Borde jag flytta?

Jag hamnar ofta i dilemmat att det är långt att åka för att uträtta ärenden. Idag misslyckades jag med att byta däck på bilen och närmaste drop-in som jag känner till och som har öppet även röda dagar och helger, ligger i Örebro.

Och tomten är stor och kräver sin insats. Jag har rabatter att rensa och en massa gräsmatta att klippa. Förvisso kan ju det vara trevligt men när jag alltid upplever att jag inte hinner med fast jag vill, så känns det inte kul. Jag drömde liksom om ett paradis med olika växter som harmonierade med varandra och att skapandet av detta skulle ge utlopp för min kreativitet. Men livet känns så fullt av måsten att kreativiteten inte får plats. Sen drömde jag om att leva närmare jorden, att odla min egen mat, i stället för att vara tvungen att åka till Ica och köpa något som någon anonym har odlat och som sedan transporterats till butiken. Det finns ingen skön känsla alls i att åka till Ica och handla mat.

Jag hatar att behöva prioritera. Under vintern har en plåt lossnat från en av vindskivorna. Alla vindskivor behöver bytas för de är ruttna. En knutbräda är också rutten och behöver bytas. Jag mår illa över mina igenväxta rabatter vid entrén. Jag mår illa över ogräsen i rabatterna. Jag hatar att kantskära och vill ha ordentliga rabattkanter så att jag slipper ägna onödig tid till sånt. Jag behöver köpa en garderob. Jag behöver tvätta en matta. Jag behöver förlänga räckvidden på mitt wi-fi.

Jag försöker ta saker och ting pö om pö. Men om jag måste åka till Örebro för att få något uträttat så är orken slut sen. Det finns inte utrymme för något annat den dagen. Att åka till Örebro för att byta däck kostar för mycket av min tid och min ork.

Men var skulle jag i så fall bo? På något tråkigt ställe där alla drömmar dör? Jag skulle inte ens orka rodda med allt som en flytt innebär. Att bo på ett ställe där det inte finns något att göra, skulle tråka ut mig på nolltid. Det är en anledning till att jag inte kan bo i lägenhet. Jag har ingen aning om hur man fördriver tiden i en sådan och skulle nog klättra på väggarna.

Innan jag flyttade hit så drömde jag om att bo i ett litet hus på hjul. Det föll på att jag absolut inte kunde tänka mig kompromissa med att ha indraget vatten och avlopp. Hur man skulle lösa det på ett bra sätt i ett hus på hjul, kunde jag inte komma på. Det måste ju funka på vintern också och då måste det vara nergrävt. Och så behövde jag fiber i huset. Så det blev inget med det. Jag köpte ett riktigt hus i stället.

Men hur f-n hittar man den där nivån "lagom", som jag faktiskt orkar med, som är tillräckligt stimulerande men som inte kör slut på min energi? Just idag har jag ju kört slut på energin när jag inte lyckades byta däck. Det där ligger och stör eftersom jag inte kan lösa problemet snabbt och enkelt, så jag kommer mig inte för att göra något annat ö.h.t. Om jag hade bott nära Örebro hade jag bara åkt och bytt däck, men det är liksom en timme att köra dit, så nu sitter jag fast.

Mvh/ rastlös, irriterad och trött

 

[Alexandra_W]

@Magiana jsg förstår det känns som du måste osv. Men jag är orolig dina måsten osv faktiskt kommer ta knäcken på dig iom att orken och energin inte finns att uppfylla dem. Därför jag skulle önska du kunde prioritera om. Medan du kan prioritera om.

 

[Magiana]

@Magiana jsg förstår det känns som du måste osv. Men jag är orolig dina måsten osv faktiskt kommer ta knäcken på dig iom att orken och energin inte finns att uppfylla dem. Därför jag skulle önska du kunde prioritera om. Medan du kan prioritera om.

Är det något som är knäckande så är det att inte få vård. Det enda jag fått på ett år och nio månader är medicin och samtal med en knäpp psykolog som eventuellt kunde ha orsakat en psykos om jag fortsatt där.

