Re: Liten uppdatering
har inte läst alla inlägg då min kära burk har fått spel och inte kan öppna flera dokument för fort.... :smirk:
jag förstår helt och fullt varför hästar reagerar på så märkliga vis när det gäller borrelia eller erchlichhi....hm..ja det. halat ibland och ibland inte osv.
jag har haft borrelia själv och jag höll på att stryka med.
blev fruktansvärt sjuk och fick följdsjukdomar.
kan göra en lång historia kort. jag lider djupt med alla drabbade hästar.....
på sommaren när jag var 15 år hoppade jag Bungy-Jump. två veckor senare började jag få ont i mina höfter vilket spred sig ner mot låren och knäna. Naturligtvis fick kära släkten vatten på sin kvarn med att det är farligt att hoppa BJ och att jag nu fått nån dold skada. Det ville inte jag tro.
varje dag blev det värre och värre, det onda blev nu ren ihållande vär, värre för varje dag. jag hade snart ont i hela underdelen, i exakt alla leder, även fötterna, snart blrjade jag få problem med att andningen, då det tryckte över bröstkorgen. jag kunde inte ha kläder på mig för det smärtade i huden.
Denna utbredelse av smärta i lederna pågick under en månads tid. Borrelia var det första vi kollade och det visade negativt, fler prover togs, och jag blev sämre och sämre...en enorm trötthet kom över ig, orkade inte resa mig ur sängen, för det värkte i hela kroppen samt huvudet, jag fick en alldeles vansinnig huvudvärk. jag kunde/orkade inte tugga eller svälja mat, fick kanske i mig en matsked fil om dagen. Rasade i vikt och vägde som lägst 45 kg (172cm) det gick helt enkelt inte att tugga.
jag blev kollad precis överallt, röntgad upp och ner, UL:ad här och där, blev en levande nåldyna av blodprov. ingen läkare ville ta ansvar för mig så jag blev hänvisad till Vårdcentralerna där dom sa att det var psykiskt...
Till slut inte kunde skilja på natt och dag, jag vågade inte somna för jag var rädd att jag inte skulle vakna igen (familjen likaså.) det hade blivit succesivt värre under 6 månaders tid och ingen visste nåt. jag kräktes jämnt, hade stark smärta i hela kroppen, var kroniskt hungrig men kunde inte äta, hade liggsår i huvudsvålen av att inte kunna resa på mig, kronisk feber, synstörningar, känseln kom och gick, ibland var jag förlamad i en fot eller ett ben. Mina symptom täckte upp hela Skol-boken!
Då var det nån smarting på Infektion som fick för sig att testa för Borrelia igen, fast via ryggmärgsprov. då han inte ansåg blodprov vara tillförlitligt. och givetvis så var jag så full av elaka små antigener att jag var mer en levande provskål än en människa. dessurom hade det satt sig på hjätnan med svår hjärnhinneinflammation som följd, grädde på tårtan blev att mina järndepåer had skadats så jag kunde inte tillverka röda blodkroppar längre, läkaren beskrev för mig att det var som att jag hade tappat 4 påsar blod utan att ersätta det. jag behövde transfusion (men var livrädd för det mesta och vägrade)
efter bara en enkel pecillinkur märkte jag att sjukdomen var på väg bort. det tog mycket lång tid att bygga upp kroppen igen, jag hade ingen kondition och kunde inte springa mer än 10m utan att bli tvungen att sätta mig ner.
det tog ca ett halvår att bli helt återställd och att gå upp i vikt, jag fick "men" i form av koncentrationssvårigheter, mycket känslig för beröring, fick lätt enkelstötar och utvekclade inte så konstigt en panisk skräck för fästingar, kan inte se på som idag utan att tappa luft...
jag tillhörde kanske extremfallen och jag har lättare än andra att drabbas igen tyvärr. vårda era hästar ömt om dom är sjuka och ni inte vet varför, och sitt av om dom haltar till och från. de har så hög smärtgräns att de hellre bär er till världens ände än säger stopp det gör ont.
oj det blev långt och det var inte meningen att ge er såna detaljer, men ibland skriver fingrarna bara iväg....
hälsningar från mig med stor respekt för småkryp....