Borde jag flytta?

Jag hamnar ofta i dilemmat att det är långt att åka för att uträtta ärenden. Idag misslyckades jag med att byta däck på bilen och närmaste drop-in som jag känner till och som har öppet även röda dagar och helger, ligger i Örebro.

Och tomten är stor och kräver sin insats. Jag har rabatter att rensa och en massa gräsmatta att klippa. Förvisso kan ju det vara trevligt men när jag alltid upplever att jag inte hinner med fast jag vill, så känns det inte kul. Jag drömde liksom om ett paradis med olika växter som harmonierade med varandra och att skapandet av detta skulle ge utlopp för min kreativitet. Men livet känns så fullt av måsten att kreativiteten inte får plats. Sen drömde jag om att leva närmare jorden, att odla min egen mat, i stället för att vara tvungen att åka till Ica och köpa något som någon anonym har odlat och som sedan transporterats till butiken. Det finns ingen skön känsla alls i att åka till Ica och handla mat.

Jag hatar att behöva prioritera. Under vintern har en plåt lossnat från en av vindskivorna. Alla vindskivor behöver bytas för de är ruttna. En knutbräda är också rutten och behöver bytas. Jag mår illa över mina igenväxta rabatter vid entrén. Jag mår illa över ogräsen i rabatterna. Jag hatar att kantskära och vill ha ordentliga rabattkanter så att jag slipper ägna onödig tid till sånt. Jag behöver köpa en garderob. Jag behöver tvätta en matta. Jag behöver förlänga räckvidden på mitt wi-fi.

Jag försöker ta saker och ting pö om pö. Men om jag måste åka till Örebro för att få något uträttat så är orken slut sen. Det finns inte utrymme för något annat den dagen. Att åka till Örebro för att byta däck kostar för mycket av min tid och min ork.

Men var skulle jag i så fall bo? På något tråkigt ställe där alla drömmar dör? Jag skulle inte ens orka rodda med allt som en flytt innebär. Att bo på ett ställe där det inte finns något att göra, skulle tråka ut mig på nolltid. Det är en anledning till att jag inte kan bo i lägenhet. Jag har ingen aning om hur man fördriver tiden i en sådan och skulle nog klättra på väggarna.

Innan jag flyttade hit så drömde jag om att bo i ett litet hus på hjul. Det föll på att jag absolut inte kunde tänka mig kompromissa med att ha indraget vatten och avlopp. Hur man skulle lösa det på ett bra sätt i ett hus på hjul, kunde jag inte komma på. Det måste ju funka på vintern också och då måste det vara nergrävt. Och så behövde jag fiber i huset. Så det blev inget med det. Jag köpte ett riktigt hus i stället.

Men hur f-n hittar man den där nivån "lagom", som jag faktiskt orkar med, som är tillräckligt stimulerande men som inte kör slut på min energi? Just idag har jag ju kört slut på energin när jag inte lyckades byta däck. Det där ligger och stör eftersom jag inte kan lösa problemet snabbt och enkelt, så jag kommer mig inte för att göra något annat ö.h.t. Om jag hade bott nära Örebro hade jag bara åkt och bytt däck, men det är liksom en timme att köra dit, så nu sitter jag fast.

Mvh/ rastlös, irriterad och trött

 

[Magiana]

Korta utbildningar, hög lön. Gratis grejer, fri leverans. Perfekt utförande, ingen kostnad.

Det finns ett mönster i ditt resonerande där du vill se resultat utan insats. Kan du tänka om lite där tror jag du skulle ha glädje av det. I framtiden när du fått hjälp att komma på fötter och mår bättre skulle du tex kunna satsa på en trädgårdsmästarutbildning. Det skulle ge dig en kick i självförtroendet, kreativt skapande på jobbet med lön och nya möjligheter.

Jag har inte råd att utbilda mig. Det finns inte en chans att jag lever på csn i flera år för att sedan få samma eller lägre lön än vad jag har idag och samtidigt vara tvungen att betala tillbaka lånet. Det blir en förlustaffär.

Sen kan jag inte ens komma på vad jag skulle vilja jobba med.

Jag har funderat lite Magiana och undrar om du ev ideliserar lite hur det var att ha häst?
Om man betänker att hästen är frisk hela tiden. Så att åka till stallet, Mocka och fixa mat, borsta etc. Det är i princip 2 h per dag redan där. Varje dag. Rida så en timme till.

