Blandras för 25 papp, någon?

[Alexandra_W]

Nog kan nya raser skapas såsom man gör med doodle. Men vad är "rasstandarden" för en doodle? Hur vill man de ska de ut, hur de ska vara, vad finns det för sjukdomar och defekter att screena för, hur prövas avkommorna mot målen, vilket ansvar tar man för de som inte blev som tänkt. Etc. Jag saknar helt informationen om det.

Att avla fram en lockig, snäll hund med lite underull är meningslöst och inte att skapa en ny ras.

Hur det startar är inte det viktiga eg utan hur det sen förvaltas. Och att det finns flera uppfödare med samma mål osv. Nya katten är en ragdoll. En rätt ny skapad ras, med en "hittekatt från gatan" som stammoder. Idag en erkänd ras med tydlig rasbeskrivning osv. Men den hade inte blivit det om man enbart avlat för att få en "lite större, snäll långhårig katt" och nöjt sig där så att säga. Då hade det inte funnits en rad utan en massa förhoppningsvis snälla, långhåriga huskatter. Varken bättre eller sämre än en huskatt sen generationer där tre ungar i kullen blev långhåriga.

Min förra huskatt, Soda, var förutom färg och ögonfärg precis som en ragdoll. Hängde slappt i famnen, mjuk silkig päls (lite för mycket underull dock), väldigt snäll, samt lugn och tillgiven. Han hade en mamma som var huskatt i generationer och en pappa som bara hans ömma moder visste vem det var. Och hade man inte mer mål än "snäll, vacker och avslappnad semilånghårskatt" så hade han kvalat in.

Så det första de behöver göra om de ska skapa en ras är komma överens om att skapa en stambok, ställa krav på vad som får tas in och att det bara är doodlar som används. De är ganska långt därifrån nu. Och blandrasen har funnits så länge och är så spridd att det borde finnas en stambok etc vid det här laget om de ville skapa en ras...

 

[Elementary]

Kollade runt på hemsidan och känner att det här nog är den mest ambitiösa blandrasuppfödaren jag någonsin sett. De har verkligen jättetrevliga utrymmen för sina hundar, hanterar dem på bord varje dag och jag tror säkert att detta blir jättetrevliga, välhanterade hundar som kan göra vem som helst glad.

Finns en annan blandrasavlare som ofta återkommer i oseriös avel-tråden som skriver om hur dunderperfekta uppfödare de är och deras hundar hanteras och miljötränas på de mesta perfekta sätt du kan tänka dig. Och oj vad hundarna är friska och perfekta hela tiden.

Ja det är ju väldigt lätt att skriva så när ingen kan kolla upp det.

Genrellt tycker jag att det är ett vanligt försäljningsknep hos de som regelbundet föder upp blandraser (inte random köksavlare eller "hoppsan"-avlare på blocket, utan de som ger sig själva ett "kennelnamn" osv). Alla sådana är sååå mycket bättre hundägare, valpskötare och uppfödare än renrasavlarna. De har minsann de bästa och största inhägnade hundlekplatserna och hundhusen. Valparna är minsann så miljötränade och världsvana. "De bor inte i någon tvättstuga utan får vara med oss heeeela tiden!" osv.

Är alltså labradoodeln endast något man håller på med för att tjäna pengar? Är att bli rik det enda syftet?

Det tror jag inte att det är, jag vill ju tro att de som avlar har ett sorts mål med aveln. Men som det ser ut nu är målet för brett och de är alldeles för okritiska.

 

[purity_666]

. Vi har specialutrustad lekpark för hundarna och även en park med lekredskap importerade från USA specialanpassat för valparna. .

Behöver doodlevalpar alltså specialanpassade leksaker? Uj.. fint skare va.

Min kompis har en golden/cockervalp på foder. Fast där var uppfödaren en vän till henne och de fick förfrågan om de inte ville ha en valp. Men även där är uppfödningen konsekvent. Man pratar om att det arbetas för att det ska bli en ras i USA osv. Men jag tror dock inte hon tar några fantasisummor.