Om jag kunde skulle jag rida varje dag, men jag har ju ingen häst. Jag kan ju inte skaffa någon häst heller eftersom jag inte har tillräckligt med pengar.

Jag försöker ha ett vanligt normalt liv trots depressionen. I det ingår att försöka göra något åt trädgården (när jag nu inte kan rida varje dag).

Men idag är jag passiv och orkar inget. Jag ligger i sängen och går inte ens och äter fast jag är hungrig.

 

[Smulu]

Funderar lite högt nu.
Du har ungefär 20 år till pension, rätt lång tid.
Du vill en vacker trädgård där du kan njuta.
Du har starkt begränsade ekonomiska resurser.
Du har möjlighet att hyra ut delar av ditt boende.
Du har kunskap i hur man odlar.
Du har koll på vad du vill ska åtgärdas.
Du har begränsat med energi.
Du har få (inga?) vänner i närheten du kan be om hjälp.
Du kan ta ett litet steg i taget.

För att kunna hyra ut behöver du:
Rusta upp lillstugan - till vilken standard? Kanske du kan nöja dig med övernattningar sommartid till en början? Ligger ditt hus nära någon stor turistväg? Nära bad möjlighet? Är det långt till närmsta affär/mack där det finns frukost-ingredienser? Eller skulle du kunna hyra ut inklusive en enkel frukost, frallor, kaffe och juice? Frallor har du frysta, och juice köper du i små tetror som blandas med vatten. Kaffet/teet behöver så klart göras vid varje tillfälle.
Då behövs inte mer än sovmöjligheter några krokar på väggen att hänga kläder på, kanske ett par stolar och ett litet bord. Vänta med att tapetsera, när du sedan gör det så Välj en tapet med enkelt mönster, gärna blommigt oregelbundet ( det förvillar ögat och eventuella ojämnheter syns mindre)
Utanför två stolar/ ett enkelt bord.
Och Ett litet steg i taget, det duger med det enkla! En blomma är vacker även i ett sprucket krus!

 

[Magiana]

Funderar lite högt nu.
Du har ungefär 20 år till pension, rätt lång tid.
Du vill en vacker trädgård där du kan njuta.
Du har starkt begränsade ekonomiska resurser.
Du har möjlighet att hyra ut delar av ditt boende.
Du har kunskap i hur man odlar.
Du har koll på vad du vill ska åtgärdas.
Du har begränsat med energi.
Du har få (inga?) vänner i närheten du kan be om hjälp.
Du kan ta ett litet steg i taget.

För att kunna hyra ut behöver du:
Rusta upp lillstugan - till vilken standard? Kanske du kan nöja dig med övernattningar sommartid till en början? Ligger ditt hus nära någon stor turistväg? Nära bad möjlighet? Är det långt till närmsta affär/mack där det finns frukost-ingredienser? Eller skulle du kunna hyra ut inklusive en enkel frukost, frallor, kaffe och juice? Frallor har du frysta, och juice köper du i små tetror som blandas med vatten. Kaffet/teet behöver så klart göras vid varje tillfälle.
Då behövs inte mer än sovmöjligheter några krokar på väggen att hänga kläder på, kanske ett par stolar och ett litet bord. Vänta med att tapetsera, när du sedan gör det så Välj en tapet med enkelt mönster, gärna blommigt oregelbundet ( det förvillar ögat och eventuella ojämnheter syns mindre)
Utanför två stolar/ ett enkelt bord.
Och Ett litet steg i taget, det duger med det enkla! En blomma är vacker även i ett sprucket krus!

Jag tycker inte att 20 år är lång tid.

Jag har aldrig haft planer på att hyra ut lillstugan året runt. Förvisso är den vinterbonad men så primitivt är för krångligt att ha det vintertid. Men vill någon hyra på vintern så säger jag ju inte nej. Att någon vill hyra då är dock inget jag räknar med.

Turistväg? Vad är det? Jag har en riksväg på promenadavstånd. Det tar 5 minuter till bussen.

Till badplats är det 2 km.

Till närmaste affär är det 7 km, men det finns en bättre affär 9 km bort. Det finns 3 pizzerior mindre än en mil bort.

