Bilder på blåa tungor

Herregud. Undrar om dom smugit in det någonstans. När jag red internationellt ft så kollade dom alltid på nosryggen. Men det är ju längesedan nu.
Jag kan inte tänka mig att det skulle vara olika mellan grenarna?
Det lustiga är att reglerna är olika i fälttävlan och i dressyr.
I FT finns ”två fingrar mellan kind och nosgrimma”:
IMG_1685.png
 
Sen undrar jag lite om den här tråden. Diskuterar vi verkligen om blå tungor är dåligt? Är inte alla överens om att det både är dåligt och att det uppenbarligen förekommit på OS? Tom FEI har bekräftat att det förekom. Så det är väl ändå en ickefråga.

Så frågorna är väl hur vi ska komma åt det i sporten och hur/när det ska bestraffas. Tänkte på det när jag dömde häromveckan och jag hade ärligt talat inte kunnat se om en tunga blivit blå under ritt. Dels för att en har ekipaget nära ganska sällan-då måste hästen öppna munnen precis framför C och helst stå still då också. Dels för att en tittar på så otroligt mycket mer än bara munnen på hästen genom ritten.

Mina förslag är:

Ritterna på mästerskap ska granskas i efterhand och kunna ge uteslutning.

Kandar naturligtvis frivilligt.

Nosgrimman ska kontrolleras på nosryggen med standardiserat verktyg.

Etolog ska bedöma ritter på alla mästerskap och ge ett betyg på harmoni, hästens tillfredsställelse med vad som begärs. Detta med koeff x4.
Men även om du inte kan se om tungan blir blå, känner du att du har mandat att dra ned bedömningen på varje punkt som kontakten är ”otäckt hård” eller finns det inte möjlighet att göra det?
Jag kan inte påminna mig om vad TR säger, vet att jag fick kommentar ”brysk hjälp” en gång i världen när hästen hoppade till av att jag var på för hårt med skänkeln och en 4:a… gissa om jag aldrig mer överraskande hästen med en för hård hjälp, det var galet pinsamt.
 
Fast är det okej att ritten inte avbryts i dessa fall?
Jag är mer inne på avblåsning, kanske behöver vi inte utesluta ekipage men ge -2 poäng (på lägre nivå) eller -2% (på högre nivå) och låt ekipaget försöka vidare med en mer korrekt kontakt på tygeln?

Jag tror ju att det inom ett år skulle vara väldigt få som red med för högt tryck om vi fick en regel som bestraffade det.
Nackdelen är väl att inte domaren alltid ser så säkrast att kolla efteråt oavsett -2% är för mesigt då ryttare ändå kan ta placera på det, bättre utesluten.
 
Pratade med en domare idag (dock ej Gp) som lite krasst konstaterade att om man måste hålla så hårt som många i toppen gör så är hästen uppenbarligen inte i balans och då ska ekipaget inte ha höga betyg heller.

Måste man blåhålla för att hästen inte ska ramla iväg, rider med massa spänning eller i felaktig form ska man inte ha 7:or och 8:or. Jag upplever att det går jättebra för domarna i typ LB att se detta, så det borde inte vara omöjligt i GP heller. Men är det så tekniskt svårt och snabbt i GP att de inte hinner fokusera på något annat än att fotförflyttningen blir korrekt kanske man skulle ha ett par domare som fokuserar på det tekniska, medan majoriteten enbart bedömer harmoni, lätthet och mjukhet? De blå tungorna är ju inte ett separat problem, utan beror på att ryttarna drar för hårt och för länge.

Är det jättesvårt för domarna att se skulle man behöva införa tryckmätning under ritten, med uteslutning vid långvarigt eller upprepat högt tryck. Men då behöver man nog först fastställa vilket tryck som är acceptabelt, och det ska ju helst ligga bra mycket lägre än att man får synliga skador. Stasar man av en kroppsdel känns det ju obehagligt långt innan det börjar bli blått.
 
Pratade med en domare idag (dock ej Gp) som lite krasst konstaterade att om man måste hålla så hårt som många i toppen gör så är hästen uppenbarligen inte i balans och då ska ekipaget inte ha höga betyg heller.

