Sv: "Bokstavs-barn" i skolan
Vet inte om jag får fram det jag vill eller menar, men jag hoppas att du förstår vad jag skriver...
Vill börja med att tala om att jag inte tycker det är acceptabelt med "sådant beteende" som agressivitet, förstörelse mm. Frågan är vems "fel" det är. Självklart inte de övriga elevernas! De ska inte hindras i sin utbildning och ska inte alls behöva ta emot sådant från någon klasskamrat (tyvärr finns det många sådana som är "normala" också).
En med autism behöver inte vara utvecklingsstörd utan kan vara normalt utvecklad. För dem som har en utvecklingsstörning eller väldigt grav autism är det inte bra med en vanlig skolmiljö. En utvecklingsstörd, anser jag, ska gå i en form av särskola. Det är inte att peka ut någon, utan en hjälp till dem som behöver hjälpen.
En som har autism men är normalintelligent kan gå i en vanlig klass, OM läraren och assistenten har tillräckligt med kunskap! Tyvärr är det inte vanligt att de har det. Ett barn med autism behöver extra stöd och hjälp som skola och assistent ska hjälpa till med.
Bara en fråga som inte är elakt menat utan bara för upplysningen, vet du vad autism innebär?
För er som inte vet det, så är det i första hand ett kommunikationshandikapp. Det jag beskriver behöver inte vara för precis alla och kan vara i olika grad. Precis som att dyslektiker har svårt att lsäa och skriva, det finns också i olika grader.
Autistiska barn studerar inte andra på samma sätt som "normala" (jag får be er ta normala för det jag menar, inget illa ment om någon!) barn gör. De lär sig inte sociala oder, kommunikation, tal, kroppsspråk, uppförande mm. I stället för att se helheten ser de detaljerna, något som normala inte gör på samma sätt. De kan ha svårt att förstå att även andra människor tänker, känner och tycker. Atuistiska människor behöver förutsägbarhet för att veta vad som kommer att hända, för att veta vad som ska hända, för att kunna ha struktur i tillvaron. När något i detta brister så kan normala människor ofta finna sig i den nya situationen och agera utifrån det. Det har autistiska människor svårt med.De har ingen "plan B" utan reagerar då med att meddela att detta är fel.
Åter igen vill jag poängtera kommunikationsproblemet. För en normal människa går det att säga att något är fel. En autistisk människa kanske inte vet hur man säger detta utan reagerar på det enda sätt som går - genom att vara utåtagerad, agressig, även ibland självdestruktiv. Då spelar det ingen roll vem eller vad, utan saker bara händer. Det är inte personens fel, det är inte fel på personens uppfostran ellerr något sådant. Det händer på samma sätt som att jag hostar när jag sätter i halsen. Den autistiska har inget sätt att säga till att det är fel mer än på det sättet!
Vd är det som är fel? Kan vara mycket. Fel väder, fel tröja på någon, assistenten som har klippt sig, fel ordning i skolan, fel bänk, ont någonstans mm. Det är assistentens jobb att veta vad som felas och ha bra kommunikation med den autistiske så att handlingar kan förebyggas innan de händer och lärarens att ha struktur och schema som gäller så att den autistiske vet vad som ska hända. Även ett "panikschema" ska finnas, om något händer så ska den autistiske vet vad denne ska göra i stället för att bli utåtagerad. Exempel kan vara att säta sig under bänken, gå bakom en skärm el.dy. då assistenten får analysera för att se vad som händer och vad som kan göras åt det. Det tryggaste för den autistiske är när allt är som vanligt.
Autistiska kan ha svårt att förstå vissa ord mm. Vad betyder fri lek, att varna, slänga ett öga på, strax mm? Om den autistiska leker med en blå boll varje rast och den en dag är trasig och någon säger åt honom att leka med en röd boll istället så är inte det samma.. En människa måste få visa känslor, detta gäller även autistiska. Däremot måste en autistisk lära sig hur denne får visa t ex ilska. När en autistisk inte är förberedd på vad som ska hända blir det ofta ett raseriutbrott.
Det jag vill få fram (om någon har orkat läsa) är att läraren och assistenten MÅSTE ha kunskap i hur man möter en elev med särskilt behov! Läraren måste strukturera upp dagen, eleven måste få schema, kommunikationen mellan eleven och assistent-lärare måste fungera (hur kommunicerar de vet du det, pratar han, teckenspeåk, dator, bilder?) för när eleven vet vad och när saker ska hända och känner sig trygg så tror jag att utbrotten kommer försvinna mer. Det är inget som eleven gör för att vara dum.
Nu går jag genom dig lite, jag hoppas du har överseende med det. Men jag tror även att barnhab borde sättas in snarast för att se över skolsituationen. Det går inte att ha en utåtagerad elev i klassen, normal eller inte, då måste något göras!
