Brist på lust...

Sv: Brist på lust...

Deras fördelning av sysslor och prioriteringar är något annat, om hon anammar din definition av deras relation så tror jag hon kommer ha väldigt svårt att nå fram och få till någon positiv förändring.

Hur skulle hon kunna göra då för att verkligen få en förändring av situationen? Jag tycker Mabuse definierar det alldeles riktigt utifrån vad vi vet. Hon drar hela familjelasset och han väljer att arbeta. Naturligtvis har de ju gjort dessa val gemensamt på något sätt, men TS kanske inte då (när de "gjorde upp planen") visste/förstod hur jobbigt det skulle bli.

Grejen är väl att om TS man inte verkligen förstår hur jobbigt det här är för TS så kommer hon kanske stå ut i ytterligare några år, men till slut så kommer han med stor sannolikhet att förlora henne. Att ses max några timmar per dygn när man dessutom har familj och två små barn - det måste väl alla förstå att relationen blir lidande?
 
Sv: Brist på lust...

*KL*
Kan inte du ta över hans arbetsuppgifter på gården nån dag i veckan? Så får han vara hemma med barnen och ta hand om hushållet, för det verkar vara den största problematiken i er kommunikation att han inte förmår att förstå hur du har det.
 
Sv: Brist på lust...

Hur skulle hon kunna göra då för att verkligen få en förändring av situationen? Jag tycker Mabuse definierar det alldeles riktigt utifrån vad vi vet. Hon drar hela familjelasset och han väljer att arbeta. Naturligtvis har de ju gjort dessa val gemensamt på något sätt, men TS kanske inte då (när de "gjorde upp planen") visste/förstod hur jobbigt det skulle bli.

Grejen är väl att om TS man inte verkligen förstår hur jobbigt det här är för TS så kommer hon kanske stå ut i ytterligare några år, men till slut så kommer han med stor sannolikhet att förlora henne. Att ses max några timmar per dygn när man dessutom har familj och två små barn - det måste väl alla förstå att relationen blir lidande?

Alltså behöver de omprioritera sitt liv. De är väl båda precis lika ansvariga om det är så att de har planerat detta tillsammans. Att TS kanske inte förstod när de gjorde upp planen är förståeligt men det förstod kanske inte mannen heller. Om hon gör sig själv till offer så blir inte utgångsläget bättre.

Så kanske byta jobb, byta bostad, prioritera om livet, omfördela vardagen, byta stad, flytta närmre familj/släkt eller något annat kan vara delar av en lösning. Men först måste de enas om var problemen finns och det har jag svårt att tro de gör om hon utgår från sig själv som offer. Om han inte förstår situationen efter att hon förklarat är problemet där, kanske förstår hon själv inte situationen.
 
Sv: Brist på lust...

Både till Mirre och Ts

Men hur var era liv tillsammans innan ni fick barn?
Skötte ni allt hemma då med?

Sexlivet tror jag inte är det största problemet.
 
Sv: Brist på lust...

Han jobbar och drar in pengar och då ska jag sköta allting här hemma.
Har han en sådan dålig attityd så tycker jag att du ska plugga någonting som ger ett jobb. Gärna ett jobb som ger mer i lön än vad han kan tänkas få under sin livstid. Förändra dina situationer så att du inte känner dig tvungen att gå med på det du inte vill.

Nu i helgen ska vi grilla och ha främmande, gissa vem som får stressa häcken av sig för att få städat och fint här hemma? :cool: *suck*
Men varför ta på sig martyruniformen och göra det du blir tillsagd?? :crazy: Gör det du känner för och låt gubben göra resten.

Bara för att någon förväntar sig någonting utav dig innebär inte att du behöver göra det!
 
Senast ändrad:
Sv: Brist på lust...

Alltså behöver de omprioritera sitt liv. De är väl båda precis lika ansvariga om det är så att de har planerat detta tillsammans. Att TS kanske inte förstod när de gjorde upp planen är förståeligt men det förstod kanske inte mannen heller. Om hon gör sig själv till offer så blir inte utgångsläget bättre.

Så kanske byta jobb, byta bostad, prioritera om livet, omfördela vardagen, byta stad, flytta närmre familj/släkt eller något annat kan vara delar av en lösning. Men först måste de enas om var problemen finns och det har jag svårt att tro de gör om hon utgår från sig själv som offer. Om han inte förstår situationen efter att hon förklarat är problemet där, kanske förstår hon själv inte situationen.

