blandraser?!

[linnsan]

Fast blandraser är ju blandade med även dessa sjuka raser. Bara det att då blir allt okontrollerat. Inte bara vissa oseriösa uppfödare som på renrasaveln, som man dessutom kan kolla upp om de är just seriösa, eller inte.

Jag har en blandras som knäpper i knälederna (inget han har ont av, men ändock) och har dålig mentalitet.
Hade en schäfer som var en arbetsnarkoman, trygg med folk, djurkänsla och kunde användas till ungefär vilken gren som helst. Möjligtvis inte polis/väktarhund då han hade en aning för lite allvar. Vad vi hann se. Men fick fina lovord i skyddet och på patrullering (FM). Fria höfter och armbågar men med lindrig spondylos.

Har nu förutom blandisen en löwchen på 13 veckor.
Hennes pappa är SEUCH och kollad patella och ögonlyst ua. Hennes mamma är tävlad i rallylydnad flertalet gånger, utställd med very good flera gånger och ögon samt patella är även för henne undersökt och ua.

Flera led bakåt i släkten ser jag om/vad de är hälsoundersökta med, syskon till avelsdjuren, deras avkommor osv och vad de har fått för resultat. Dock en del importer, vilket är bra då det är en liten ras. Och jag erkänner att jag inte har kollat varenda kryphål då det är en frisk ras som ofta blir 15-16 år och över. De har, om jag inte minns helt fel, inte ens krav på sig att kolla patella eller ögon, då det inte är ett problem. Vilket även syns på hunddata. Men saken är ändå att jag kan kolla upp det då det är en renrasig hund med registrering. Där man registrerar hälsa/ohälsa. Personen jag köpte henne av är även väldigt positiv till MH/BPH då hon tycker att mentalitet och hälsa är den största prioriteringen. Det tillsammans med att hon hälsoundersöker avelsdjuren trots att det inte finns något krav är för mig en seriös uppfödare som värnar för rasen.

Vad jag kan se av hennes mentalitet änsålänge så är hon en pigg, orädd och stabil liten hund.

Saken är ju den att om jag hade kollat uppfödarens avelshundar på hunddata. Sett att denna inte hälsokollar och om hen dessutom inte varit positiv till MH/BPH, då hade jag dragit öronen åt mig och undrat vad uppfödaren vill dölja.

Hur många ställer dessa krav på blandisuppfödare?

 

[Solis]

Problemet är att detsamma gäller alltför många renraser! All renrasavel är inte OK så man skall nog inte slå sig för mycket för bröstet gentemot blandrasägarna!

Alltså, jag reagerar på när man sätter sin egen lilla begränsade värld som referens. Det blev kanske otydligt? Den friska blandrashunden Ludde kan inte vara ett bevis för alla blandrasers förträfflighet lika lite som den sjuka renrasiga Kalle bevisar att alla rasrena hundar är skräp. För tydlighets skull gäller förstås också det omvända.

 

[peter_lundin]

Fast blandraser är ju blandade med även dessa sjuka raser. Bara det att då blir allt okontrollerat. Inte bara vissa oseriösa uppfödare som på renrasaveln, som man dessutom kan kolla upp om de är just seriösa, eller inte.

Jag har en blandras som knäpper i knälederna (inget han har ont av, men ändock) och har dålig mentalitet.
Hade en schäfer som var en arbetsnarkoman, trygg med folk, djurkänsla och kunde användas till ungefär vilken gren som helst. Möjligtvis inte polis/väktarhund då han hade en aning för lite allvar. Vad vi hann se. Men fick fina lovord i skyddet och på patrullering (FM). Fria höfter och armbågar men med lindrig spondylos.

Har nu förutom blandisen en löwchen på 13 veckor.
Hennes pappa är SEUCH och kollad patella och ögonlyst ua. Hennes mamma är tävlad i rallylydnad flertalet gånger, utställd med very good flera gånger och ögon samt patella är även för henne undersökt och ua.