 

[Modig_Korn]

Hade en på min praktik som skulle ha en Labradoodle hade hon tänkt Jag ryckte till och bara "Ska du köpa blandras för 25000kronor?!" ... Det skulle hon tydligen. Barn i behov av en terapi/ledar/assistanshund fick gå före i valpkön och priset gick ner till "bara" 18000kr enligt 'kollegan'... Måste ju finnas bättre hundar om man vill ha en allergifri, det var enda målsättningen med hunden - att allergiker skulle tåla den. (Fast hon har haft hundar innan så de vet väl vad de gör... Men det är ju också folk som vet vad de gör som inte borde gå på lurendrejeriet ).

För övrigt så borde man ju kräva allergen tester av samtliga valpar i labradoodle/oodle kullarna för har de lika mycket allergener som alla andra hundar så är det ju falsk marknadsföring

 

[Elementary]

Hittade en annan labradoodleuppfödare som är sådär "dunderperfekt". Jag fick mest ont i huvudet av att läsa om allt de dagligen gör med valparna och undrar om valparna någonsin får sova.

Det jag slås av är hur alla doodleuppfödare jag hittar har så sjukt många avelsdjur. Denna hade 12 aktiva, många av dem avkommor till andra fortfarande aktiva hundar. De har också fem "framtida stjärnor" som ännu är för unga för att ha "testats". "Testerna" verkar vara ögonlysning, ett DNA-test som ska visa vilken pälstyp valparna kan få samt röntgen som de beskriver såhär:
"Vi skickar våra röntgenbilder till specialister för att få dem graderade av de veterinärer som är vidareutbildade inom just det området. Alltså finns våra hundars hälsa att se dokumenterad på officiella certifikat."
Jag antar att de menar SKK, men jag blir skeptisk när de inte skriver ut det. Hursom så har de inte skrivit upp ett enda resultat på hemsidan, varken ögon eller röntgen. Varför inte om hundarna nu är så perfekta? Hur många köpare tror ni skulle kräva att de gräver fram utlåtandet, istället för att bara lita på deras ord?

De skryter till höger och vänster om sina diplomerade terapihundar (som när man tänker efter är ganska få till antalet jämfört med hur många hundar de fött upp). Kollade för första gången upp vad det innebär att vara "diplomerad terapihund" och... det låter ganska enkelt faktiskt? Tror att hur många olika raser som helst skulle klara detta men plötsligt fick labradoodlen stämpeln och då började man fokusera på det inom labradoodle-världen. Så då utbildas ju fler doodles och det skrivs om det och blir en spiral. Ju fler det skrivs om desto fler vill testa med sin doodle och resultatet blir ännu fler som uppmärksammas så att andra vill... ni fattar. Det är ju löjligt vilken status de har fått.

 

[Alexandra_W]

Fast har de eg sån status? Jag vet ingen med en doodle och ingen som vill ha en heller. Känner många med blandraser dock och många som kan tänka sig blandras.

De flesta vet nog inte ens vad en labradoodle är. Förutom de frälsta/insatta då.

 

[Tonto]

Jag känner bara till två doodles och den ena har dom i doodleaveln, trots att den är hundaggressiv (dom har en petcorrector som dom använder på hunden för att den gör utfall mot allt och alla) och en liten cocker/pudel som ser ut som en cocker, den är i alla fall snäll.

 

[Elementary]

Fast har de eg sån status? Jag vet ingen med en doodle och ingen som vill ha en heller. Känner många med blandraser dock och många som kan tänka sig blandras.

De flesta vet nog inte ens vad en labradoodle är. Förutom de frälsta/insatta då.

Status som terapihund menade jag. Jämfört med andra raser. Finns nog ingen renras som har det som främsta kännetecken.

 

[fejt]

Finns en annan blandrasavlare som ofta återkommer i oseriös avel-tråden som skriver om hur dunderperfekta uppfödare de är och deras hundar hanteras och miljötränas på de mesta perfekta sätt du kan tänka dig. Och oj vad hundarna är friska och perfekta hela tiden.