Jag köpte tapeter till lillstugan för 3 år sedan. De har tydligen hunnit utgå ur sortimentet så jag kan inte visa vilken det är. Det är vit botten och rosor.

 

[bettysmatte]

De tapeter jag köpte då är fortfarande inte uppsatta. Mitt ex, som bodde här första vintern, började tapetsera, men han gjorde det så dåligt att jag fick stoppa honom och det han gjorde måste göras om. (Att skära snitt i tapeten långt under listen och lappa ihop det med en lös tapetbit är inte okej.) Nu har jag också noterat att spånskivorna som väggarna är gjorda av, rör sig en massa. Det går inte att sätta tapet utan mer omfattande förberedelse.

Varför köper du inte bara lite väggfärg och målar väggarna i stället i nuläget? Tapeterna - som låter som ett alldeles för stort projekt just nu - kan du väl lägga undan så länge? Det lär inte bli någon större kostnad att måla väggarna i en liten stuga.

 

[Magiana]

Varför köper du inte bara lite väggfärg och målar väggarna i stället i nuläget? Tapeterna - som låter som ett alldeles för stort projekt just nu - kan du väl lägga undan så länge? Det lär inte bli någon större kostnad att måla väggarna i en liten stuga.

Väggarna är vita i dagsläget utom där tapetsering är påbörjad. Väggarna är inte släta.

Jag tycker det ser illa ut med väggar av spånskivor med en massa skarvar.

Egentligen gillar jag inte friggeboden alls. Allt material i den är fel. Jag får känslan av att bli förgiftad när jag går in där. Men jag får förmoda att de som hyr inte har kunskap om osunda material. De bor ju inte där så länge heller.

 

[Smulu]

Jag tycker inte att 20 år är lång tid.

Jag har aldrig haft planer på att hyra ut lillstugan året runt. Förvisso är den vinterbonad men så primitivt är för krångligt att ha det vintertid. Men vill någon hyra på vintern så säger jag ju inte nej. Att någon vill hyra då är dock inget jag räknar med.

Turistväg? Vad är det? Jag har en riksväg på promenadavstånd. Det tar 5 minuter till bussen.

Till badplats är det 2 km.

Till närmaste affär är det 7 km, men det finns en bättre affär 9 km bort. Det finns 3 pizzerior mindre än en mil bort.

Jag köpte tapeter till lillstugan för 3 år sedan. De har tydligen hunnit utgå ur sortimentet så jag kan inte visa vilken det är. Det är vit botten och rosor.

Det låter som om läget funkar bra, nära till både affär och buss, går den till Örebro rent av? och bad på cykelavstånd. Du har ett bra läge. Tänk Tyskar på genomresa, de släpar ofta med cyklar :-)

 

[Magiana]

Det låter som om läget funkar bra, nära till både affär och buss, går den till Örebro rent av? och bad på cykelavstånd. Du har ett bra läge. Tänk Tyskar på genomresa, de släpar ofta med cyklar :-)

Bussen går inte raka vägen till Örebro. Det behövs ett byte. Men 7 km bort så finns en tågstation och tåget går raka spåret till Örebro. Där kan jag hämta/lämna.

 

[bettysmatte]

Väggarna är vita i dagsläget utom där tapetsering är påbörjad. Väggarna är inte släta.

Jag tycker det ser illa ut med väggar av spånskivor med en massa skarvar.

Egentligen gillar jag inte friggeboden alls. Allt material i den är fel. Jag får känslan av att bli förgiftad när jag går in där. Men jag får förmoda att de som hyr inte har kunskap om osunda material. De bor ju inte där så länge heller.

Nej, jag är helt säker på att ingen kommer att känna sig förgiftad i friggeboden, om den nu inte luktar väldigt konstigt eller liknande. Däremot ska du väl inte fundera på att flytta in i den själv, om det är så du känner?

 

[Magiana]

Nej, jag är helt säker på att ingen kommer att känna sig förgiftad i friggeboden, om den nu inte luktar väldigt konstigt eller liknande. Däremot ska du väl inte fundera på att flytta in i den själv, om det är så du känner?

Nej, det luktar inte ofräscht på något sätt.

Handlar det om att dra in pengar så kan jag bo där.

Och jag har plastmatta och spånskivor i det här huset också. Det ska ut så småningom men vet ej när.

 

[EmmaBovary]

Är det något som är knäckande så är det att inte få vård. Det enda jag fått på ett år och nio månader är medicin och samtal med en knäpp psykolog som eventuellt kunde ha orsakat en psykos om jag fortsatt där.

Om jag kunde skulle jag rida varje dag, men jag har ju ingen häst. Jag kan ju inte skaffa någon häst heller eftersom jag inte har tillräckligt med pengar.

Jag försöker ha ett vanligt normalt liv trots depressionen. I det ingår att försöka göra något åt trädgården (när jag nu inte kan rida varje dag).

Men idag är jag passiv och orkar inget. Jag ligger i sängen och går inte ens och äter fast jag är hungrig.

Det är verkligen knäckande att inte få vård när man behöver den, utöver det självklara - att man inte får adekvat behandling när man mår dåligt, så är vetskapen att man _borde_ få hjälp nedslående i sig. Men apropå att försöka ha ett vanligt liv trots depressionen så är det nog tyvärr nödvändigt att komma till någon insikt gällande att man har ett nytt utgångsläge som man måste anpassa sig efter. Vet att du gjort det, dragit ner på arbetstid och "ambitioner" men att döma av det du brukar skriva här så skjuter du dig nog en del i foten fortfarande eftersom du har en väldigt "kantig" syn på hur saker och ting ska göras. Sedan kan det nog vara både positivt och destruktivt att försöka leva som förut. Risken att man sliter ut sig och förlänger sjukdomstiden finns där, samtidigt så ökar det väl chansen till att komma tillbaka om man inte tappar allt. Det är svårt att ge några handfasta råd rörande det här, kämpar själv med att acceptera att jag inte fungerar som förut och försöka bibehålla mina drömmar.

Men hade du inte tillgång till ganska många hästar ett tag? Du kanske inte kan rida en och samma dagligen, men det kanske går att försöka få till fler timmar i sadeln? För min del höll det mig levande när jag var tvungen att sköta om en häst dagligen, när allt var som en grå sörja för några år sedan (nu skulle jag inte orka ha en egen, min ork är så ojämn rent fysiskt). Samtidigt så är det verkligen en ganska stor kontrast att äga hästen, du har ju tex. sagt att du inte kan skaffa kaniner/höns för att du är borta en del och inte vill lägga det på andra att vara djurvakt? Man blir ännu mer låst av en häst tycker jag, även om den inte bor hemma. Utöver det så är det ju den självklara biten med att det kan hända något, och är man redan sänkt sedan innan så tar det något otroligt på krafterna med en skadad häst. Klart man inte kan tänka att man inte ska skaffa häst för att det kan hända något, men det kan väl vara värt att tänka på om man skulle palla att ta hand om en konvalescent häst i något halvår om det vill sig illa.

 

[Magiana]

Det är verkligen knäckande att inte få vård när man behöver den, utöver det självklara - att man inte får adekvat behandling när man mår dåligt, så är vetskapen att man _borde_ få hjälp nedslående i sig. Men apropå att försöka ha ett vanligt liv trots depressionen så är det nog tyvärr nödvändigt att komma till någon insikt gällande att man har ett nytt utgångsläge som man måste anpassa sig efter. Vet att du gjort det, dragit ner på arbetstid och "ambitioner" men att döma av det du brukar skriva här så skjuter du dig nog en del i foten fortfarande eftersom du har en väldigt "kantig" syn på hur saker och ting ska göras. Sedan kan det nog vara både positivt och destruktivt att försöka leva som förut. Risken att man sliter ut sig och förlänger sjukdomstiden finns där, samtidigt så ökar det väl chansen till att komma tillbaka om man inte tappar allt. Det är svårt att ge några handfasta råd rörande det här, kämpar själv med att acceptera att jag inte fungerar som förut och försöka bibehålla mina drömmar.

