Bibehållen avelsrätt

Problemet är hemma och själv skulle jag hellre ha hunden hos hundvakt tills uppfödaren tagit sin kull för att sedan kunna omplacera henne (optimalt vore ju om hundvakt och framtida ägare är samma person). Men enligt uppfödaren får jag inte det.
Så det är väl nästa sak jag vill ha svar på, om uppfödaren kan hindra mig från att ha en hundvakt till en hund jag trots allt äger. Så länge hon får bruka sin avelsrätt?
Hos hundvakt får du garanterat ha hunden om du fortfarande äger den själv - där kan ingen hindra dig. Jag har förstått att det är på hemmaplan (misstänker två tikar som inte går ihop här och det är inte kul alls). Men du får lämna bort din hund till hundvakt hur mycket du vill, bara du ser till att veta när hon löper och att hon sköts tillfredsställande :) Då slipper du även bråka om saker gällande försäljning tills avtalet är uppfyllt.
 
Fodervärdsavtal är en annan avtalsform. Där övergår äganderätten normalt sett först efter att ett antal kullar har tagits. När en hund säljs med bibehållen äganderätt övergår äganderätten från säljare till köpare redan från början.
 
Fodervärdsavtal är en annan avtalsform. Där övergår äganderätten normalt sett först efter att ett antal kullar har tagits. När en hund säljs med bibehållen äganderätt övergår äganderätten från säljare till köpare redan från början.
Det vet vi nog alla vid det här laget - det vi försöker reda ut är avtalsbiten och hur den ska uppfyllas om hunden inte bor kvar.
 
Jo, du har så rätt. Två tikar som slåss på liv och död så fort dom ser varandra. Så vi lever med att slussa hundar mellan burar, kompostgaller och låsta dörrar. Och ett barn mitt i allt.
En fruktansvärd situation och inget jag önskar min värsta fiende. Allra helst när man älskar sina hundar och lever för sina hundar.
Hade jag varit ensam hade det varit en sak, men det är ett för stort ansvar för ett barn att en dörr som öppnas i fel tillfälle kan leda till katastrof. :(
 
Jo, du har så rätt. Två tikar som slåss på liv och död så fort dom ser varandra. Så vi lever med att slussa hundar mellan burar, kompostgaller och låsta dörrar. Och ett barn mitt i allt.
En fruktansvärd situation och inget jag önskar min värsta fiende. Allra helst när man älskar sina hundar och lever för sina hundar.
Hade jag varit ensam hade det varit en sak, men det är ett för stort ansvar för ett barn att en dörr som öppnas i fel tillfälle kan leda till katastrof. :(
Jag har varit i den sitsen för många år sedan och det är inte kul alls.
 
Jo, du har så rätt. Två tikar som slåss på liv och död så fort dom ser varandra. Så vi lever med att slussa hundar mellan burar, kompostgaller och låsta dörrar. Och ett barn mitt i allt.
En fruktansvärd situation och inget jag önskar min värsta fiende. Allra helst när man älskar sina hundar och lever för sina hundar.
Hade jag varit ensam hade det varit en sak, men det är ett för stort ansvar för ett barn att en dörr som öppnas i fel tillfälle kan leda till katastrof. :(

Har också varit i den sitsen. Dock utan ett fodervärdskontrakt och en miljon olika åsikter och regler som krånglade till det.
Det är nog så jobbigt att inse att man inte kan ha hunden kvar, att sedan inte ha en aning om vart hon hamnar måste kännas fruktansvärt! Ville bara skriva att jag hoppas att det löser sig, och att hundvakt tills kullen är klar låter vettigt.
 
Men är uppfödaren intresserad av att få tillbaka hunden ens? Med tanke på hundens ålder och att inga valpar tagits så kanske uppfödaren kan skriva över hunden på då helt?
Det kan väl knappast vara mycket pengar det handlar om heller med en 4 år gammal hund trots att den har ett par meriter.

Jag blir faktiskt lite trött på de som försöker få de till att man gjort uppfödaren en sån stor tjänst när man meriterat en foderhund. Ja, vi som uppfödare blir super glada och stolta över att det är gjort, men det är inget man kan tvinga någon fodervärd att göra. Jag tror i min enfald att man tränar och tävlar med en foderhund för att man tycker det är roligt att göra det.