Jag har 20 min till stallet.
Slutar jobba 16.30. Hemma 16,45. En macka senare och ombytt åker till stallet 17.framme 17.20. Mocka och fylla en matpåse samt kraftfoderhinkar. Borsta av fröken häst lite. Klar till 18 om jag låter det gå i ett och inte pratar med någon samt struntar i mocka hagen. Hemma 18.30. Då har jag stressat samt inte ridit. Jag har inte lagat eller ätit middag. Inte gjort en enda grej hemma. Ska jag rida så 30 min klä på/av hästen, samt ridtiden. Dvs om ridning hemma ca 20 om låter allt rulla på. Fortfarande inte ätit eller lagat mat, inte diskat eller nåt.

I verkligheten utan att stressa, prata lite med stallkompisar, mysa lite med hästen, ströa, Mocka hagen, fylla på inköpt kraftfoder mm så är jag hemma 20-21.det tidigare om jag inte red eller bara red en kort sväng.

Jag har inte ork laga mat, städa osv när jag kommer hem från stallet. Jag har ingen depression eller liknande.

Sen tillkommer dagarna när det är hovslagare, tandkoll mm. In/ut och alla fordringar ingår alla dagar.

Jag har absolut inget liv i veckorna. Jag jobbar, är i stallet och äter endast matlådor. Jag klagar inte! Men jag har svårt att se hur du ska hinna och orka rida och åka och träna osv kombinerat med allt annat du vill göra samt kombinerat med din depression och hur den påverkar energin. Även om du arbetar 75%. Om jag slutade 2 h tidigare varje dag skulle jag ändå inte hinna åka och träna osv samt hinna hushållet. Utan att åka och träna osv skulle jag ju få lös tid så jag hann både ha häst och sköta hushållet.
Jag har ingen trädgård. Ingen renovering. Inget extra.

När jag hade medryttarhäst så tog det 4 timmar från att jag åkte hemifrån till att jag var hemma igen. En timme av det var restid. I stallet mockade jag två boxar och fixade mat till två hästar, förutom ridningen.

Så det var 3 timmar i stallet. Med bara en häst och max 10 minuter till stallet så går det mindre tid.

 

[Magiana]

Jag känner mig bara så jävla låg just nu. Jag var iväg till depressionsskolan och blev påhoppad av en annan deltagare när vi pratade om motivation inför terapi. Han tyckte inte att jag skulle ha terapi utan lämna den platsen till en annan eftersom jag är så negativ hela tiden. Jag brann av och blev redigt jävla förbannad och bad honom hålla käften.

Men nu sitter jag med gråten i halsen.

Jag letar efter möjligheter hela tiden, men inget fungerar. Jag kan ju fan inte rå för att jag sitter i den här skiten. Jag har varit sjuk i nästan hela mitt liv och har alltid saknat hjälp. När jag i princip legat gråtande och utmattad har jag bara fått uppmaningen att skärpa till mig och kämpa lite till. Som om jag inte redan har gjort det. Jag har nog ingen framtid.

Resten av den här dagen har jag sjukskrivit mig.

 

[Alexandra_W]

Jag har inte råd att utbilda mig. Det finns inte en chans att jag lever på csn i flera år för att sedan få samma eller lägre lön än vad jag har idag och samtidigt vara tvungen att betala tillbaka lånet. Det blir en förlustaffär.

Sen kan jag inte ens komma på vad jag skulle vilja jobba med.


När jag hade medryttarhäst så tog det 4 timmar från att jag åkte hemifrån till att jag var hemma igen. En timme av det var restid. I stallet mockade jag två boxar och fixade mat till två hästar, förutom ridningen.

Så det var 3 timmar i stallet. Med bara en häst och max 10 minuter till stallet så går det mindre tid.

Ja men det kommer ändå ta timmar. En timme fixa stall och häst och en timme rida är 2 h. Ska du åka och träna lägg på restid.
Känner du att du varje dag har ork att lägga 2 h? Jag tänker på att tråden startade ang just svårt med ork och den visat sig innehålla väldigt mycket "måsten" rörande trädgård och hus som du inte har varken tid eller ork till.

 

[Alexandra_W]

Jag känner mig bara så jävla låg just nu. Jag var iväg till depressionsskolan och blev påhoppad av en annan deltagare när vi pratade om motivation inför terapi. Han tyckte inte att jag skulle ha terapi utan lämna den platsen till en annan eftersom jag är så negativ hela tiden. Jag brann av och blev redigt jävla förbannad och bad honom hålla käften.

Men nu sitter jag med gråten i halsen.

Jag letar efter möjligheter hela tiden, men inget fungerar. Jag kan ju fan inte rå för att jag sitter i den här skiten. Jag har varit sjuk i nästan hela mitt liv och har alltid saknat hjälp. När jag i princip legat gråtande och utmattad har jag bara fått uppmaningen att skärpa till mig och kämpa lite till. Som om jag inte redan har gjort det. Jag har nog ingen framtid.

Resten av den här dagen har jag sjukskrivit mig.

Känner du dig motiverad inför terapin, men det liksom bara inte syns utåt för andra? Eller känns det inte motiverande eller meningsfullt?

Jag är ledsen du kände dig påhoppad och att du drabbades av något som försämrade ditt mående. Men om du kan försöka acceptera att hur du framstår från andra är en sak och inte nödvändigtvis osann, men att den inte definierar dig. Då tror jag det blir lättare för dig.

 

[Magiana]

Ja men det kommer ändå ta timmar. En timme fixa stall och häst och en timme rida är 2 h. Ska du åka och träna lägg på restid.
Känner du att du varje dag har ork att lägga 2 h? Jag tänker på att tråden startade ang just svårt med ork och den visat sig innehålla väldigt mycket "måsten" rörande trädgård och hus som du inte har varken tid eller ork till.

Hästar ger i alla fall energi. Andra saker tar energi.

 

[Alexandra_W]

Hästar ger i alla fall energi. Andra saker tar energi.

Ja men har du ärligt funderat på om du orkar. För ja hästar ger energi. Men den är svårt att hitta när man är helt slut, har huvudvärk och bara vill dö i soffan men måste åka till stallet. Även om jag vet att väl där känns det bättre. När ridningen inte fungerar, djuret ser ut som en lerhög eller har tappat en sko är det också svårt hitta energin.

Kan du prova att tex lägga 2 h per dag på trädgården varje dag och se hur det går på sikt?

 

[Sonic76]

Ja men har du ärligt funderat på om du orkar. För ja hästar ger energi. Men den är svårt att hitta när man är helt slut, har huvudvärk och bara vill dö i soffan men måste åka till stallet. Även om jag vet att väl där känns det bättre. När ridningen inte fungerar, djuret ser ut som en lerhög eller har tappat en sko är det också svårt hitta energin.

Kan du prova att tex lägga 2 h per dag på trädgården varje dag och se hur det går på sikt?

Ja både jag och pappa tappade lusten ibland när alla hästar var skadade osv
Men vi hade ändå hästarna hemma men fick räkna med ett par timmar om dagen bara för att mocka och ta hand om det med basala med hästarna även om vi inte gjorde nåt annat med dem.
Vi ställde av alla ibland bara för att vi inte hade orken..

 

[Sleepy]

Jag känner mig bara så jävla låg just nu. Jag var iväg till depressionsskolan och blev påhoppad av en annan deltagare när vi pratade om motivation inför terapi. Han tyckte inte att jag skulle ha terapi utan lämna den platsen till en annan eftersom jag är så negativ hela tiden. Jag brann av och blev redigt jävla förbannad och bad honom hålla käften.

Men nu sitter jag med gråten i halsen.

Jag letar efter möjligheter hela tiden, men inget fungerar. Jag kan ju fan inte rå för att jag sitter i den här skiten. Jag har varit sjuk i nästan hela mitt liv och har alltid saknat hjälp. När jag i princip legat gråtande och utmattad har jag bara fått uppmaningen att skärpa till mig och kämpa lite till. Som om jag inte redan har gjort det. Jag har nog ingen framtid.

Resten av den här dagen har jag sjukskrivit mig.

Bra att du sa ifrån. Sånt ska du inte behöva stå ut med.

Du är negativ. Mycket av det kommer av din depression; det kan du inte hjälpa. Det är det du behöver medicin och terapi till. En del av negativiteten kan nog komma sig av det liv du levt. Det är rent av tragiskt. Men det går att vända, det går att få hjulen att snurra åt andra hållet. Det går att hitta mer av en attityd där du kan se möjligheter istället för problem. Vi är alla olika, somliga är mer positiva i sitt grundtänk och andra mer negativa - men med medvetenhet går det att jobba på det.

Det blir bra så småningom. Du har iaf ett eget hus, en egen trädgård att skapa i, hästar att rida.

 

[Magiana]

Ja men har du ärligt funderat på om du orkar. För ja hästar ger energi. Men den är svårt att hitta när man är helt slut, har huvudvärk och bara vill dö i soffan men måste åka till stallet. Även om jag vet att väl där känns det bättre. När ridningen inte fungerar, djuret ser ut som en lerhög eller har tappat en sko är det också svårt hitta energin.

Kan du prova att tex lägga 2 h per dag på trädgården varje dag och se hur det går på sikt?

Jag blir aldrig så uppslukad av trädgårdsarbete som ridning. De är inte utbytbara med varandra. Just nu kräver trädgården mycket JOBB och inte sånt där mysfix som ger energi.

Ja både jag och pappa tappade lusten ibland när alla hästar var skadade osv
Men vi hade ändå hästarna hemma men fick räkna med ett par timmar om dagen bara för att mocka och ta hand om det med basala med hästarna även om vi inte gjorde nåt annat med dem.
Vi ställde av alla ibland bara för att vi inte hade orken..

Jag ska inte ha en massa hästar. En räcker. Det tar inte mer än en halvtimme att mocka och fixa foder till en häst.

Bra att du sa ifrån. Sånt ska du inte behöva stå ut med.

Du är negativ. Mycket av det kommer av din depression; det kan du inte hjälpa. Det är det du behöver medicin och terapi till. En del av negativiteten kan nog komma sig av det liv du levt. Det är rent av tragiskt. Men det går att vända, det går att få hjulen att snurra åt andra hållet. Det går att hitta mer av en attityd där du kan se möjligheter istället för problem. Vi är alla olika, somliga är mer positiva i sitt grundtänk och andra mer negativa - men med medvetenhet går det att jobba på det.

Det blir bra så småningom. Du har iaf ett eget hus, en egen trädgård att skapa i, hästar att rida.

Jag har tidigare trott att allt går bara man kämpar tillräckligt hårt, men jag har insett att så funkar det ju inte alls.

Jag blev inte frisk från panikångesten, hittade ett jobb trots hopplöst läge och lyckades köpa ett hus bara några år efter att jag fått ta emot socialbidra, genom att vara negativ. Så uppenbarligen har jag varit positiv i alla fall. Jag har letat lösningar och jag har hittat lösningar. Men nu känns det så jävla kört, som om livet är slut.

 

[Alexandra_W]

Magiana - 10 min till stallet är 20 min tor.30 min Mocka och fixa foder (köp inte en grisig häst!) 1,5 h för ridning och kringgrejs. Det är ändå nästan 2.5 h. Och då har du inte åkt och tränat.

Mysfaktorn det gett att i ett år åkt och fixat åt en skadad häst är rätt låg. Men även om du utgår från en frisk häst så kommer du behöva ca 2 h. Samtidigt som du säger att du för inget annat har den orken men för en häst skulle allt vara annorlunda. Jag tror tyvärr du lurar dig själv - vilt. Du utgår från ett utopia där allt flyter, hästen alltid är rolig att rida, alla stallkompisarna är snälla och rara och det inte finns minsta grus i maskineriet.
Oddsen att det ska hända är minimala. Tyvärr.

 

[EmmaBovary]

Jag känner mig bara så jävla låg just nu. Jag var iväg till depressionsskolan och blev påhoppad av en annan deltagare när vi pratade om motivation inför terapi. Han tyckte inte att jag skulle ha terapi utan lämna den platsen till en annan eftersom jag är så negativ hela tiden. Jag brann av och blev redigt jävla förbannad och bad honom hålla käften.

Men nu sitter jag med gråten i halsen.

Jag letar efter möjligheter hela tiden, men inget fungerar. Jag kan ju fan inte rå för att jag sitter i den här skiten. Jag har varit sjuk i nästan hela mitt liv och har alltid saknat hjälp. När jag i princip legat gråtande och utmattad har jag bara fått uppmaningen att skärpa till mig och kämpa lite till. Som om jag inte redan har gjort det. Jag har nog ingen framtid.

Resten av den här dagen har jag sjukskrivit mig.

Fy fan vad irriterad jag blir, andra patienter ska väl skita högaktningsfullt i andras "motivation" till terapi.

 

[Magiana]

Magiana - 10 min till stallet är 20 min tor.30 min Mocka och fixa foder (köp inte en grisig häst!) 1,5 h för ridning och kringgrejs. Det är ändå nästan 2.5 h. Och då har du inte åkt och tränat.

Mysfaktorn det gett att i ett år åkt och fixat åt en skadad häst är rätt låg. Men även om du utgår från en frisk häst så kommer du behöva ca 2 h. Samtidigt som du säger att du för inget annat har den orken men för en häst skulle allt vara annorlunda. Jag tror tyvärr du lurar dig själv - vilt. Du utgår från ett utopia där allt flyter, hästen alltid är rolig att rida, alla stallkompisarna är snälla och rara och det inte finns minsta grus i maskineriet.
Oddsen att det ska hända är minimala. Tyvärr.

Det finns tillfällen då jag överväger att sluta rida för att jag aldrig kommer någon vart. Men så fortsätter jag i alla fall.

Jag vet ju att ridningen inte går bra jämt. Och som medryttare har jag varit i ett antal stall vid det här laget.

Synd att den stallplats jag tänkt mig blev upptagen, så nu har jag ingen idé ens var det skulle vara intressant att stå. Men det spelar ju ändå ingen roll då jag inte har pengar.

Jag ska inte köpa häst. Jag tänkte bli fodervärd till fuxen jag är medryttare på.

Fy fan vad irriterad jag blir, andra patienter ska väl skita högaktningsfullt i andras "motivation" till terapi.

Jag tycker det också. Han hade inte med saken att göra det minsta lilla. I stället blev jag nertryckt, helt i onödan. Jag blev fan helt högröd innan jag brann och bad honom hålla käften.

 

[WhoIsItAgain]

Fy fan vad irriterad jag blir, andra patienter ska väl skita högaktningsfullt i andras "motivation" till terapi.

Beror väl på. Om en sitter och drar ner stämninen för alla i gruppen så skulle nog jag också lacka ur till slut. Nu vet jag inte om Magiana har gjort det men om det är så, kan jag förstå andra patienter säger ifrån. Finns inget värre än surdegar när man själv försöker hålla näsan över vattenytan.

 

[Magiana]

Beror väl på. Om en sitter och drar ner stämninen för alla i gruppen så skulle nog jag också lacka ur till slut. Nu vet jag inte om Magiana har gjort det men om det är så, kan jag förstå andra patienter säger ifrån. Finns inget värre än surdegar när man själv försöker hålla näsan över vattenytan.

Han sa inte ifrån!! Han kom med orelevanta åsikter.

 

[EmmaBovary]

Beror väl på. Om en sitter och drar ner stämninen för alla i gruppen så skulle nog jag också lacka ur till slut. Nu vet jag inte om Magiana har gjort det men om det är så, kan jag förstå andra patienter säger ifrån. Finns inget värre än surdegar när man själv försöker hålla näsan över vattenytan.

Men alltså "surdegar"? Tänker att om man har svårt att hålla näsan över vattenytan så borde man ha större förståelse för att en depression kan yttra sig olika för olika personer.

 

[WhoIsItAgain]

Men alltså "surdegar"? Tänker att om man har svårt att hålla näsan över vattenytan så borde man ha större förståelse för att en depression kan yttra sig olika för olika personer.

Alla är vi olika personligheter och en del klarar av att bita ihop och andra inte. Men att kalla den som inte kan bita ihop och som säger ifrån för idiot är väl inte heller så rätt? Eller är förståelsen bara enkelriktad? Han är ju lika deprimerad och klarar inte av den negativa inställningen så han sa ifrån. Bättre det än att bara bita ihop och må ännu sämre.

 

[EmmaBovary]

Alla är vi olika personligheter och en del klarar av att bita ihop och andra inte. Men att kalla den som inte kan bita ihop och som säger ifrån för idiot är väl inte heller så rätt? Eller är förståelsen bara enkelriktad? Han är ju lika deprimerad och klarar inte av den negativa inställningen så han sa ifrån. Bättre det än att bara bita ihop och må ännu sämre.

Jo, men alltså, det skulle varit en sak att säga ifrån om att man blir illa berörd själv. Men det är riktigt hårt att säga till en person att den borde ge sin plats till någon annan.

 

[aiquen]

Alla är vi olika personligheter och en del klarar av att bita ihop och andra inte. Men att kalla den som inte kan bita ihop och som säger ifrån för idiot är väl inte heller så rätt? Eller är förståelsen bara enkelriktad? Han är ju lika deprimerad och klarar inte av den negativa inställningen så han sa ifrån. Bättre det än att bara bita ihop och må ännu sämre.

Men det här ju bara en vansklig och helt onödig diskussion. Vi vet ingenting om honom. Eller vad som i övrigt sägs eller inte sägs på dessa samtal. Det uppstod uppenbarligen en väldigt olycklig situation, men oavsett vad är det inte Magianas ansvar att hjälpa sina medpatienter, framför allt inte på bekostnad av sitt eget mående.

 

[Magiana]

Jo, men alltså, det skulle varit en sak att säga ifrån om att man blir illa berörd själv. Men det är riktigt hårt att säga till en person att den borde ge sin plats till någon annan.

Jag uppfattade det som att han tyckte att jag lika gärna kunde gå hem och dö. Det var verkligen salt i såren.

 

[EmmaBovary]

Jag uppfattade det som att han tyckte att jag lika gärna kunde gå hem och dö. Det var verkligen salt i såren.

Det tror jag såklart inte att han menade, men det var så fruktansvärt onödigt sagt.