Jag instämmer i dina tips. Men på vilket sätt spelar det någon roll om TS ser sig själv som "offer"? Jag menar; hon ÄR ju delvis ett "offer" för vardagens tristess. Hon är ju ett "offer" (om än till viss del självvalt) för den gamla vanliga normen: Mamma hemma och sköta markservice, pappa jobba. Och mannen i sin tur är ett offer på så vis att han inte mår bra av den dåliga/icke-befintliga fysiska relationen med sin respektive och att han missar umgänge med familj och barn.

De är ju självklart båda "offer" på sitt sätt.

Att tycka eller känna det har ju egentligen ingen betydelse för lösningen. Problemet måste ju ändå lösas och där måste förmodligen mannen i hög grad "offra" sitt arbete på något sätt (å andra sidan får han ju en "vinstlott" i och med att han kan ha mer kontakt med sin familj). TS har ju redan försökt "offra" sig till sex för husfridens skull..... vilket ju inte precis verkar vara någon kanonlösning. På vilket sätt har mannen försökt förändra tillvaron?
 
Sv: Brist på lust...

Jag instämmer i dina tips. Men på vilket sätt spelar det någon roll om TS ser sig själv som "offer"? Jag menar; hon ÄR ju delvis ett "offer" för vardagens tristess. Hon är ju ett "offer" (om än till viss del självvalt) för den gamla vanliga normen: Mamma hemma och sköta markservice, pappa jobba. Och mannen i sin tur är ett offer på så vis att han inte mår bra av den dåliga/icke-befintliga fysiska relationen med sin respektive och att han missar umgänge med familj och barn.

De är ju självklart båda "offer" på sitt sätt.

Att tycka eller känna det har ju egentligen ingen betydelse för lösningen. Problemet måste ju ändå lösas och där måste förmodligen mannen i hög grad "offra" sitt arbete på något sätt (å andra sidan får han ju en "vinstlott" i och med att han kan ha mer kontakt med sin familj). TS har ju redan försökt "offra" sig till sex för husfridens skull..... vilket ju inte precis verkar vara någon kanonlösning. På vilket sätt har mannen försökt förändra tillvaron?

Mannen mår säkert heller inte bra av allt det där jobbandet men kanske tillhör han den sorten som känner att det är hans sätt att bidra till familjen. Ha råd med fin barnvagn, ny bil och annat sånt som en del tror att barn uppskattar.

Normer är en sak, personligt ansvar något annat och innan jag får försvara den meningen så tillägger jag att jag förstår att saker hänger ihop. Hur världen än ser ut, jävlig, ojävlig, orättvis och förtryckande så har människor en möjlighet att göra något där de befinner sig. Så gott som alltid. TS kan, även om hon fallit i en fälla som många före henne, säga "Hallå, det här funkar inte. Det här ställer jag inte upp på! Nu räcker det, vi måste hitta en lösning". Att inte göra det för att miljoner andra innan henne har varit i samma situation är inget hållbart argument.

Offra sig för husfriden är aldrig någon lösning och problemet med sexet är egentligen inte problemet, det är symtom på problemet men det är inte ovanligt att fastna vid symtom och tro att det är de som är det viktigaste.

Om inte TS säger stopp, vem gör då det? Om han sen inte kan ta det till sig eller förstå att de tillsammans och gemensamt har ett stort problem så är det något att ta itu med, ordentligt.
 
Sv: Brist på lust...

*Delvis kl*
På senare tid har det varit ett väldigt snack här på buke om att man måste kommunicera mer i förhållandet och att varenda förhållandeproblem ska lösas med mer kommunikation. Jag ställer mig ganska frågande till detta att man alltid ska ställa sig upp och säga stopp som skrivs ovan. Genomgående i många exempel vi ser här är ju också oftast att TS har försökt att prata. Jag tror att i många situationer är man ett "offer" eller i alla fall en del av ett kommunikationsklimat som gör det omöjligt att lösa vissa frågor med prat. Man måste i så fall också ha tid och ork till en omfattande dialog vilket man sällan har när man har småbarn. Jag skulle vilja slå ett slag för att man börjar handla annorlunda i stället, man testar alternativ utan så mycket snack och ser vad det landar. Man tydliggör vad man själv vill och inte försöker samarbeta så förtvivlat kring allt hela tiden utan delar upp det lite mer. Visst, prat är bra, men det finns en gräns hur långt man kan komma med prat, ibland kan man också förstöra en del genom pratande. För att pratande dessutom ska funka så måste bägge i förhållandet kunna analysera och verbalisera allt och så ser det ju faktiskt ganska sällan ut om man ska vara helt ärlig.
 