Men hade du inte tillgång till ganska många hästar ett tag? Du kanske inte kan rida en och samma dagligen, men det kanske går att försöka få till fler timmar i sadeln? För min del höll det mig levande när jag var tvungen att sköta om en häst dagligen, när allt var som en grå sörja för några år sedan (nu skulle jag inte orka ha en egen, min ork är så ojämn rent fysiskt). Samtidigt så är det verkligen en ganska stor kontrast att äga hästen, du har ju tex. sagt att du inte kan skaffa kaniner/höns för att du är borta en del och inte vill lägga det på andra att vara djurvakt? Man blir ännu mer låst av en häst tycker jag, även om den inte bor hemma. Utöver det så är det ju den självklara biten med att det kan hända något, och är man redan sänkt sedan innan så tar det något otroligt på krafterna med en skadad häst. Klart man inte kan tänka att man inte ska skaffa häst för att det kan hända något, men det kan väl vara värt att tänka på om man skulle palla att ta hand om en konvalescent häst i något halvår om det vill sig illa.

Jag kan nog inte justera mitt liv mer än jag redan gjort. Det är mycket jag släppt, men jag vill inte släppa allt för då finns inget kvar.

Ponnyn som jag red har jag slutat vara medryttare på. Den andra ponnyn blev det aldrig av att jag red för den reds alltid av andra när jag var där. Den bruna behövde ingen medryttare. Sen skulle jag rida deras halvblod men när jag skulle göra det så fick jag inte tag i henne i hagen. Jag gav upp där. Ponnyn var inte rolig och halvblodet ställde inte upp.

På ridskolan har det inte varit fler drop-in-lektioner. Jag var med på några, men inte alla.

Nu har ridläraren på den ridskolan startat en verksamhet här i närheten och har lektioner där ibland. Jag red där i lördags.

Nu har jag ett halvblod som medryttarhäst. Ägaren vill ha ut den på foder. Jag är sugen på att ta den. Det är en riktigt trevlig häst. Men jag räknar med att jag behöver få in runt 4000-5000 extra om jag ska ha häst. Ägaren kommer fortsätta att stå för försäkringen, men typ resten landar på fodervärden.

Jag tänker att de dagar jag är bortrest kan jag ju köpa till mockning och tillsyn. Det är ju vanligen bara 1-2 dagar per månad jag är borta.

Men som det ser ut nu så får jag inte in de pengar jag behöver. Om jag slutar amortera och jobbar 2 timmar extra i veckan så räcker det inte hela vägen.

 

[bettysmatte]

Jag kan nog inte justera mitt liv mer än jag redan gjort. Det är mycket jag släppt, men jag vill inte släppa allt för då finns inget kvar.

Ponnyn som jag red har jag slutat vara medryttare på. Den andra ponnyn blev det aldrig av att jag red för den reds alltid av andra när jag var där. Den bruna behövde ingen medryttare. Sen skulle jag rida deras halvblod men när jag skulle göra det så fick jag inte tag i henne i hagen. Jag gav upp där. Ponnyn var inte rolig och halvblodet ställde inte upp.

På ridskolan har det inte varit fler drop-in-lektioner. Jag var med på några, men inte alla.

Nu har ridläraren på den ridskolan startat en verksamhet här i närheten och har lektioner där ibland. Jag red där i lördags.

Nu har jag ett halvblod som medryttarhäst. Ägaren vill ha ut den på foder. Jag är sugen på att ta den. Det är en riktigt trevlig häst. Men jag räknar med att jag behöver få in runt 4000-5000 extra om jag ska ha häst. Ägaren kommer fortsätta att stå för försäkringen, men typ resten landar på fodervärden.

Jag tänker att de dagar jag är bortrest kan jag ju köpa till mockning och tillsyn. Det är ju vanligen bara 1-2 dagar per månad jag är borta.

Men som det ser ut nu så får jag inte in de pengar jag behöver. Om jag slutar amortera och jobbar 2 timmar extra i veckan så räcker det inte hela vägen.

Om du lyckas frigöra en del pengar, men inte så mycket att det räcker till att hålla häst, skulle det inte kunna vara en idé att fundera på privat psykolog då? Att få igång terapin som du känner att du behöver?