Ja det är ju väldigt lätt att skriva så när ingen kan kolla upp det.

Genrellt tycker jag att det är ett vanligt försäljningsknep hos de som regelbundet föder upp blandraser (inte random köksavlare eller "hoppsan"-avlare på blocket, utan de som ger sig själva ett "kennelnamn" osv). Alla sådana är sååå mycket bättre hundägare, valpskötare och uppfödare än renrasavlarna. De har minsann de bästa och största inhägnade hundlekplatserna och hundhusen. Valparna är minsann så miljötränade och världsvana. "De bor inte i någon tvättstuga utan får vara med oss heeeela tiden!" osv.


Det tror jag inte att det är, jag vill ju tro att de som avlar har ett sorts mål med aveln. Men som det ser ut nu är målet för brett och de är alldeles för okritiska.

Jag är inte insatt i hur de marknadsför sina hundar. Om de framställer sig som så perfekta kan jag tänka mig att de har flera anledningar till det:

• De tror på vad de gör och eftersom de känner sig så kritiserade försvarar de sig.
• Marknaden översvämmas av oseriösa människor som avlar hej vilt och framställer sina valpar som "perfekta familjehundar" eller dyl. I detta hav av oetisk bluffavel drunknar de som faktiskt tror på vad de gör. Deras arbete syns alltså inte för kritiker av blandrasaveln.
  
• De är oetiska och vill sälja så många valpar som möjligt.

För övrigt är det, enligt min uppfattning, få rasklubbar som är objektiva i hur de framställer rasen de representerar. Av alla uppfödare och rasklubbar jag tagit kontakt med är det bara bc-folk som varit uttalat tydliga med hur fel det kan gå om man inte tillfredsställer de krav den har för att må bra. "Höftledsdysplasi förekommer i samma utssträckning som hos andra större hundraser" är ett ex på en formulering som jag inte tycker är ärlig. Eller typ "även om den är valad för jakt så passar den lika bra för en aktiv familj."

Nåväl. Det enda jag egentligen undrar är om alla nu godkända hundraser verkligen har kommit till på ett ädelt och välplanerat sätt och om så är fallet varför är det annorlunda än dagens blandrasavel som säger sig ha ett mål med aveln?

I airedalens fall är jag ganska säker på att jägare i ett område exeprimenterade lite hej vilt och när de märkte att det blev rätt bra bildades en rasklubb som inledde ett mer planerat förädlingsarbete. En utveckling jag tror är ganska typisk för flertalet moderna hundraser. Bra eller dåligt? Jag vet inte. Men det har i alla fall resulterat i många trevliga raser.

 

[fejt]

Jag känner bara till två doodles och den ena har dom i doodleaveln, trots att den är hundaggressiv (dom har en petcorrector som dom använder på hunden för att den gör utfall mot allt och alla) och en liten cocker/pudel som ser ut som en cocker, den är i alla fall snäll.

Jag vet flera fall av rasavel som kallas seriös och är godkänd av SKK i vilken man använt hundar med fokus på utseende mer än hälsa och sundhet. Att använda hundar som har tveksamma MH-resultat, är oröntgade osv är absolut ingen ovanlighet.
Jag menar inte att jag är för alla dessa pooraser men jag tycker att det är viktigt att vända på argumenten man använder sig av och se hur det förhåller sig även inom rasaveln. Den värld man själv befinner sig i.

 

[Mia_R]

Jag vet flera fall av rasavel som kallas seriös och är godkänd av SKK i vilken man använt hundar med fokus på utseende mer än hälsa och sundhet. Att använda hundar som har tveksamma MH-resultat, är oröntgade osv är absolut ingen ovanlighet.
Jag menar inte att jag är för alla dessa pooraser men jag tycker att det är viktigt att vända på argumenten man använder sig av och se hur det förhåller sig även inom rasaveln. Den värld man själv befinner sig i.

Problemet är snarare utvecklingen av många raser är ett stort problem, domarna dömer inte efter standarden utan efter eget godtycke och det går trender i utseendet. Se bara på golden, man ser knappt en gul längre utan nästan alla är gulvita, likaså med engelsk bulldog, det är väldigt stor skillnad på hur dagens hundar ser ut jämfört med t ex 50 år sedan. Schäfern är ett annat sorgligt exempel, om man dömde efter vad standarden säger skulle många av utställningschampionerna bli av med sina titlar.

 

[Tonto]

Jag vet flera fall av rasavel som kallas seriös och är godkänd av SKK i vilken man använt hundar med fokus på utseende mer än hälsa och sundhet. Att använda hundar som har tveksamma MH-resultat, är oröntgade osv är absolut ingen ovanlighet.
Jag menar inte att jag är för alla dessa pooraser men jag tycker att det är viktigt att vända på argumenten man använder sig av och se hur det förhåller sig även inom rasaveln. Den värld man själv befinner sig i.

Ja precis, jag berättade bara om de doodlar jag träffat på!

 

[Elementary]

Jag är inte insatt i hur de marknadsför sina hundar. Om de framställer sig som så perfekta kan jag tänka mig att de har flera anledningar till det:

• De tror på vad de gör och eftersom de känner sig så kritiserade försvarar de sig.
• Marknaden översvämmas av oseriösa människor som avlar hej vilt och framställer sina valpar som "perfekta familjehundar" eller dyl. I detta hav av oetisk bluffavel drunknar de som faktiskt tror på vad de gör. Deras arbete syns alltså inte för kritiker av blandrasaveln.
  
• De är oetiska och vill sälja så många valpar som möjligt.

För övrigt är det, enligt min uppfattning, få rasklubbar som är objektiva i hur de framställer rasen de representerar. Av alla uppfödare och rasklubbar jag tagit kontakt med är det bara bc-folk som varit uttalat tydliga med hur fel det kan gå om man inte tillfredsställer de krav den har för att må bra. "Höftledsdysplasi förekommer i samma utssträckning som hos andra större hundraser" är ett ex på en formulering som jag inte tycker är ärlig. Eller typ "även om den är valad för jakt så passar den lika bra för en aktiv familj."

Nåväl. Det enda jag egentligen undrar är om alla nu godkända hundraser verkligen har kommit till på ett ädelt och välplanerat sätt och om så är fallet varför är det annorlunda än dagens blandrasavel som säger sig ha ett mål med aveln?

I airedalens fall är jag ganska säker på att jägare i ett område exeprimenterade lite hej vilt och när de märkte att det blev rätt bra bildades en rasklubb som inledde ett mer planerat förädlingsarbete. En utveckling jag tror är ganska typisk för flertalet moderna hundraser. Bra eller dåligt? Jag vet inte. Men det har i alla fall resulterat i många trevliga raser.

Jag har inte tänkt på rasklubbar i den här diskussionen då det på doodlarnas sida inte existerar. Jag har också hyfsat dålig koll på rasklubbar då jag tidigt i mitt hundintresse upplevde dem som skönmålande och opålitliga. Sedan dess har jag inte besökt dem. Ska vi jämföra med renras så är det ju enskilda uppfödare vi måste jämföra med och det fins nog rövhattar inom exakt varenda ras.

Jag är alltså långt ifrån någon som automatiskt tycker att renrasavel är bra och blandrasavel är dåligt. Oavsett vad det gäller så drar jag öronen åt mig om alla hundar beskrivs som perfekta och hela hemsidan skriker av skryt.
Jag tror absolut inte att alla raser uppkommit på varken det ena eller det andra sättet. Varje ras har sin oglamorösa historia men i slutändan har det funnits ett specifikt mål som många eldsjälar varit överens om och jobbat mot. Doodle-uppfödarna kan ju inte ens komma överens om huruvida det ska vara en ras eller inte, och då har blandningen ändå funnits sedan 80-talet. De jag hittat skriver ofta nedlåtande om andra som avlar på "fel saker" och det verkar inte finnas någon enhetlighet någonstans.

Det som gör att jag ogillar blandrasaveln snäppet extra är att det inte går att kolla upp hälsotester och BPH hos en oberoende tredje part.

 

[fejt]

Problemet är snarare utvecklingen av många raser är ett stort problem, domarna dömer inte efter standarden utan efter eget godtycke och det går trender i utseendet. Se bara på golden, man ser knappt en gul längre utan nästan alla är gulvita, likaså med engelsk bulldog, det är väldigt stor skillnad på hur dagens hundar ser ut jämfört med t ex 50 år sedan. Schäfern är ett annat sorgligt exempel, om man dömde efter vad standarden säger skulle många av utställningschampionerna bli av med sina titlar.

Det håller jag till hundra procent med om, såklart! Enligt min mening borde vissa typer av sådan avel klassar som djurplågeribrott.

Är det det att man inte avlar på egenskaper när det gäller labradoodle? Att det bara handlar om utseende? Nu börjar det eventuellt gå upp ett liljeholmens här hemma.

 

[fejt]

Ja precis, jag berättade bara om de doodlar jag träffat på!

Absolut! Men är det relevant egentligen? Enskilda exemplar, menar jag.

 

[Mia_R]

Det håller jag till hundra procent med om, såklart! Enligt min mening borde vissa typer av sådan avel klassar som djurplågeribrott.

Är det det att man inte avlar på egenskaper när det gäller labradoodle? Att det bara handlar om utseende? Nu börjar det eventuellt gå upp ett liljeholmens här hemma.

Jag har intrycket att det handlar om ren och skär profit, att hundarna är sekundära. Det finns inget annat avelsmål än att kränga valpar och inte att skapa en ras.

 

[Raderad medlem 94602]

Nämde denna tråden för sambon i går och skojade om att vi kanske borde sadla om
Han berättade då att en av hans arbetskompisar hade köpt en cockerpoo.
Redan där höll han på att få en stoke. Men han hade iaf försökt lägga fram alla fakta om skillnader mellan denna aveln och renrasig. Hon hade kontrat med alla flosker som att blandraser är friskare, dessa hundars fantastiska användningsområden osv. Han hade verkligen försökt hålla sig saklig och informativ men han gav tillslut upp och lämnade bordet innan han blev knäpp på alla korkade argument.

 

[fejt]

Min teori som jag försöker driva (och som utvecklas allteftersom jag tänker och skriver) är att många av dagens trevliga och sunda raser inte alltid har en så välplanerad bakgrund. Att tillkomsten kan liknas med labradoodlens. Det jag undrar är att, om min teori stämmer, varför det ses med så oblida ögon nu?

Är det kanske för att andra moderna raser från början är framavlade med funktion framför utseende vilket är något som inte gäller för labradoodlen?

Tillägg: Jag måste lämna buke nu för andra aktiviteter!

 

[Sel]

Är det det att man inte avlar på egenskaper när det gäller labradoodle? Att det bara handlar om utseende? Nu börjar det eventuellt gå upp ett liljeholmens här hemma.

Det är väl snarare att man saknar avelsmål överhuvudtaget. Det finns ingen 'standard' utan man är nöjd så länge båda raserna finns med i grytan. Ingen färg, ingen storlek, ingen pälstyp, ingen soecifik beskrivning av temperament, ingen hälsoplan. Bara ett löst "Jättefina hundar. ALLTID!"

 

[Sel]

Det är väl snarare att man saknar avelsmål överhuvudtaget. Det finns ingen 'standard' utan man är nöjd så länge båda raserna finns med i grytan. Ingen specifik färg, ingen storlek, ingen pälstyp, ingen närmare, gemensam beskrivning av temperament, ingen hälsoplan. Bara ett löst "Jättefina hundar. ALLTID!"