Senast ändrad:
Sv: Brist på lust...

Det är sant att man inte ska prata sönder någonting och att det är handlandet som är det viktiga. Men samtidigt måste man, precis som du skriver, tydliggöra vad man själv vill. Och då spelar det ingen roll om det är handlande eller prat - båda är kommunikation!!

Så ja, människor måste kommunicera med varandra för att en relation ska fungera optimalt.
 
Sv: Brist på lust...

Jo det spelar roll, dels eftersom kommunikation av det djupare slaget tar en väldig tid vilket man inte har som småbarnsförälder och dels eftersom väldigt många (enligt min empiriska erfarenhet i bekantskapskretsen...) lever med en partner som inte kan kommunicera på det sätt som krävs för att det ska bli fruktbart och leda någon vart, i nästan alla förhållanden finns någon form av obalans som tar ut sin rätt i den här situationen. Mer står på spel i relationen också efter barnen har kommit, klyftorna blir djupare på ett sätt som jag tror att de allra flesta inte kan förutse, det blir en helt annan, mycket mer omfattande, problematik som många inte riktigt vet hur man ska ta tag i. Så jag tror att det bästa man kan göra är att fundera på hur man vill ha det och sen se till att skaffa sig det och räkna med att parntern gör det samma.
 
Sv: Brist på lust...

Jag gillar inte riktigt detta att kalla någon offer, med all säkerhet har denna familj en överenskommelse som verkade bra men som när barnen kom skulle behöva en revidering.
Just lantbrukare blir lite annorlunda jämfört med de flesta andra yrkeskategorier för att det är nästan alltid ett "ärvt" arbete. Man kan se det lite som samma situation som Kronprinsessan Viktoria hon kan inte heller välja.
Gården har gått i arv i generationer, det är inte så enkelt att då förändra sin arbetssituation det finns så mycket annat än bara en lagård full med kossor. Traditioner och minnen.
Nu vet jag inte vad TS har för yrke eller om hon ens kan mjölka men för att ha bättre förståelse för varandras arbetsinsatser är arbetsbyten bra.
 
Sv: Brist på lust...

TS kan, även om hon fallit i en fälla som många före henne, säga "Hallå, det här funkar inte. Det här ställer jag inte upp på! Nu räcker det, vi måste hitta en lösning". Att inte göra det för att miljoner andra innan henne har varit i samma situation är inget hållbart argument.

---------------
Om inte TS säger stopp, vem gör då det? Om han sen inte kan ta det till sig eller förstå att de tillsammans och gemensamt har ett stort problem så är det något att ta itu med, ordentligt.

Jag förstår bara inte hur det du skriver här på något sätt motsägs av det som Mabuse har skrivit?

Jag håller med dig. Och så har ju också TS och hennes man gjort; diskuterat detta flera gånger om. Nu kanske de däremot måste gå från diskussion till reell handling.

Utifrån vad TS beskrivit (som ju naturligtvis är hennes bild och uppfattning) så gör hon väl just precis det du säger: talar om att det här inte håller, att hon blir utmattad av upplägget Och resultatet blir att han tycker det är mest synd om honom, men ändå kan han inte prioritera om i livet...!?
 
Sv: Brist på lust...

Jag gillar inte riktigt detta att kalla någon offer, med all säkerhet har denna familj en överenskommelse som verkade bra men som när barnen kom skulle behöva en revidering.
Just lantbrukare blir lite annorlunda jämfört med de flesta andra yrkeskategorier för att det är nästan alltid ett "ärvt" arbete. Man kan se det lite som samma situation som Kronprinsessan Viktoria hon kan inte heller välja.
Gården har gått i arv i generationer, det är inte så enkelt att då förändra sin arbetssituation det finns så mycket annat än bara en lagård full med kossor. Traditioner och minnen.
Nu vet jag inte vad TS har för yrke eller om hon ens kan mjölka men för att ha bättre förståelse för varandras arbetsinsatser är arbetsbyten bra.

Nä, jag gillar heller inte det där med offer. Därför skrev jag det väl huvudsakligen inom citationstecken. Tror nog det var för att Mixoman pratade just om "att se sig som offer".

Jag håller helt med dig om att de säkert var överens med sitt upplägg. Men; nu visar det sig inte fungera och då är det kanske inte konstigt om TS känner sig som "offer" (om hon nu gör det)? Utifrån vad som skrivits känner sig ju mannen som ett offer i allra högsta grad! Och båda har ju rätt till sin känsla; den är rätt och riktig för dem.

Just att de är "offer" båda två som jag skrev innebär ju att båda har ansvar för att ordna det. Ingen är MER offer än den andra.

Om han ärvt gården; ja, det är klart det är en speciell situation med yrket som bonde. Men samtidigt så gäller ju ändå fakta:
a) TS make mår inte bra för att han inte "får sex"
b) TS mår inte bra, pga för stort ansvar för markservice
Oavsett om gården är ärvd och att vara bonde är en livsstil så är det ju upp till dem att liksom VÄLJA. Måste han jobba 7 dgr/vecka med typ 2 timmars närvaro i familjen per dag så får antingen TS finna sig i det (och kanske konsekvensen blir att TS man får finna sig i lite/obefintligt sex) eller så får de båda göra något åt det. Antingen väljer TS separation i slutänden eller så väljer maken att förändra jobbsituationen och allt funkar bättre.

Om nu TS make vill ha kvar gården till vilket pris som helst (även om priset är separation) så kör han på som nu. Och då är det väl värt det för honom antar jag.
 
Sv: Brist på lust...

Du eller egentligen ni lever i en speciell situation i och med att ni har kossor, de är tom svårare att få barnvakt till än små tvåbeningar.
Jag förstår din frustration och ditt behov av att vara själv, jag har otrivts ganska ordentligt när jag varit barnledig för jag är inte huspysslartypen, hatar städa och diska. Hade en liknande situation eftersom karln jobbar borta i veckorna.
Man blir så uttråkad och otillfredsställd av diskmaskinen och skurkäppen.
Sen bebistiden då huvudet känns som det är instoppat i en kastrull med gröt inget fungerar tankemässigt och till slut börjar man tänka på barnspråk att då samtidigt vara en sexuell varelse är bara att glömma.
Din man anser att du är mer "ledig" eftersom du kan läsa tidningen och det stämmer på sitt vis men du läser inte tidningen för att du vill utan för att fylla ut tiden när du ändå måste hålla koll på barnen, du har inte valt själv eller planerat själv. (Blev det där förståeligt?)
När kvällen kommer har man två behov, det första är att sova och det andra är att tänka vuxna tankar.
Det finns ingen möjlighet att du och din man kan byta sysslor en kväll eller två i veckan?
Du tar kvällsmjölkningen och han fixar disk, tvätt och nattningar på det viset får du egen tid och han kanske får lite bättre förståelse för dina dagar.
När barnen är små är det svårt att få till det för du är trött, barnen vaknar, tvätten måste hängas om det ska finnas rena kläder dan efter osv.
Ofta kände jag att jag bara ville ligga med hans armar runt mig och somna trygg och utan krav. Men många gånger blev kramen till krav på mer än jag orkade ge och rädslan för dessa krav gjorde att man höll sig på sin sida av sängen med både längtan och dåligt samvete.
Graviditet, förlossning och amning är jobbigt och för en kvinna, det händer så otroligt mycket i både kropp och själ. Hos männen händer ingenting med kroppen och själsligt mycket mindre än hos kvinnan.
Visa tråden för din man kanske han förstår bättre att han inte är ensam om att sakna sexlivet.
Kanske kan ni bestämma att en dag är gå-längre-dagen varje vecka och att kramar och närhet får räcka de övriga under en period?
Blev ett lite surrigt inlägg men plocka det du tycker verkar vettigt!

Kram
mimmipigg


Du måste vara min tvillingsjäl!!! Det är precis så jag känner det:bow:!

Sen svarar jag er andra lite om vartannat.

Redan när jag jobbade heltid samt hade 2 h pendling per dag skötte jag hushållsarbetet för hur mycket jag än jobbar så jobbar han mer och visst kan jag förstå att om han har en arbetsvecka på 60-70h och jag på 50 så är det ju inte rättvist att jag sätter mig i soffan när jag kommer hem och han får ställa sig och laga mat och diska. Men jag har själv sagt ja vid altaret och vill inte ha någon offerroll. Visserligen hade hans far ansvaret för gården då och min man hjälpte bara halvdagar då han inte var på sitt skiftjobb. Nu är det maken som driver gården med viss hjälp av sin lite halvskröpplige far. Och gården är en släktgård och det är inte bara till att byta jobb eller sälja kossorna. Det är ett arv att förvalta. Däremot jobbar han inte för pengarnas skull om man säger så, det är inte för att ha råd med en fin bil eller ny tjusig barnvagn. Det räcker om gården går runt och hus, bil mm är köpt för det han sparade när han jobbade skift och då kunde lägga undan rätt många tusenlappar i månaden under många år. Så nu betalar jag det löpande och han alla extra utgifter och täcker upp när det kniper. Jag har högskoleutbildning och rätt bra betalt när jag jobbar iallafall. Det är inte för pengarna han jobbar utan för att det är så mycket på en gård som "måste" göras. Det är vårbruk, höskörd, ensilage, skog och jag kan inte bara be honom skita i höskörden i år för att jag känner mig lite sliten. Då får ju kossorna gå hungriga och måste han köpa in fodret så går verksamheten back. Det är ju ändå ett företag att driva.

Att byta arbetsuppgifter är en god tanke men inte så bra rent praktiskt. Jag kan inte mjölka och knappt köra traktor. När det kniper under värsta höskörden har jag hjälpt till ibland med att hissa hö, ringvälta med gamla traktorn och så men mjölka är så mycket mer än bara mjölka. Du måste veta hur man kollar brunst, vilken ko som har inflammation på vilken spene och inte ska mjölkas på den, hur mycket varje kalv ska ha osv...Jämnlikhet i all ära men ibland tror jag det är bättre att man gör det man är bäst på.

Men ni som är eller har varit i samma situation, hur har ni löst det? Som någon påpekade, att känna sig som ett offer hjälper ju inte, det måste ju till lite handling också. Speciellt när inte orden räcker. Jag kan inte tvinga honom att ta disken när han jobbat från 06-21 som det kan vara i värsta fall, så en omfördelning av hushållsarbetet är svårt att genomdriva. Eller ska han få ta över sådana hushållsuppgifter som han kan betala någon annan att göra tex fönstertvätt, biltvätt? Vilket inte tar så många timmar per år egentligen. När minsta barnet blir lite äldre så får maken köra runt med ungen i traktorn medans den stora är på dagis så blir det någon timme ledigt:idea: Eller ska jag tvinga honom att betala för att jag ska få massage 1-2 ggr i månaden, som någon slags ställföreträdande ompyssling?

Mirre: Känner igen det där med att bjuda hem folk. Jag har sagt till min man att jag skulle också gärna vilja bjuda hem folk var och varannan helg om jag bara slapp laga mat och städa hela dagen innan. Nu tar det hela dagen att förbereda och sen dagen efter så har man disken.

Visst är bristen på lust inte grundproblemet utan ett symtom på ett djupare liggande problem, men när grundproblemet är i princip olösligt? Largiplex:confused: Nån som provat?
 
Sv: Brist på lust...

Largiplex kommer inte lösa ditt problem.

En fundering, hur hade din karl klarat sig om han inte haft en fru som gjorde allt åt honom?

En annan kompromiss är att ni anlitar hjälp, "hushållsnära tjänster" ett par timmar då och då som städar och röjer. Om pengarna är ett problem hade jag i din sits sett till att börja jobba igen, om inte annat så på halvtid, för att dels få in mera pengar men också för att få komma hemifrån lite. Träffa andra människor, vara lite barnfri och sedan kunna komma hem med lite mera perspektiv på tillvaron.

Har han ingen möjlighet att få in mera hjälp i lagårn? En avbytare, en lärling, lantbrukselev på praktik?
 
Sv: Brist på lust...

Redan när jag jobbade heltid samt hade 2 h pendling per dag skötte jag hushållsarbetet för hur mycket jag än jobbar så jobbar han mer och visst kan jag förstå att om han har en arbetsvecka på 60-70h och jag på 50 så är det ju inte rättvist att jag sätter mig i soffan när jag kommer hem och han får ställa sig och laga mat och diska. Men jag har själv sagt ja vid altaret och vill inte ha någon offerroll.
Så du menar att du ska "bestraffas" med extra arbete hemma för att din man har valt att jobba mycket? Det är väl snarare så att man är två att dela på hushållet och den som har extra tid över får göra vad den vill med den tiden. Jag skulle aldrig göra sambons halva del i hushållet bara för att han jobbar mer. Jag har gjort vissa val i livet som innebär att jag har mer tid över än vad han har, men jag tänker ju inte städa upp den extra fritiden jag har! :o Det är ju helt absurt!!

Ni har ju haft det ojämlikt länge, även innan barnen kom, dags att ändra på det nu. Och du säger att du sa ja vid altaret och så får acceptera att du är tillsammans med den du är tillsammans med - det är sant! Men han lovade även att älska dig i nöd och lust. Och man visar inte att man älskar någon när man bollar över ALLTING på sin partner. Han har sitt jobb, du har ditt jobb, era barn, erat hushåll, all shopping, all städning etc etc.
 
Sv: Brist på lust...

Nej, det där med largiplex var mest ett skämt.

Hur min man hade klarat sig utan mig, enkelt, han hade aldrig flyttat hemifrån. Han och hans far hade bott där på gården och nog rett sig rätt bra, dock utan en kvinnas hand vid inredningen och bara köpekakor i frysen.

Jag ska troligen börja jobba 40% från och med i höst, nu är minsta barnet alldeles för litet. Men det ändrar inte arbetsfördelningen. Tvärtom får min man också mer att göra eftersom hans far får ta hand om minstingen för jag vill inte sätta en 13-månaders unge på dagis, inte förrän till vårterminen. Men visst, jag kommer ju ut och träffar folk lite. Ekonomiskt går det jämt upp med föräldrapenningen jag har idag.

En avbytare är rätt dyrt, å andra sidan har han råd om han ville. Det räcker inte med tusenlappen per dag för att betala timpenning till avbytaren. Han har avbytare ca 2-3 dagar i månaden i nuläget. I höst blir det en hel vecka då vi ska åka på semester. Ska se till att båda har semester, dvs 50-50 på barnansvaret.
 
Sv: Brist på lust...

Men du, varför anställer du inte en hemhjälp med vana av jordbruk? Det finns faktiskt flera sådana personer!! Och ni får ju dra av det som hushållsnära tjänst!!

Då slipper du använda farfar som barnpassning och du kommer iväg och kan jobba 40% eller så och sen kan du vara hemma med barnen, men slippa allt resterande ansvar som städning och tvättning. Har personen vana från jordbruk så fixar den ju att ta en och annan mjölkning också!

När jag och min fd sambo hade varsin egen firma hade vi städhjälp trots att det bara var han och jag som bodde i huset. Men vi slapp bråka om vem som gjorde mest i alla fall. ;)
 
Sv: Brist på lust...

Spinner vidare på ditt råd, under sommaren brukar det finnas gott om ungdomar som vill ha lite sommarjobb, varför inte en barnflicka/pojke några timmar per dag?
Jag vet själv att det var en lyx bara att få städa utan ett barn som avbröt jobbet hela tiden.

Till ts:
Kanske kan du jobba lite tillsammans med din man, lära dig lite av rutinjobbet?
Bara att få tid att tänka tankar till punkt och att få arbeta sig svettig utan avbrott är något som får humöret att friskna till;)
 
Sv: Brist på lust...

Att byta arbetsuppgifter är en god tanke men inte så bra rent praktiskt. Jag kan inte mjölka och knappt köra traktor. -----...Jämnlikhet i all ära men ibland tror jag det är bättre att man gör det man är bäst på.

Men.... :confused:
Dåså, om det nu är så att du är bäst på att sköta allt i hemmet och han bäst på att jobba 70 timmar i veckan så... är allt frid och fröjd eller?

(omöjligt kan det väl inte vara att lära sig köra traktor? Och det måste väl finnas massor av fler sysslor som ska göras under dagen än enbart mjölkning och traktorkörning? Eller vill du inte byta sysslor med honom helt enkelt? Du kanske inte ser det som att det skulle vara en bra praktisk lösning?)
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Sonen blev 5 veckor i lördags, och har sen ett par dagar tillbaka börjat med något när han sover eller håller på att somna. Armarna åker...
Svar
1
· Visningar
655
Senast: Bufera
·
Gravid - 1år Kommer ofta upp mat igen när vi lägger ner bebis, trots att vi matat mer upprätt, tagit pauser för att rapa mitt i måltiderna, och...
Svar
1
· Visningar
388
Senast: falukorw
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 658
Senast: Anonymisten
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 359
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp