Bilder

[Alkemisten]

Jo men det är väl klart att man kan stanna honom när man rider vanligt skritt och trav (med sätet) och på banan... och han tvärstannar för det mesta på ptroo! Då jag övat detta sedan han var 4. Som jag sa innan är han två olika personer, person 1: då lyder han minsta vink. Men så är det de stunder person 2 kommer in och han tänker själv ! och då kan man sitta där och skrika ptroo i örat på honom men han vill annat.

Jag har funderat på att lämna honom till en westerntränare (nån bra) för att få en sån där häst som du talar om Antti. För själv har jag inte kunskapen eller känslan att lära honom.
Jag red en westernhäst som slidestoppade på ett tyst whoa - även om hans kompisar galopperade vidare - då känner jag mig trygg. Sån vill jag ha min häst.

 

[Djurjouren]

Det är person 2 du tränar bort med hjälp av markarbete.
Övningar du kan leka med för att få honom som en westernhäst.
En blåsig dag, sätt fast IKEA kassar eller liknande i bara ett av handtagen längs ett staket, öva på att göra halt där. När det funkar gör du en gång på kanske 2 meter och binder ikeakassar även där, en pe meter.
Öva på at stanna honom i gången, från alla gångarter.
Lägg en pressening sen på marken i gången, öva på stopp där.


Eller leta upp en riktigt lerig och djup geggpöl och led hästen fram och tillbaka där, öva på att göra halt när det suger som värst av geggan.

Be några kompisar galopera som galningar ute på en äng, fram och tillbaka, vara överallt och öva på att göra halt där.

När altt detta funkar på marken så gör du det även uppsuttet.

Person 1 är nämnligen en häst när det är lugnt och stillsamt, person 2 träder fram när det blir en ovan situation. att träna person 1 i lugna situationer är rätt meningslöst, det är person 2 man vill åt.

En riktigt duktig hästkarl/kvinna kan dock genom att träna person 1 totalt skrämma iväg tvåan men så verkar inte vara fallet här.
Lycka till.

 

[Alkemisten]

Tjenare!

Tack för tipset!
Jättebra tips det där med att ha folk som galopperar runt...

Dock är han inte det minsta rädd, han går lugnt genom eld (det är väl att ta i men ändå) och vatten och presseningar har aldrig haft problem med detta. Man kan svänga sin prassliga jacka i huvet på honom när man sitter på honom. Han är en COOL häst! Jag ska iallafall göra en gång av ikeakassar som blåser i vinden men tror inte att han kommer att ha problem med detta. Varken ledd eller uppsutten. Är jag på marken är han fullt införstådd i ledarskapet

Han bestämmer sig helt enkelt för att ha lite kul med mig, speciellt när man har gjort något som inte är rätt/schysst enligt honom. Det är en mycket intelligent häst (som alla PRE ägare nog vet)och jag är egentligen inte värdig att rida honom, men har haft lyckan att kunna införskaffa min drömhäst. Och jag vill bli så duktig så jag kan rida honom rätt i alla situationer.

Jag tror att han behöver lära sig att stop betyder stop i alla situationer, Basta! Och tyvärr tror jag att han måste lära sig detta på ett brutalare sätt än att gång på gång snällt säga ptroo

Men det är som du säger person 2 kommer fram vid ett fåtal tillfällen och det är person 2 som gör att jag inte litar fullt på honom. Folk kan rida honom och han är som världens snällaste ridskolehäst och de undrar vad jag dillar om. Och hemma är han för det mesta det också, även de flesta gånger man rider ut. Men jag vill ju ha känslan att jag alltid kan lita på honom.

Ps hur stavar man till galoppera egentligen?

 

[Antti]

Undrar ändå om inte bristen är människan.
Om nån tränar hästen att lyda så genomskåder hästen nästa människa ändå.
Vissa hästar utnyttjar inte detta, andra då och då och vissa jämt.

 

[Alkemisten]

hej,

Det är klart att bristen sitter i människan som rider honom...dvs jag! Det är ytterst sällan problemet finns hos hästen utan att ha skapats av en människa.

Det har ju skapats av mig pga bristande kunskap i ridning och osäkerhet. Peppar peppar så har jag aldrig i alla mina år(25) som ryttare ridit en häst jag inte kunnat stanna. Innan denna. Och jag har ridit alla möjliga och besvärliga hästar och många galoppörer. De har kanske försökt springa men jag har alltid kunnat stoppa dem om jag velat.

Den här hästen använder springandet som försvar om man drar honom för mycket i munnen. Efter det hände skrittade jag ner för backen igen och tog kort galopp upp en bit och stannade efter halva backen ungefär. Vilket gick bra utan altför mycket vikt i tygeln. Sedan när jag kom hem tränade jag fattningar och halt ca 10 min.
Vilket jag tror är bra då han fattar att jag inte kommer att ge mig så fort han springer. Om han vill galoppera ska han väl få göra det då, men det blir jobbigare för honom.

Jag vet inte om mitt tankesätt är rätt men jag känner själv att jag inte vill sluta när det gått som värst. Både för min egen rädlsa och för att hästen inte ska känna att han har övertaget.

Kommentarer?

 

[Antti]

Dra inte i munnen då.

 

[Djurjouren]

ett effektivt sätt när en häst sticker är att driva på den och släppa efter på tyglarna. Driv den som attan och låt den inte sakta ner förrän den är halvdöd och flåsig. De lär sig snabbt att det är jobbigt att sticka.
Jag har omsatt det på mitt egna vis, när jag får en ny häst så rider jag den alltid på slaka tyglar ute i terrängen. Så fort vi kommer till en BRANT uppförsbacke fattar jag galopp och av nån konstig anledning så vill de ALLTID stanna innan de är uppe . När de stannar så sätter jag mig ner i sadeln (står i fälstits i galopp ute) och säger WHO och klappar pållen. Gör man så i en månad så har man botad den värsta skenkulan. Det krävs givetvis då at man under den tiden aldrig gaoperar nånannanstans än i uppförsbacken och att man aldrig drar den i munnen utan litar på att den stannar där uppe.
Mina hästar har på detta vis blivit så säkra att de kan bära den mest livrädda dåligt ridande människa i terrängen och alltid stanna var gång ryttaren sätter sig ner. Och då snackar vi om hästar som var riktiga monterhästar när de kom.
Bettendet att stana när man sätter sig ner har då blivit så inpräntat i deras huvud att de aldrig finner nån anledning i att ifrågasätta detta så sen funkar det på plan mark oxå.
Jag har ofta rädda ryttare som rider hos mig och det är ett jättebra sätt att lära såna våga galopera, det är bara att försöka få dem att förstå det logiska i att en normal levande varelse mer än gärna stannar när backen är slut.
Efter bara typ 2 ridtuerer så är de som små cowboysare

 

[Antti]

Men om man vill sitta i galoppen då?

 

[Djurjouren]

Det kan man göra sen, huvudsaken är att man har klara signaler och skillanden mellan att sitta och stå förstår även den mest korkade häst.
Sen stannar de när man tänker stanna så om man står eller sitter spelar ingen större roll, det är beteendet man vill åt ju.

 

[Alkemisten]

Sv: Re: Bilder

Tack för tipset, det verkar ju jättesmart om man vågar driva på dvs! Och att det är en jättelång backe! Mitt problem är nog dock att jag är lite rädd för att låta honom springa och det vet han! Eller om jag visste att det bara var i backar är det ju OK så länge det är uppför. Jag blir skitskraj helt enkelt. Första gången det hände var nerför en lerig backe genom en äppelodling, dvs ingen möjlighet att svänga runt. Dessutom på väg mot en väl trafikerad väg. Varför? han fick syn på några hästar och tänkte: jag drar dit...hrm det tänkte inte jag, och så började en dragkamp som slutade i att jag förlorade.

Idag red jag en tur i skritt på långa tyglar och det gick bra uppför samma backe.

Sedan kom jag hem och tänkte träna fattningar och halter och tror ni inte att han försökte dra på på banan också! Jodå, men då hann jag stoppa honom och förklara att jag inte skulle ta mer skit, och sedan gick det bra med galopp och halt - men jag är ändå j***igt skraj. Tänkte inte rida mer galopp nu.

Tänker ta hjälp av en kompis att longera mig i galopp så jag kan få balansen och känna rytmen och sitta bättre och inte spänna mig av rädsla för att han ska dra iväg.
Och jag behöver verkligen hjälp innan det går för långt.

Som tur är ska jag på clinic för juao Lynche i början av september. Han borde kunna hjälpa mig med mitt problem.

 

[Antti]

Sv: Re: Bilder

Sen stannar de när man tänker stanna så om man står eller sitter spelar ingen större roll, det är beteendet man vill åt ju.

Ett litet tag, sen kommer även den dummaste hästen på att den som sitter ovanpå är inget att bry sig om.

 

[Djurjouren]

Sv: Bilder

Mina hästar gör inet så, har jag en gång lärt dem det så sitter det kvar oavsett vem som sitter på.

 

[Antti]

Sv: Bilder

Får väl räknas som veckans osaning då. Eller så har du något ingen annan hästkarl har haft.

 

[Djurjouren]

Sv: Bilder

Hehe, total brist på farträddhet kanske :-)

 

[Alkemisten]

Sv: Bilder

Jag är inte rädd för fart , så länge hästen har balansen och fokus att springa fort. Problemet med just den här pållen är att han är så jädra klumpig. Han skulle garanterat springa óch snubbla eller springa rakt in i saker (vilket har hänt). Han blir liksom blockad i huvudet och ser inte var han springer. Eller går för den delen.

Han har gått omkull utan folk på ryggen, i hagen flera gånger. Han verkar har rätt mycket på g i huvudet hela tiden vilket gör det svårt ibland att kommunicera med honom.

 

[Antti]

Sv: Bilder

Livet är för kort, ta bort hästen och skaffa en som är ok.

 

[Jessica]

Sv: Bilder

Löpande band-principen. Inga känslor, bara bort med den och in med nästa.

Vad ska man säga till försäkringsbolaget? "Jo, det är så att min häst har snubblat i hagen och en kille på internet säger till mig att hästen är kass så jag vill ta bort den och skaffa en ny....."

Tror du det skulle funka?!?

Jessica

 

[Jessica]

Sv: Bilder

Livet är för kort, ta bort hästen och skaffa en som är ok.

Vissa av dina inlägg är ju rent ut sagt korkade.

Jessica

 

[Inte_Ung]

Sv: Bilder

Livet är för kort, ta bort hästen och skaffa en som är ok.

Det är ju i alla fall risk att livet blir väldigt kort annars.

 

[Jessica]

Sv: Bilder

Syftar du på att hästen är mentalt rubbad och kanske tar död på sin ryttare om hon har otur?

Skriv gärna vad du menar så slipper man försöka fundera ut det själv. Det kan bli mycket feltolkningar annars.

Jessica