Måste man blåhålla för att hästen inte ska ramla iväg, rider med massa spänning eller i felaktig form ska man inte ha 7:or och 8:or. Jag upplever att det går jättebra för domarna i typ LB att se detta, så det borde inte vara omöjligt i GP heller. Men är det så tekniskt svårt och snabbt i GP att de inte hinner fokusera på något annat än att fotförflyttningen blir korrekt kanske man skulle ha ett par domare som fokuserar på det tekniska, medan majoriteten enbart bedömer harmoni, lätthet och mjukhet? De blå tungorna är ju inte ett separat problem, utan beror på att ryttarna drar för hårt och för länge.

Är det jättesvårt för domarna att se skulle man behöva införa tryckmätning under ritten, med uteslutning vid långvarigt eller upprepat högt tryck. Men då behöver man nog först fastställa vilket tryck som är acceptabelt, och det ska ju helst ligga bra mycket lägre än att man får synliga skador. Stasar man av en kroppsdel känns det ju obehagligt långt innan det börjar bli blått.
Klart att det är svårt att rida GP! Och särskilt på tävling/stora arenor etc.
Men man väljer ju att sätta tryck i hästarna och hålla tufft på grund av andra skäl än att det är för svårt att hinna med alla rörelser, övergångar etc.
Man kan göra det med mindre energi tex om man nu upplever att hästen piper iväg annars. Men då får du ju inte flashig gång.
Nu rider man ju upp dem i handen så att man får balla framben med mkt gest.
Det finns inte en chans att någon som PK, IW etc inte skulle kunna rida programmet med mindre i handen om det krävdes av dem.
Med mer i handen får de flashigare framben och de minimerar risk för att hästen ska studsa till av ngt, få taktfel pga det.
Problemet är ju att folk tycker det är ok att rida så, det döms inte ner nämnvärt. Och att det då sprider sig nedåt också, att andra tar efter.
Hästen kan inte vara i balans med så kort front, särskilt om någon drar ihop den. Det draget gör att hästen måste spänna emot. Och då tappar man lösgjordhet och bärighet. De får iofs taktfel i piaff och passage pga spänningen/trycket i tyglarna.
Man får inte glömma att det som sker framför sadeln påverkar hela hästens kropp. Det hänger ihop.

Det är mkt, mkt svårare att rida med mkt tryck i tygeln om nacken är högst. Mkt större risk att hästen blir över tygeln/välver sig åt fel håll om man rider på styrka. Att döma efter det kunde absolut göra en hel del med trycket i tygeln.
Samma med att plocka bort eller se till att man lossar nosgrimmorna rejält.
 
Klart att det är svårt att rida GP! Och särskilt på tävling/stora arenor etc.
Men man väljer ju att sätta tryck i hästarna och hålla tufft på grund av andra skäl än att det är för svårt att hinna med alla rörelser, övergångar etc.
Man kan göra det med mindre energi tex om man nu upplever att hästen piper iväg annars. Men då får du ju inte flashig gång.
Nu rider man ju upp dem i handen så att man får balla framben med mkt gest.
Det finns inte en chans att någon som PK, IW etc inte skulle kunna rida programmet med mindre i handen om det krävdes av dem.
Med mer i handen får de flashigare framben och de minimerar risk för att hästen ska studsa till av ngt, få taktfel pga det.
Problemet är ju att folk tycker det är ok att rida så, det döms inte ner nämnvärt. Och att det då sprider sig nedåt också, att andra tar efter.
Hästen kan inte vara i balans med så kort front, särskilt om någon drar ihop den. Det draget gör att hästen måste spänna emot. Och då tappar man lösgjordhet och bärighet. De får iofs taktfel i piaff och passage pga spänningen/trycket i tyglarna.
Man får inte glömma att det som sker framför sadeln påverkar hela hästens kropp. Det hänger ihop.

Det är mkt, mkt svårare att rida med mkt tryck i tygeln om nacken är högst. Mkt större risk att hästen blir över tygeln/välver sig åt fel håll om man rider på styrka. Att döma efter det kunde absolut göra en hel del med trycket i tygeln.
Samma med att plocka bort eller se till att man lossar nosgrimmorna rejält.
Exakt så. Jag tänkte mest att det kanske går för fort för domarna också, att de liksom har fullt upp med att hinna se det tekniska och därmed inte hinner ta in hela bilden avseende spänning och obalans? För någon anledning måste det ju finnas till att lättklassdomarna ofta dömer ner sådant (och ger 5,5 för moment i obalans/olämplig form även om hästen är superflashig), medan mästerskapsdomarna inte gör det. Dömer man OS borde man ju rent krasst kunna se om en häst är lösgjord och självbärig, tycker jag.
 
Men även om du inte kan se om tungan blir blå, känner du att du har mandat att dra ned bedömningen på varje punkt som kontakten är ”otäckt hård” eller finns det inte möjlighet att göra det?
Jag kan inte påminna mig om vad TR säger, vet att jag fick kommentar ”brysk hjälp” en gång i världen när hästen hoppade till av att jag var på för hårt med skänkeln och en 4:a… gissa om jag aldrig mer överraskande hästen med en för hård hjälp, det var galet pinsamt.
Ja det tycker jag. Jag ÄR dessutom väldigt hård på en ful kontakt. Något som inte är helt populärt hos vissa och en anledning till att minst en klubb aldrig anlitar mig.

Edit. Jag skulle säga att vi som domare generellt har en stor makt och definitivt mandat med hänvisning till TR att dra ner på ful form och alldeles för hård kontakt. Att det däremot inte görs beror oftast på att domare faktiskt inte vågar. Alla känner alla och alla vi här vet också att en domare som får ryktet att vara "hård" inte blir bokad. Och för stt fortsätta få döma måste en bli bokad. Det blir ett moment 22. Sen är det ytterligare aspekten att många semikändisar är de som rider hårdast. Vi domare är inte alltid dom med högst eget resultatkapital från tävlingsbanan och då hamnar vi i ett läge där vi ska vara hård mot de som har betydligt mer tävlingsresultat än oss själva.

Att vara domare kräver rätt ordentligt med pannben och en viss avsaknad av självbevarelsedrift om en ska klara av att vara sann mot den ridning en vill se.
 
Senast ändrad:
Ja det tycker jag. Jag ÄR dessutom väldigt hård på en ful kontakt. Något som inte är helt populärt hos vissa och en anledning till att minst en klubb aldrig anlitar mig.

Edit. Jag skulle säga att vi som domare generellt har en stor makt och definitivt mandat med hänvisning till TR att dra ner på ful form och alldeles för hård kontakt. Att det däremot inte görs beror oftast på att domare faktiskt inte vågar. Alla känner alla och alla vi här vet också att en domare som får ryktet att vara "hård" inte blir bokad. Och för stt fortsätta få döma måste en bli bokad. Det blir ett moment 22. Sen är det ytterligare aspekten att många semikändisar är de som rider hårdast. Vi domare är inte alltid dom med högst eget resultatkapital från tävlingsbanan och då hamnar vi i ett läge där vi ska vara hård mot de som har betydligt mer tävlingsresultat än oss själva.

Att vara domare kräver rätt ordentligt med pannben och en viss avsaknad av självbevarelsedrift om en ska klara av att vara sann mot den ridning en vill se.
Full förståelse för att det är svårt, jag skulle ALDRIG vilja vara domare själv, men ändå skönt att reglementet i grunden är korrekt och skulle kunna användas. Då är det mer att få till (på alla nivåer) att vi pratar om det och får avdrag för brysk ridning. Svårt det med såklart, men hade varit ännu värre om det först skulle behöva skapas regler.
 
Jag undrar i vilken ände man som liten människa kan börja. Bojkotta sponsorer, visst. Men hur får vi till förändring i domarkåren? Vad händer om t.ex hela hästSverige konsekvent vägrar betala medlemsavgifter tills a) ridskolor förbjuder spön b) Ridsportförbundet kräver utbildning i anatomi, etologi och etik för alla domare och ridlärare c) ALL TÄVLING får ske bettlöst - händer någonting alls? Eller är det för stor skillnad mellan "vanliga" hästvärlden och eliten för att det skall bli någon skillnad?
 
Exakt så. Jag tänkte mest att det kanske går för fort för domarna också, att de liksom har fullt upp med att hinna se det tekniska och därmed inte hinner ta in hela bilden avseende spänning och obalans? För någon anledning måste det ju finnas till att lättklassdomarna ofta dömer ner sådant (och ger 5,5 för moment i obalans/olämplig form även om hästen är superflashig), medan mästerskapsdomarna inte gör det. Dömer man OS borde man ju rent krasst kunna se om en häst är lösgjord och självbärig, tycker jag.
Jag tror tyvärr att det inte är givet att vare sig GP-domare eller ryttare kan avgöra om hästen är lösgjord och bärig.
Vet man hur bilmekanik funkar och kan TR så bör det inte vara jättesvårt att hinna se.
Det tekniska blir inte bra om inte lösgjordhet och bärighet finns. Kan vi tränare eller tex kiropraktor se var och hur det brister så bör ju domare också kunna det med rätt utbildning och attityd.
Det finns en massa saker man kan lära sig checka av för att se om hästen är lösgjord, bär sig, är bra i form och kontakt, hur rörelserna ska utföras genom kroppen och hur hovarna/benen ska slå i och var. Har man ”satt den kunskapen” går det rätt fort att snabbt få en överblick, dvs man bör hinna med i GP-program som domare.
Sen om man dömer som man bör enligt TR eller enligt vad kollegor/ryttare etc vill är väl en annan fråga. Att ensam döma annorlunda är nog oerhört svårt. Att ens få döma tex OS och världscup kräver ju att man nätverkat och dömt som andra domare som redan ”är där” tycker är bra.
En av de bästa Int GP-domare jag känt till var född ekonomiskt oberoende och hade väl inte direkt en dag i sitt liv varit tvingad att vara PK. Hen vågade ställa obekväma frågor och ha obekväma åsikter. Men hen var ju rätt ovanlig.
 
Detta dök nyss upp i mitt flöde. Aldrig upplevt samma men är ju lite intressant.

https://www.facebook.com/share/p/YVQ9xsoZfRiUrc6d/
Nu är detta högst ovetenskapligt från min sida, men om jag råkar sitta så att min fot somnar (dvs blodet stryps till foten) så kan den få en lite lilaaktig ton om jag sitter så en längre stund. Detta är då något som jag har råkat göra mot mig själv, kan avbryta och kräver att jag skakar på foten så att den vaknar till igen.
Jag kan då tänka mig att en häst som avslappnat står med bettet lite tokigt i munnen för att det är var den hamnade då (om jag uppfattade danskan rätt så var det en häst som stod i stallgången med bett i munnen?). Det är inget som stör i stunden men när man ska röra på kroppsdelen igen så behöver den en stund att återfå blodet ordentligt.

Hade någon sagt till mig att upp och hoppa direkt med avsomnad fot så hade jag genast snubblat omkull. Så rimligtvis så behövs det en stund med bettet borttaget för att tungan ska återhämta sig innan man kan sätta i den igen på rätt ställe. Om något så säger väl detta att om man vet att man kommer att stå en längre stund så kan det vara värt att ta bort bettet/tränset. Eller att kolla upp bettet om det ligger/sitter som det ska om det så "lätt" hamnar på fel ställe/tryckpunkt.

Makes sense?
 
Nu är detta högst ovetenskapligt från min sida, men om jag råkar sitta så att min fot somnar (dvs blodet stryps till foten) så kan den få en lite lilaaktig ton om jag sitter så en längre stund. Detta är då något som jag har råkat göra mot mig själv, kan avbryta och kräver att jag skakar på foten så att den vaknar till igen.
Jag kan då tänka mig att en häst som avslappnat står med bettet lite tokigt i munnen för att det är var den hamnade då (om jag uppfattade danskan rätt så var det en häst som stod i stallgången med bett i munnen?). Det är inget som stör i stunden men när man ska röra på kroppsdelen igen så behöver den en stund att återfå blodet ordentligt.

Hade någon sagt till mig att upp och hoppa direkt med avsomnad fot så hade jag genast snubblat omkull. Så rimligtvis så behövs det en stund med bettet borttaget för att tungan ska återhämta sig innan man kan sätta i den igen på rätt ställe. Om något så säger väl detta att om man vet att man kommer att stå en längre stund så kan det vara värt att ta bort bettet/tränset. Eller att kolla upp bettet om det ligger/sitter som det ska om det så "lätt" hamnar på fel ställe/tryckpunkt.

Makes sense?
Nej, it makes no sense

Jag har ju min grund i den arbetande hästens förutsättningar (cowhorse) och har aldrig hört talas om några blåa tungor, trots långa dagars arbetspass, ofta stillastående väntandes, med avancerade stångbett.

Dom har dock inga nosgrimmor och hästarna får lära sig att bära upp bettet själva. Dvs placera huvudet i den position där tungan/lanerna är helt avlastade.

Danskan hade nog låtit hästen stå med bettet och nosgrimma hårt åtdragen. Då spelar det ingen roll hur hästen håller sitt huvud. Det blir oavsett belastning och hästen håller antagligen huvudet i en felaktig position eftersom den aldrig fått lära sig att bära upp bettet korrekt av sig själv.

Stångbettet är inte ett tränsbett, det har sin egen funktion som man helt förlorar om man inte ger hästen tid i grunden att själv bära upp bettet korrekt.
 
Jag tycker, bort med nosgrimmorna helt. Då kommer problemen att avslöja sig själva och ryttare/tränare måste lära sig rida inom ramen för bettens funktion.

Bort med dom även på lätt nivå. Så att alla som rider dressyr lär sig hantera betten från grunden.

Låt hästen bli er läromästare. När den gapar är något fel. Låt den gapa och rätta till orsaken istället.

Det är inte signalen/hjälpen du skickar som har betydelse, utan det är hur du hanterar svaret du fått på den signal du just skickat som har betydelse för hur ni utvecklas.

Så låt hästen få svara ärligt på era kommandon och lär er lyssna på dessa svar.
 
Nu är detta högst ovetenskapligt från min sida, men om jag råkar sitta så att min fot somnar (dvs blodet stryps till foten) så kan den få en lite lilaaktig ton om jag sitter så en längre stund. Detta är då något som jag har råkat göra mot mig själv, kan avbryta och kräver att jag skakar på foten så att den vaknar till igen.
Det brukar nog vara tryck på en nerv som gör att foten somnar, inte att blodtillförseln stryps till foten/benet.
 
Undrar hur FEI skall kunna komma runt det här, med så många bilder och olika ryttare verkar det vara helt klart att det här inte är enstaka händelser utan följden av det sätt som hästarna rids med hårt tryck i tyglarna. Och att hästarna tungor blir blåa av syrebrist är inte möjligt att sopa under mattan, det är ett alldeles för konkret hästmisshandel för att kunna bortförklaras och med den uppmärksamhet det fått måste de ta tag i det hur mycket de än inte vill.

Så vad tror ni kommer hända?
 
En av de bästa Int GP-domare jag känt till var född ekonomiskt oberoende och hade väl inte direkt en dag i sitt liv varit tvingad att vara PK. Hen vågade ställa obekväma frågor och ha obekväma åsikter.
Oberoende är vad som krävs.

De flesta av oss är i beroendeställning till någon/något/några - och det kostar att vara obekväm.

På så vis blir denna diskussion lite skev. Det är lätt för mig att säga nej, bojkotta event, stå för mina värderingar och det är för att jag inte har några kopplingar som blir känsliga för mig.

Det är betydligt svårare för exempelvis en avelsrådgivare på swb, som själv föder upp topphästar och jobbar med sina kontakter och relationer i sporten, för att få bra betalt för sina föl.

Att ta avstånd på riktigt är att säga nejtack till det som kanske är personens hela levebröd, eller identitet.

Jag försvarar inte det jag tycker är ynkligt, men jag kan förstå hur mycket man sitter i rävsaxen. Priset att ta ställning betyder att man får lägga ned, eller ändra sina ambitioner.

Själv hade jag inte velat vara i sådan beroendeställning, för hästarna är min svindyra hobby. Jag jobbar med annat för att finansiera detta.

Men många toppryttare, eller domare, uppfödare, sponsorer et cetera får varje dag kämpa för att få det att gå runt.

Det är ju bland annat därför ryttare också rider hästar som skall säljas för någonstans skall ju pengarna in. Varje elithäst kostar multum varje dag att hållas i topptrim. Det är att jobba med stora risker.

Men någonstans där går allt fel. Det är inte bilar, eller andra döda ting, som putsas och matchas utan djur med känslor och individuella behov.

Så - med detta långa resonemang så vill jag komma till att elitgruppen (om vi kan kalla ryttare och alla runt ikring det), är i så stor beroendeställning till varandra att det inte är möjligt att bara stänga av kranen, och ändå ha en chans.

Tar man ställning blir man som oss. En nobody i branschen som måste ha en annan inkomst för att finansiera en dyr hobby.

Vad är exempelvis Dujardin och Kittel utan sina hästar? Vad är hingsthållare och stuterier utan sina hingstar och verksamhet?

Inte är det "bara" att hitta ett nytt välbetalt jobb för att ha råd att ha häst?

Branschen är så stor och så korrupt, att ingen skulle bry sig om tex Skeppstrand kastrerade sina hingstar.

Tyvärr.
 
Jag kanske är den sista att upptäcka detta konto på IG men efter att ha tittat igenom det mesta är det väldigt mycket jag ställer mig frågande till/ tar avstånd i från även om han själv och många andra verkar anse att han är någon typ av gud inom utbildning av hästar och ryttare.

Det jag nu verkligen undrar över är hans inlägg med påståendet att man måste rida med nosgrimma för att kunna skola en häst ordentligt till samling. Annars kommer hästen att gapa för att komma undan trycket och då kan du inte få igenom den ställning och böjning du behöver för att lossa hästen tillräckligt för samling.
Aldrig hört förut? Men är det det som lärs ut så förstår jag att nosgrimmor är hårt spända… 🙄

https://www.instagram.com/p/CivS7DAoRa-/?igsh=OXViZ2x4bTV2dmZw
 
Jag kanske är den sista att upptäcka detta konto på IG men efter att ha tittat igenom det mesta är det väldigt mycket jag ställer mig frågande till/ tar avstånd i från även om han själv och många andra verkar anse att han är någon typ av gud inom utbildning av hästar och ryttare.

Det jag nu verkligen undrar över är hans inlägg med påståendet att man måste rida med nosgrimma för att kunna skola en häst ordentligt till samling. Annars kommer hästen att gapa för att komma undan trycket och då kan du inte få igenom den ställning och böjning du behöver för att lossa hästen tillräckligt för samling.
Aldrig hört förut? Men är det det som lärs ut så förstår jag att nosgrimmor är hårt spända… 🙄

https://www.instagram.com/p/CivS7DAoRa-/?igsh=OXViZ2x4bTV2dmZw
Jag vet många som upplever att det där så det, tyvärr.

Jag jobbar en hel del utan nosgrimma om jag har kandar eller rent av blank stång. Det är inte ofta hästarna gapar. Iom att jag jobbar mkt för hand är jag ju så att jag hela tiden på nära håll ser munnen. Visst kan någon gapa någon gång. Men det är ju inte så att de lär sig gå och gapa av att få göra det. Det går utmärkt att lära hästar bli lösgjorda utan nosgrimma. Och är de lösgjorda gapar de inte.
Och piaff ska ju inte läras in genom att dra i tygeln. Så jag har inte upplevt att de måste gapa för att man inte har nosgrimma vid inlärning av vare sig piaff eller samling öht.
 
Ja det tycker jag. Jag ÄR dessutom väldigt hård på en ful kontakt. Något som inte är helt populärt hos vissa och en anledning till att minst en klubb aldrig anlitar mig.

Edit. Jag skulle säga att vi som domare generellt har en stor makt och definitivt mandat med hänvisning till TR att dra ner på ful form och alldeles för hård kontakt. Att det däremot inte görs beror oftast på att domare faktiskt inte vågar. Alla känner alla och alla vi här vet också att en domare som får ryktet att vara "hård" inte blir bokad. Och för stt fortsätta få döma måste en bli bokad. Det blir ett moment 22. Sen är det ytterligare aspekten att många semikändisar är de som rider hårdast. Vi domare är inte alltid dom med högst eget resultatkapital från tävlingsbanan och då hamnar vi i ett läge där vi ska vara hård mot de som har betydligt mer tävlingsresultat än oss själva.

Att vara domare kräver rätt ordentligt med pannben och en viss avsaknad av självbevarelsedrift om en ska klara av att vara sann mot den ridning en vill se.

Nästan så att alla som dömer i samma distrikt får komma överens om hur hårda dom ska vara just för att inte råka ut för bojkott av arrangörer.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp