Pratar du med andras barn? Lång luddig tråd :)

[Badger]

Eskilstuna djurpark förra helgen och Astrid Lindgrens värld den här och mina pojkar 3 och 6 år har varit till sig av lycka!

Har under dessa dagar funderat på andra vuxnas beteende, utan för den nu saken bedöma vad som är rätt eller fel, bara att
Vi skiljer oss mot många andra.

Vår stora sjunger, klappar händerna och är gärna med överallt. Igår efter en läskig och spännande teater börjar han prata med de vuxna och ett barn bakom oss påväg ut om de också tyckte de var spännande, men fick inget svar. På affären når han inte chipsen han önskade och ber en man bredvid att hjälpa honom men han ignorerar. Nu börjar vi komma dit att den stora blir mer och mer tillbakadragen, absolut inte så de är ett problem egentligen men tycker det är synd då jag gillar hans attityd. För honom spelar det ingen roll vem du är eller hur du ser ut du är en människa som är precis lika betydelsefull som någon annan.

På badhuset för ett par veckor sen frågar den lilla de andra barnen i omklädningsrummet vad de är för något de äter, en somalisk (?) familj och mamman där snappar direkt upp frågan och ropar till sig 3 åringen, kom här de är såna här (typ små chipspåsar men med någon riskakeliknande i) och ger honom en egen påse. Upplever ofta att personer från annan kultur egentligen hade passat barnen bättre de är mer som vi

Ibland frågar andra bekanta barn om de får komma hem och rida 6 åringens ponny, föräldrarna tystar barnen Och tycker de är ofint att fråga. Medans jag, och han, självklart tycker att man får komma och rida. Är man så duktig och modig att man laddar upp och frågar förtjänar man att komma och hälsa på också

Lång och luddigt tråd men mest nyfiken, hur gör du?

Om ett barn frågar så svarar jag och vinkar tillbaka om det vinkar.

Men jag är generellt sett dålig på att ta kontakt, speciellt jämfört med barnets klasskamraters föräldrar som tar kontakt bara med barn och pratar med dem men ignorerar föräldrar. Jag tar per auto kontakt först med de vuxna, men sticker ju ut där kanske.

Men visst har jag absolut uppfattat det som att det finns föräldrar som blir lite sura om man vinkar tillbaka när en baby vinkar eller svarar när ett litet barn frågar eller säger hej.

Jag hade nog absolut hyschat mitt barn om han frågat om hästar. Folk är oftast väldigt privata om sina hästar.

Sedan har jag iofs inte uppfattat att andra inte varit välkomnande mot mitt barn. Tex har en hel kassakö övertygats sjunga barnets favoritsång Och två främmande tanter stod och tröstade när handlade en gång (det gick typ inte men var väldigt välkommet).

 

[athena_arabians]

Tex har en hel kassakö övertygats sjunga barnets favoritsång

Vad gulligt!

 

[Kiwifrukt]

Barn är människor, liksom, så jag hanterar okända barn på samma sätt som okända vuxna - tar inte själv initiativ till kontakt men svarar helt självklart på tilltal och hjälper till om någon ber mig om hjälp. Uppskattar dock inte längre konversationer med främlingar och av den anledningen ser jag gärna att föräldrarna "fångar upp" sitt barn efter en liten stund så jag slipper "bli fast" med barnet. Och på samma sätt hoppas jag att vuxna främlingar har vett på att avsluta en eventuell konversation efter en liten stund.

Vi har "söta" hästar (islandshästar), så de drar ju ofelbart till sig barn, men där vi bor är det begränsat med folk i största allmänhet, så de få som vill har fått stanna och klappa en stund. Ingen har bett att få rida, och det hade de heller inte fått då hästarna inte riktigt är lämpliga för det. Jag hade inte uppskattat tjat om att få rida från vänner o bekanta, varken barn eller vuxna (det finns liksom de som tror att man driver gratis turridning för att man har islandshästar).

Eller gratis ponnyridning bara för att man har en shettis. Min är helt olämplig med barn eftersom han kan bitas hårt. Barn har sällan tjatat men antalet vuxna som tror att man automatiskt ska vilja ha fritidsgård hemma hos sig är skrämmande.

Roligast var dock två småkillar som hyrde inne hos grannen ett tag. Föräldrarna var av den vettiga sorten så de hade sagt att de inte fick gå in i hästhagen själva. En dag knackade de på och frågade ”får vi vara med X idag?”

 

[Marita73]

Eller gratis ponnyridning bara för att man har en shettis. Min är helt olämplig med barn eftersom han kan bitas hårt. Barn har sällan tjatat men antalet vuxna som tror att man automatiskt ska vilja ha fritidsgård hemma hos sig är skrämmande.

Roligast var dock två småkillar som hyrde inne hos grannen ett tag. Föräldrarna var av den vettiga sorten så de hade sagt att de inte fick gå in i hästhagen själva. En dag knackade de på och frågade ”får vi vara med X idag?”

Det var en bil med en kvinna och två barn som stannade när jag och förra medryttaren släppte hästarna i hagen. Kvinnan sa till min medryttare att det vore jättebra om hon kunde komma med barnen så de fick rida dagen efter. Tydligen hade de barn i samma skola. (Vi bor så pass lantligt så hon visste mycket väl att det inte var medryttarens hästar.)

Inte en blick på mig och inte en tanke på att presentera sig och prata med hästägaren. De fick inte komma!

 

[Kilauea]

Edit: De stora hästarna var verkligen barnvänligare än min shettis... som vara ett litet kräk ibland faktiskt.

Va? En shettis, ett kräk? Nä, dom är alltid små änglar (om man frågar dom själva) .

 

[Kiwifrukt]

Va? En shettis, ett kräk? Nä, dom är alltid små änglar (om man frågar dom själva) .

Jag har fått konstiga blickar av folk i min omgivning för blåmärkena på synliga ställen som underarmar och dylikt (tur att de inte såg blåmärket som täckte hela röven) efter att herr shettis blev arg och missnöjd och provade sina tänder på mig. Tills en kollega vars syster hållit på med hästar hela sitt liv utbrast ”det där är det en shettis som gjort, va” och resten vågade fråga också.

(Han har tack och lov taggat ner lite på betten, men som jämförelse bet den andra ponnyn mig så hårt en gång, 2011, och då var hon bara ett år och knappt hanterad.)

 

[Sel]

Jag brukar handla i samma butik som en unge (ja hans föräldrar då) som "kräver" hej. Vid första hej uppfattade jag inte ens att det var till mig, då ställer han sig framför och stirrar på en och upprepar HEJ. När han får svar är han nöjd och fortsätter inte prata. Tycker det är lite roande, blir som att han uppfostrar vuxna som inte ens kan svara lite trevligt med ett hej .

Jag hade i och för sig blivit irriterad där. På ungen alltså, svarar jag inte är jag väl upptagen eller vill inte bli störd. Jag hade nog bara gått förbi av princip.

 

[Niyama]

Jag hade i och för sig blivit irriterad där. På ungen alltså, svarar jag inte är jag väl upptagen eller vill inte bli störd. Jag hade nog bara gått förbi av princip.

Jag tycker barn generellt är ganska jobbiga, men inte ens jag kan bli irriterad på en typ 5-åring (sämst på att uppskatta ålder) som vill ha ett hej .

 

[Sel]

Jag tycker barn generellt är ganska jobbiga, men inte ens jag kan bli irriterad på en typ 5-åring (sämst på att uppskatta ålder) som vill ha ett hej .

Jag hade nog sagt hej vid första hejet, men att vara näsvis och envisas, nej tack. Eventuellt beroende på dagsform.