Klart folk gör det för att det är roligt och i gengäld har man antingen fått en hund eller betalat halva priset.

Det borde vara en win-win situation. Själv är jag tveksam till att ta en hund på foder om uppfödaren skulle ställa krav på meritering. Givetvis skall hunden vara i skick att kunna avlas på, men övriga meriter borde vara bonus.

Men samtidigt är ett kontrakt av detta slag lätt att missförstå. Hunden är bara på papperet ägd av uppfödaren. Hunden bor och lever hos fodervärden och denne fattar en massa beslut om dess skötsel. Uppfödaren kan inte begära att få hem hunden om inte uppenbar misskötsel föreligger. Detta innebär i praktiken att ingen äger hunden fullt ut och samförstånd måste finnas. När det saknas är situationen minst sagt knepig.

Hade jag får önska något så vore ett avtal där man ev går med på det motsatta bättre. Dvs valpen köps och sedan frågar uppfödaren om denne får leasa hunden för en eller två kullar. På så sätt är det bara en ägare på hunden.
 
Hade jag får önska något så vore ett avtal där man ev går med på det motsatta bättre. Dvs valpen köps och sedan frågar uppfödaren om denne får leasa hunden för en eller två kullar. På så sätt är det bara en ägare på hunden.

Min erfarenhet säger mig att detta är väldigt vanligt, iallafall bland jakthundar. Uppfödaren och köparen gör en överenskommelse kring framtida avel, och uppfödaren använder hunden först när den bevisat sig tillräckligt bra praktiskt och efter tillräcklig meritering. Uppfödaren förlorar på så vis egentligen mindre än att sätta ut hundar på foder till höger och vänster, om det visar sig att hunden inte är bra nog att avlas på.

(Det ställer dock högre krav på att uppfödaren och köparen håller sig på god fot med varandra, och min erfarenhet är att i sorgligt många fall med bibehållen avelsrätten hade inte köparen när det väl blir dags lämnat ut hunden till uppfödaren om det inte var kontraktsbundet så att säga.)
 
Om det är köpeavtal med bibehållen avelsrätt så är hunden i din ägo, gissningen är om du inte följer upp avtalet att du blir skadeståndsskyldig, vilket också står på skk. Men uppfödaren kan inte ta tillbaka din hund helt gratis, eftersom äganderätten har övergått till dig. Om det nu inte skulle finnas ett så stort fel i avtalet att det inte går att bedöma. Detta tror min juridikstuderande pojkvän på rak arm utan att ha kollat djupare på det :) Äganderätten övergår till köparen vid avlämnande och inte efter att avelsrättigheterna har utnyttjats. Men han vill poängtera att han inte har någon j*vla aning utan att ha sett avtalet haha. :P
 
Jag tolkar det som att hund som säljs med bibehållen avelsrätt är såld och ägs av köparen och det är bara valpkullen som är kvar som betalning av hunden sas. Vad du gör med hunden under tiden är ju upp till dig sålänge hunden kan stå till förfogande till just den valpkullen. Jag skulle nog som redan föreslagits lånat ut hunden till en person som avser att köpa den och när valpkullen är tagen så säljer du tiken.

Jag har samma kontrakt på min tik och jag hittar heller inget om vad som händer om man säljer. Men jag kan tänka mig att du som ingått avtalet fortfarande har ansvar att det efterföljs oavsett om du säljer eller inte. Så det känns som att det enklaste är att hitta rätt hem och sedan låna ut tiken tills avtalet mellan dig och uppfödaren gått ut och därefter sälja :)
 
Jo, du har så rätt. Två tikar som slåss på liv och död så fort dom ser varandra. Så vi lever med att slussa hundar mellan burar, kompostgaller och låsta dörrar. Och ett barn mitt i allt.
En fruktansvärd situation och inget jag önskar min värsta fiende. Allra helst när man älskar sina hundar och lever för sina hundar.
Hade jag varit ensam hade det varit en sak, men det är ett för stort ansvar för ett barn att en dörr som öppnas i fel tillfälle kan leda till katastrof. :(

Där har jag också varit. Fruktanvärt!
Kan du inte lämna ut hunden till en framtida köpare men att köpet inte går igenom förrän hunden är 5 år?
 
Om folk kunde sluta blanda ihop fodervärd och köpeavtal med bibehållen Avels rätt.

TS. Du har det gamla avtalet. Och där kan du köpa loss hunden om du vill. Inte kul för uppfödaren, men samtidigt vet man om det när man använder det avtalet. Med det nya avtalet går det inte köpa loss hunden.

Köper du loss hunden och hittar ny ägare så kanske uppfödaren kan leasa tiken från den nya ägaren. Är ju ett alternativ ni skulle kunna diskutera.
 
Om folk kunde sluta blanda ihop fodervärd och köpeavtal med bibehållen Avels rätt.

TS. Du har det gamla avtalet. Och där kan du köpa loss hunden om du vill. Inte kul för uppfödaren, men samtidigt vet man om det när man använder det avtalet. Med det nya avtalet går det inte köpa loss hunden.

Köper du loss hunden och hittar ny ägare så kanske uppfödaren kan leasa tiken från den nya ägaren. Är ju ett alternativ ni skulle kunna diskutera.

Jag har köpeavtalet med bibehållen avelsrätt och hittar ingenstans att man kan köpa ut hunden, var står det?
 
Hunden är kvar fortfarande och plockade en ny championtitel i helgen. Som det ser ut nu så får hon vara kvar tills vidare. Vi kan helt enkelt inte göra oss av med henne utan att känna som att vi gör världens största misstag.
Och andra hunden är inte i ett tillstånd att vi kan göra oss av med henne heller är jag rädd.
Jag vet inte hur i hela friden det ska gå till faktiskt. Hur klarar man av att skiljas från sin hund? Dom är ju mina bästisar och delar av familjen båda två. :(
 
Hunden är kvar fortfarande och plockade en ny championtitel i helgen. Som det ser ut nu så får hon vara kvar tills vidare. Vi kan helt enkelt inte göra oss av med henne utan att känna som att vi gör världens största misstag.
Och andra hunden är inte i ett tillstånd att vi kan göra oss av med henne heller är jag rädd.
Jag vet inte hur i hela friden det ska gå till faktiskt. Hur klarar man av att skiljas från sin hund? Dom är ju mina bästisar och delar av familjen båda två. :(

Så sorgligt och trist :(
Men hundarna har väl inte varit så här hela tiden? Går det att träna upp en tolerans? Parterapi? Något måste det ju gå att göra?
 
Hunden är kvar fortfarande och plockade en ny championtitel i helgen. Som det ser ut nu så får hon vara kvar tills vidare. Vi kan helt enkelt inte göra oss av med henne utan att känna som att vi gör världens största misstag.
Och andra hunden är inte i ett tillstånd att vi kan göra oss av med henne heller är jag rädd.
Jag vet inte hur i hela friden det ska gå till faktiskt. Hur klarar man av att skiljas från sin hund? Dom är ju mina bästisar och delar av familjen båda två. :(
Usch, jag kan inte ens föreställa mig hur jobbigt det måste vara. Hoppas verkligen ni hittar en lösning!
 

Liknande trådar

Hundträning Har funderat på en sak i många herrans år och tänkte höra om det jag kommit fram till är något som andra känner igen sig i. Jag tränar...
Svar
15
· Visningar
1 542
Senast: TinyWiny
·
Hundavel & Ras Har hittat mig en uppfödare nu och om allt går enligt planerna blir vi med valp till hösten/vintern. Uppfödaren började prata om...
Svar
2
· Visningar
2 263
Senast: LaMagia
·
Hundavel & Ras Jag ska köpa en hanvalp från en skk ansluten uppfödare. Jag har bra kontakt med denne och eftersom jag väldigt gärna vill ställa ut och...
Svar
2
· Visningar
1 184
Senast: MalinM
·
Hundavel & Ras Hejsan, jag har en fråga. 2011 sålde jag en liten taxvalp med bibehållen avelsrätt. Allt enligt SKK eftersom jag är ansluten...
Svar
10
· Visningar
2 297
Senast: Novelette
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vilken försäkring?
  • Valp 2025
  • Inkorsningsmetod

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp