls och får mig att vilja gifta mig i hemlighet.

Min son och hans tjej har varit på 2 bröllop som verkligen var prinsessaktiga. Det ena i Södertälje med ca 500 gäster , sambon skämdes över sin normala festklänning. De andra hade bling-bling.
Det andra bröllopet var i Österrike på ett slott i 3 dagar alltså övernattning betald och alla måltider , de hade en svit inte bara ett rum!. Vansinnigt vackert allting , helt overkligt. Det måste ha kostat mellan 3-4 miljoner

 

[Millicent]

Oj nej jag som har så stora problem med sociala sammanhang får panik av bara tanken på ett stort bröllop med massor av gäster och uppmärksamhet och att ställa upp på bilder osv. I mitt huvud så räcker det med en liten typ "förlovning" och that's it. Jag vill alltså byta ring med min partner utan några planer på bröllop. Tycker att det är ett mysigt sätt att visa samhörighet

Döda mig inte

 

[VLMF]

Särskilt med save the date-kort 6 månader i förväg gör det ju svårt för en närmre vän att tacka nej.

 

[GoLightly]

Jag kan inte se mig bjuda mina vänner på något som orsakar dem kostnader. Det gäller kläder, reskostnader, förväntan om presenter och allt man kan komma på. Mina vänner är ju mina vänner för att de är de de är. Jag vill inte vara den som kräver att de är statister i mina drömmar.

Alltså jag börjar tro att jag har missat här i tråden för jag förstår inte riktigt en del av inläggen här gällande synen på vad en vän är i relation till bröllopsinbjudningar. Jag skulle aldrig se mina vänner som statister i mitt liv, gör folk det? Och varför skulle man uppskatta sina vänner mindre för att man bjuder in dem till något som gör att de behöver lägga ut pengar? Jag har dels rest flera gånger till Sverige för att gå på bröllop och dels bjudit in gäster från andra länder till mitt. Jag har aldrig någonsin tänkt tanken att det skulle betyda ytliga vänskaper där vi inte uppskattar varandra för de vi är och krav.

 

[Petruska]

Alltså jag börjar tro att jag har missat här i tråden för jag förstår inte riktigt en del av inläggen här gällande synen på vad en vän är i relation till bröllopsinbjudningar. Jag skulle aldrig se mina vänner som statister i mitt liv, gör folk det? Och varför skulle man uppskatta sina vänner mindre för att man bjuder in dem till något som gör att de behöver lägga ut pengar? Jag har dels rest flera gånger till Sverige för att gå på bröllop och dels bjudit in gäster från andra länder till mitt. Jag har aldrig någonsin tänkt tanken att det skulle betyda ytliga vänskaper där vi inte uppskattar varandra för de vi är och krav.

Jag uppfattar den här bröllopshypen, som jag dock främst möter här på buke, som extremt egocentrisk, ja.