 

[Magiana]

Om du lyckas frigöra en del pengar, men inte så mycket att det räcker till att hålla häst, skulle det inte kunna vara en idé att fundera på privat psykolog då? Att få igång terapin som du känner att du behöver?

Klart jag kan, men känns surt att behöva betala det ur egen ficka när jag kan få det på högkostnadskortet.

Sen känns depressionen så jävla ingrodd vid det här laget så jag tror ju att de pengarna blir kastade i sjön och att jag aldrig kommer att må bra i alla fall. Så det känns som ett rätt meningslöst sätt att göra av med pengar på.

Kort sagt är jag väldigt uppgiven. Jag tror inte på något längre. En häst skulle lindra plågan åtminstone och det är väl det bästa jag kan hoppas på.

 

[Inte_Ung]

En häst skulle lindra plågan åtminstone och det är väl det bästa jag kan hoppas på.

En egen häst är ett stort ansvar på många sätt. Risken finns att det kan bli en belastning i stället. Försök att få rida andras hästar i stället så att du inte tyngs av ansvaret.

 

[Magiana]

En egen häst är ett stort ansvar på många sätt. Risken finns att det kan bli en belastning i stället. Försök att få rida andras hästar i stället så att du inte tyngs av ansvaret.

Jag vet. Jag har haft häst förr. Det är dock många år sedan.

Problemet är ju att jag inte hittar tillräckligt med hästar att rida (och som jag gillar och trivs med). Fuxen behöver ridas mer än vad som sker just nu, men jag märker att kommunikationen med ägaren är lite bristfällig, antagligen för att hon är sjuk och inte orkar. Jag vill ju inte själv ligga på och fråga om ridning hela tiden, så det blir bara någon gång i veckan. Hon säger att den rids av en annan tjej ibland, men tror inte det stämmer. Igår när jag var där så noterade jag att sadeln inte använts sedan jag använde den sist i söndags. Kanske vill hon inte att jag ska rida fler dagar än jag gör.

Med den hästen har jag rätt svårt att planera min övriga tid. Ibland får jag besked om ridning typ en timme innan jag ska vara där. Men hästen är jäkligt fin (trots att den är fux).

Förra medryttarponnyn slutade jag ju med för jag tyckte inte det var värt att åka 3 mil enkel väg för att rida en ponny jag inte trivdes med.

Jag vill ha en häst jag trivs med, i ett stall nära och jag vill kunna åka iväg och träna. Hästen ska ha en utbildningsnivå som ligger högre än min (vilket inte är ett högt uppsatt krav). De önskemålen är svåra att få uppfyllda utan egen häst/fodervärdshäst.

Och antal tillfällen när jag kan åka iväg och träna på hyrd häst är jäkligt få. Det blir bara någon enstaka gång per månad. Och med hyrd häst så kommer jag aldrig att komma upp i tävlingsmässig nivå. Det känns mest som om jag skvalpar runt på nybörjarnivå år efter år. Jag är så trött på det.

 

[Inte_Ung]

Jag vill ha en häst jag trivs med, i ett stall nära och jag vill kunna åka iväg och träna

Ja det är ju så man vill ha det med en häst.
Men risken finns att du plötsligt står med en sjuk och oridbar häst som bara kostar energi och pengar. Det har du ju inte riktigt marginaler till.

 

[Alexandra_W]

Jag vet. Jag har haft häst förr. Det är dock många år sedan.

Problemet är ju att jag inte hittar tillräckligt med hästar att rida (och som jag gillar och trivs med). Fuxen behöver ridas mer än vad som sker just nu, men jag märker att kommunikationen med ägaren är lite bristfällig, antagligen för att hon är sjuk och inte orkar. Jag vill ju inte själv ligga på och fråga om ridning hela tiden, så det blir bara någon gång i veckan. Hon säger att den rids av en annan tjej ibland, men tror inte det stämmer. Igår när jag var där så noterade jag att sadeln inte använts sedan jag använde den sist i söndags. Kanske vill hon inte att jag ska rida fler dagar än jag gör.

Med den hästen har jag rätt svårt att planera min övriga tid. Ibland får jag besked om ridning typ en timme innan jag ska vara där. Men hästen är jäkligt fin (trots att den är fux).