Flera led bakåt i släkten ser jag om/vad de är hälsoundersökta med, syskon till avelsdjuren, deras avkommor osv och vad de har fått för resultat. Dock en del importer, vilket är bra då det är en liten ras. Och jag erkänner att jag inte har kollat varenda kryphål då det är en frisk ras som ofta blir 15-16 år och över. De har, om jag inte minns helt fel, inte ens krav på sig att kolla patella eller ögon, då det inte är ett problem. Vilket även syns på hunddata. Men saken är ändå att jag kan kolla upp det då det är en renrasig hund med registrering. Där man registrerar hälsa/ohälsa. Personen jag köpte henne av är även väldigt positiv till MH/BPH då hon tycker att mentalitet och hälsa är den största prioriteringen. Det tillsammans med att hon hälsoundersöker avelsdjuren trots att det inte finns något krav är för mig en seriös uppfödare som värnar för rasen.

Vad jag kan se av hennes mentalitet änsålänge så är hon en pigg, orädd och stabil liten hund.

Saken är ju den att om jag hade kollat uppfödarens avelshundar på hunddata. Sett att denna inte hälsokollar och om hen dessutom inte varit positiv till MH/BPH, då hade jag dragit öronen åt mig och undrat vad uppfödaren vill dölja.

Hur många ställer dessa krav på blandisuppfödare?

Ja men när man blandar spär man ofta ut sjukdomsgenerna, många små raser med ännu mindre avelsbaser är ett mkt stort problem inom rasaveln.

 

[linnsan]

Ja men när man blandar spär man ofta ut sjukdomsgenerna, många små raser med ännu mindre avelsbaser är ett mkt stort problem inom rasaveln.

I första generationen ja. Men hur många blandar endast två renrasiga hundar och sen kastrerar valparna?

Om man ska sträcka det ännu längre. Hur många blandisuppfödare blandar två renrasiga hundar, med liknande egenskaper som är hälsokollade och mentaltestade och har få individer i rasen just för att det ska bli mer "utspätt"?

Jag känner ärligt talat inte till någon.

Det finns mååånga korsningar med amstaff. Som har problem med både klåda och leder. Föräldrarna är "friska" men inte hälsokollade. Schäfer har liknande problem, och även där blandas det, inte helt sällan med rottis som också har problem. Hur många är röntgade? Hur många har gått MH?

Bland de små raserna finns ju patella och ögon som problem. Epilepsi har jag fått reda på att min blandis mormor har/hade. Men valparna säljs ändå som "friska och sunda med bra mentalitet". Nej, skulle inte tro det.

Min ras är som sagt liten. Och man jobbar för att spä ut inaveln. Det är dock en frisk ras. Men man jobbar på det. Anlendingen till att man ser att den har hög inavel är ju för att man registrerar och håller koll. Egentligen vet vi ju inte alls hur nära släkt vissa blandraser är. Eftersom att ingen håller koll på det.

Jag är helt för att sammanföra/blanda in andra liknande raser för att breda avelsbasen/dra ner inavelsgraden. Om det behövs för att rasen ska hållas frisk och sund så varför inte? Men då ska det ske kontrollerat och med registrering.

 

[Modig_Korn]

Men om samma sjukdomsanlag finns på olika raser som paras med varandra så klarar sig ju valparna inte mirakulöst undan bara för att de är blandraser. Det vill till att man vet vilka genetiska sjukdomar som raserna dras med innan man blandrasavlar. Men hur många blandisuppfödare vet sådant? "Vi avlar och ser vad det blir!"-mentalitet. Och hur många blandrasuppfödare testar sina hundar innan? Hur många avstår från avel om det uppdagas att deras pälskling har en genetisk sjukdom själv eller i släkten?

 

[Dentaku]

Jag har inte sett någon i den här tråden förneka att det finns dålig renrasavel - tvärtom är anledningen till varför det är lättare att köpa en renrasig hund just att man kan sålla bort oseriösa uppfödarna(och även hela raser, naturligtvis).

 

[yennork]

Jag är helt för seriös blandrasavel - men då menar jag i stil med som föreslås för de svenska stövarna: man slår ihop flera raser med samma ursprung till en ras med flera undergrupper. Eller inkorsning med en passande ras, som ett sätt att öka avelsbasen.

Dessutom skulle jag önska stopp för matadoravel och att standarden i många raser kunde breddas för "felfärgning" som inte har någon betydelse för hundens hälsa.

När det gäller den blandras"avel" man stöter på slås jag just av bristen på tanke bakom - det blandas hejvilt med raser som inte alls passar ihop. Gärna med fler än två raser, de flesta blandraser jag träffat har haft minst tre, ofta fyra-fem.

 

[Jenka]

Surfar runt på blocket och reflekterar... det är inte många renrasiga valpar där, och de som finns är ganska kortfattade annonser som visserligen talar om föräldrar, hälsotester etc men inte förmedlar fördelen med renrasigt. Till viss del riktar de sig kanske till en annan målgrupp (som redan är insatt) vilket gör att om den "typiska blandrasköparen" (om det nu finns en sådan) eventuellt uppfattar annonsen som lite tråkig (jämfört med världens sötaste valp i av 3 olika raser en kärlekshistoria) och inte ser fördelarna med renrasigt.

 

[Is]

Ja men när man blandar spär man ofta ut sjukdomsgenerna, många små raser med ännu mindre avelsbaser är ett mkt stort problem inom rasaveln.

Gillar inte alls ordet "spär ut" för riktigt så funkar det inte... Man skulle kunna uppfatta din text som att desto fler raser det är i en hund desto mer "utspätt" är generna för sjukdomsmöjligheten vilket tyvärr inte är sant snarar tvärt om. Desto fler sjuka raser som blandas in desto fler olika sjukdoms anlag kan hunden bära på. Så som någon tidigare sagt: att "spä ut" funkar bara i första generation på det villkoret att de raser du använder inte lider av samma rassjukdomar. För att det ska hålla i sig måste du sedan I andra generation alltså använda dig av en hund som inte är av samma raser som sin partner och heller inte vara av någon ras som har samma rassjukdomar som de tidigare redan inkorsade raserna. Ovan på detta måste uppfödaren dessutom ta hänsyn till att hunden ska bli psykiskt frisk vilket innebär att de hundar som korsas in bör ha samma eller liknande användingsområden......

Detta blir så småningom en omöjlighet eftersom många raser lider av samma Rasbundna sjukdomar och antalet raser som är inriktad på ungefär samma sak blir snart ganska begränsat.

Summan av det hela, du kan inte spä ut saften, bara fylla på med fler smaker (sålänge smakämnen alltid är olika men ändå smakar Bra ihop )

 

[Red_Chili]

Problemet är att detsamma gäller alltför många renraser! All renrasavel är inte OK så man skall nog inte slå sig för mycket för bröstet gentemot blandrasägarna!

Två fel gör inte ett rätt.
Jag har hittills inte sett EN ENDA person som påstår att all renrasavel är ok eftersom blandrasaveln inte är det. Däremot ser jag att samtliga renrasägare som ger sig in i sådana här diskussioner har valt renras för att de då kan kolla upp hunden de köper och undvika att köpa från de oseriösa uppfödarna. Man stödjer helt enkelt inte oseriös avel, oavsett hur det ser ut med raser, släktskap m.m.

Jag själv är en av de som absolut aldrig skulle köpa blandras, men jag skulle inte heller köpa vilken renras som helst. Tvärt om är jag otroligt petig och köper bara hundar av en ras som jag vet att passar mig, med släktingar jag har koll på, från en uppfödare jag litar på och där jag själv i princip kan beskriva hur min kommande hund är trots att jag aldrig träffat den.

Även nu när jag är hundvakt åt en hund från samma kennel så känns det som om jag känt honom i evigheter, men faktum är att jag bara träffat honom korta stunder några gånger och senast för två år sedan. Men vi fungerar bra ihop, jag vet hur han kommer reagera på saker och ting, skrattar åt hur lik han är sina släktingar osv. Men då har jag även ägt hans mor, hans helsyster, halvsyster och lärt känna såväl hans far som andra halvsyskon och mormor, kusiner mfl. Jag visste även hur min omplacering skulle vara, av precis samma anledning. Det är en enorm trygghet att kunna köpa hundar som man "känner" redan innan man träffat dem, en trygghet som jag inte skulle kunna få om jag valde att köpa blandras.

 

[Hundbloggerskan]

Har bara läst de första svaren.
Men jag kollade inte upp min hunds föräldrar alls eller liknande. Jag har en blandras om ni inte visste det. Jag hälsade på både mamman och pappan och köpte valpen (tingade och hälsade sedan på 4-5ggr innan vi hämtade henne). Nu i efterhand har man ju undrat hur det egentligen har kunnat funka med vår hund. Hennes far var väldigt reserverad och dominant, hennes mor var både dominant och hatade barn. Hennes syskon har ena aggressiva tendenser, ena kan inte gå normalt i kopplet (och då menar jag drar allt vad han kan 24/7 och hoppar osv vid tillsägelse) och en kan inte träffa andra hundar alls.
Och sen kommer min, undergiven mot de flesta hundar (bara de hon märker backar för henne, lägger hon sig inte för), hon har gått ihop med alla jag släppt henne med (även hundar som fått ha munkorg p.g aggressivitet har det aldrig varit några problem med), hon går hur fint som helst i kopplet, aldrig visat några aggressiva tendenser alls.
Så antignen fick jag "måndagsexemplaret" eller så funkar min uppfostran bättre. Jag vet hur dessa personer behandlar sina hundar, och det är inte helt oväntat att hundarna beter sig såhär, så med lite träning hade de nog kunnat bli rätt lik min.
Men jag kollade somsagt inte upp något innan köpet men det har ändå gått bra. Nu är de inte så gamla (ca 3½år) så man vet inte om hon ändras i framtiden men det återstår att se.

Så det är nog mer "säkert" att köpa renrasig. Men sen brukar blandraser i regel vara friskare och leva längre. Men man kan inte vara säker på vad man får oavsett om det är renrasig eller blandras.

 

[WildWilma]

Har bara läst de första svaren.
Men jag kollade inte upp min hunds föräldrar alls eller liknande. Jag har en blandras om ni inte visste det. Jag hälsade på både mamman och pappan och köpte valpen (tingade och hälsade sedan på 4-5ggr innan vi hämtade henne). Nu i efterhand har man ju undrat hur det egentligen har kunnat funka med vår hund. Hennes far var väldigt reserverad och dominant, hennes mor var både dominant och hatade barn. Hennes syskon har ena aggressiva tendenser, ena kan inte gå normalt i kopplet (och då menar jag drar allt vad han kan 24/7 och hoppar osv vid tillsägelse) och en kan inte träffa andra hundar alls.
Och sen kommer min, undergiven mot de flesta hundar (bara de hon märker backar för henne, lägger hon sig inte för), hon har gått ihop med alla jag släppt henne med (även hundar som fått ha munkorg p.g aggressivitet har det aldrig varit några problem med), hon går hur fint som helst i kopplet, aldrig visat några aggressiva tendenser alls.
Så antignen fick jag "måndagsexemplaret" eller så funkar min uppfostran bättre. Jag vet hur dessa personer behandlar sina hundar, och det är inte helt oväntat att hundarna beter sig såhär, så med lite träning hade de nog kunnat bli rätt lik min.
Men jag kollade somsagt inte upp något innan köpet men det har ändå gått bra. Nu är de inte så gamla (ca 3½år) så man vet inte om hon ändras i framtiden men det återstår att se.

Så det är nog mer "säkert" att köpa renrasig. Men sen brukar blandraser i regel vara friskare och leva längre. Men man kan inte vara säker på vad man får oavsett om det är renrasig eller blandras.

Anledningen till att syskonen till din hund är annorlunda kan ju bero på att de fått andra gensammansättningar än din hund. Har för mig att din hund har tre raser i sig, det finns tusentals olika sätt som de generna kan kombineras med olika resultat. Sen kanske din uppfostran passade din hund bra men det är inte säkert att den hade passat ett annat av syskonen.

Angående att blandraser är friskare och lever längre så är det INTE sant. Ingen kan veta säkert eftersom det inte finns någon riktigt statistik över ledfel, genetiska sjukdomar dödsorsak osv. Enligt försäkringsbolagens statisk så ligger de i mitten dvs. friskare än sjuka raser men sjukare än friska raser. Så det är alltså större sannolikhet för en frisk hund om an köper en renrasig hund av en "frisk" ras från en seriös uppfödare än en blandras enligt den statistiken som finns. Lägg då dessutom till att många försäkringsbolag inte täcker ärftliga fel (HD och ED exempelvis) hos blandraser så man nog de flesta räkna ut att det kan blir väldigt kostsamt med blandras trots det billgare inköpspriset.

 

[Raderad medlem 94602]

Men sen brukar blandraser i regel vara friskare och leva längre.

Har du nån källa på det påståendet?
Låter totalt orimligt och går emot allt jag iaf läst och upplevt gällande hund.
Har för mig att din hund lider av allergi.

 

[Hoppelhase]

och att standarden i många raser kunde breddas för "felfärgning" som inte har någon betydelse för hundens hälsa.

Det här är något jag finner helt stört, att FÄRGEN anses viktigare än t.ex. mentalitet och fysisk hälsa. Hur kan "seriösa" uppfödare tänka på det viset??

 

[yennork]

Därför att det står i standarden, och att få ändring på det är ett jättejobb.

 

[svea]

Det enda scenario som skulle få mig att köpa blandis är nog om någon kompis hund som jag kände väl till och visste att den var sund med bra temperament skulle råka ut för någon "olycka" med en någorlunda lämplig hane. Men då skulle jag förhoppningsvis ha möjlighet att träffa valparna rätt mycket och ha hyfsad chans att välja ut en trevlig individ.

Annars vill jag nog ha ett så förutsägbart valpköp som möjligt. Röntgen, tester och bedömningar - bring them on!

 

[Wingates]

Det här är något jag finner helt stört, att FÄRGEN anses viktigare än t.ex. mentalitet och fysisk hälsa. Hur kan "seriösa" uppfödare tänka på det viset??

Beror ju på varför färgen inte är godkänd. Dobermann har ju haft blå som godkänd förr, men eftersom de blåa ibland blir sjuka har man valt att ta bort färgen.

 

[Hoppelhase]

Fast då har det ju just med hälsa att göra, inte ful/fel färg, och är en helt annan sak.

 

[Red_Chili]

Det här är något jag finner helt stört, att FÄRGEN anses viktigare än t.ex. mentalitet och fysisk hälsa. Hur kan "seriösa" uppfödare tänka på det viset??

Förutom det som nämnts med att vissa färger drar med sig sjukdomar eller liknande, så finns det ju ibland praktiska skäl till varför en färg inte är önskvärd. Ska du tex ha en hund som ska arbeta och synas i snö så är det ju väldigt dumt om hunden är vit Å andra sidan brukar det väl inte vara de arbetande raserna som har mest strikt rasstandard vad gäller färg...

MEN det står nog inte "dalmatiner ska ha svart på öronen, för är de helvita ökar risken för att hunden är döv" i själva rasstandarden. Så det man får göra är väl att söka lite på sådant om man är intresserad av en ras med regler kring färger.

 

[nullo-modo]

Så det är nog mer "säkert" att köpa renrasig. Men sen brukar blandraser i regel vara friskare och leva längre. Men man kan inte vara säker på vad man får oavsett om det är renrasig eller blandras.

Friskare än vilka renrasiga? Vissa raser är nära på så sjuka att det nästan inte går att få mer sjuka och andra där det är ovanligt med ras sjukdomar.

Nä man kan inte vara säker på vad man får, har själv haft en jämte som inte ställde älg men nog tusan är risken större att inte få en ställande hund om jag väljer en nakenhund än en jämte.