Förra medryttarponnyn slutade jag ju med för jag tyckte inte det var värt att åka 3 mil enkel väg för att rida en ponny jag inte trivdes med.

Jag vill ha en häst jag trivs med, i ett stall nära och jag vill kunna åka iväg och träna. Hästen ska ha en utbildningsnivå som ligger högre än min (vilket inte är ett högt uppsatt krav). De önskemålen är svåra att få uppfyllda utan egen häst/fodervärdshäst.

Och antal tillfällen när jag kan åka iväg och träna på hyrd häst är jäkligt få. Det blir bara någon enstaka gång per månad. Och med hyrd häst så kommer jag aldrig att komma upp i tävlingsmässig nivå. Det känns mest som om jag skvalpar runt på nybörjarnivå år efter år. Jag är så trött på det.

Men tror du att du skulle ha ork och energi till det där, särskilt om du ska jobba lite mer samtidigt, hyra ut hus osv?

Var det nåt jag inte orkade med ordentligt när jag var deprimerad var det hästen. Den hjälpte massor ja - men det var inte alls optimalt för hästen.

 

[Sleepy]

Jag googlade på korta utbildningar till yrken med hög lön och fick inte upp något som intresserade det minsta.

Egentligen vill jag bara odla, hålla på med hantverk och sköta djur hela dagarna. Det ger tyvärr inga pengar alls.

Korta utbildningar, hög lön. Gratis grejer, fri leverans. Perfekt utförande, ingen kostnad.

Det finns ett mönster i ditt resonerande där du vill se resultat utan insats. Kan du tänka om lite där tror jag du skulle ha glädje av det. I framtiden när du fått hjälp att komma på fötter och mår bättre skulle du tex kunna satsa på en trädgårdsmästarutbildning. Det skulle ge dig en kick i självförtroendet, kreativt skapande på jobbet med lön och nya möjligheter.

 

[Alexandra_W]

Jag har funderat lite Magiana och undrar om du ev ideliserar lite hur det var att ha häst?
Om man betänker att hästen är frisk hela tiden. Så att åka till stallet, Mocka och fixa mat, borsta etc. Det är i princip 2 h per dag redan där. Varje dag. Rida så en timme till.

Jag har 20 min till stallet.
Slutar jobba 16.30. Hemma 16,45. En macka senare och ombytt åker till stallet 17.framme 17.20. Mocka och fylla en matpåse samt kraftfoderhinkar. Borsta av fröken häst lite. Klar till 18 om jag låter det gå i ett och inte pratar med någon samt struntar i mocka hagen. Hemma 18.30. Då har jag stressat samt inte ridit. Jag har inte lagat eller ätit middag. Inte gjort en enda grej hemma. Ska jag rida så 30 min klä på/av hästen, samt ridtiden. Dvs om ridning hemma ca 20 om låter allt rulla på. Fortfarande inte ätit eller lagat mat, inte diskat eller nåt.

I verkligheten utan att stressa, prata lite med stallkompisar, mysa lite med hästen, ströa, Mocka hagen, fylla på inköpt kraftfoder mm så är jag hemma 20-21.det tidigare om jag inte red eller bara red en kort sväng.

Jag har inte ork laga mat, städa osv när jag kommer hem från stallet. Jag har ingen depression eller liknande.

Sen tillkommer dagarna när det är hovslagare, tandkoll mm. In/ut och alla fordringar ingår alla dagar.

Jag har absolut inget liv i veckorna. Jag jobbar, är i stallet och äter endast matlådor. Jag klagar inte! Men jag har svårt att se hur du ska hinna och orka rida och åka och träna osv kombinerat med allt annat du vill göra samt kombinerat med din depression och hur den påverkar energin. Även om du arbetar 75%. Om jag slutade 2 h tidigare varje dag skulle jag ändå inte hinna åka och träna osv samt hinna hushållet. Utan att åka och träna osv skulle jag ju få lös tid så jag hann både ha häst och sköta hushållet.
Jag har ingen trädgård. Ingen renovering. Inget extra.