Bekräftelse

[Petruska]

Ja, kanske i det långa loppet?
Hang up:en verkar ju vara att man "vårdar relationen". Men allt bra man gör tillsammans ökar ju chanserna för att man kommer vilja fortsätta vara kvar i förhållandet, vilket indirekt vårdar relationen.
Jag tycker inte att det är så konstigt. Det vore märkligare om folk inte var olika i sina relationer, och fick dem att fungera på olika sätt, tycker jag.

Fint att du beskriver andras åsikter som hang ups. Det bidrar verkligen.

 

[Petruska]

Men herregud
(Och varför ens stanna i en relation där tilliten är så låg att man spionerar på sin partner? )

Alltså "otrohetsutredningar". Bara ordet.

 

[mandalaki]

Mitt favoritföretag! Jag får reklam för dem hela tiden på fb!

Det var avslöjande!

 

[mandalaki]

Alltså "otrohetsutredningar". Bara ordet.

Sådana gör ju vi på buke hela tiden. Alldeles gratis

 

[Monstermom]

Sådana gör ju vi på buke hela tiden. Alldeles gratis

Vi kanske borde börja ta betalt?

Det är ju liksom inte så svårt...

 

[cirkus]

Jag vet inte om det här med att "vårda relationen" etc hänger ihop lite med inställningen att saker blir "vardag". Varje gång jag hör någon säga nåt i stil med "ja, ni är ju nykära nu, vänta något år så får ni se hur det är" så vill jag ta dem i örat. Jag vill vara jävligt lycklig hela tiden, tack så mycket. Jag ska minsann inte ha nån trist vardagslunk!
När jag separerade från mitt ex var det sååå många tjejer som var glada för min skull och berättade lite skuldmedvetet hur det inte fanns så mycket kärlek längre i deras förhållanden men "det ska väl vara så". Och nej liksom. Det ska det inte alls det. Det ska vara jättebra trots småbarn och allt vad det är. Alla förtjänar det.

Nä trist vardagslunk är ju trist. Men jag hade aldrig stått ut om inte vardagen var bra. Jag hade inte heller stått ut som vardagen bara var en enda jävla guldkant (ha ha ihjälvårdad relation hade det blivit).

 

[Petruska]

Det var avslöjande!

Vad insinuerar du!? Min lille gubbe därhemma skulle aaaaaaldrig!

 

[mandalaki]

Vad insinuerar du!? Min lille gubbe därhemma skulle aaaaaaldrig!

Ja, något har du ju googlat i alla fall ...

 

[mandalaki]

Jag hade inte heller stått ut som vardagen bara var en enda jävla guldkant (ha ha ihjälvårdad relation hade det blivit).

Ja herregud, tänk att behöva dricka prosecco i jacuzzin varenda jävla kväll när det enda man vill är att kolla på Say yes to the dress och Masterchef Australia

 

[Iamia]

Jag skulle ju under inga omständigheter gå in i rollen som vårdare och jag skulle inte bli medberoende. Om vi fortfarande trivdes ihop, ser jag öht inte problemet. Min pappa är funktionshindrad och min partner har komplicerad depressionsproblematik, så jag har svårt att riktigt se problemet eller "knuten" i din fråga.

De "ni" som du vänder dig till, vilka är de?

"Ni" syftar just på "ni" = alla som inte är jag och läser här i tråden. Varför skulle jag mena någon speciell?

Om man generaliserar verkar det ju finnas två "grupper" här. En som ser ett förhållande ur ett "mer egoistiskt perspektiv" och en som ser det mer som ett "vi" eller ett team eller hur man nu kan kalla det. (Även om jag tvivlar på att de båda "grupperna" skiljer sig så mycket från varandra egentligen, utan mer ser på saken från olika håll.) Min frågeställning är, som sagt, inte särskilt väl genomtänkt, men jag blir ändå nyfiken på hur folk tänker om sånt här i allmänhet och om det är olika beroende på hur man ser på förhållanden i stort. Inget vetenskapligt alls, utan totalt oprofessionellt och enbart för mitt höga nöjes skull. (Jag tänkte mig också "lite värre" scenarion än depression eller något funktionshinder. Mer tillspetsat alltså, som tex att partnern skulle bli helkroppsförlamad och vara klar i huvudet men inte kunna prata/göra någonting själv eller något liknande som helt förändrar livet för både partnern och en själv.)

/ har själv depressionsproblem och tycker tidvis lite synd om min man som får stå ut med mig (som tur är ser han det inte på samma sätt)

 

[mandalaki]

"Ni" syftar just på "ni" = alla som inte är jag och läser här i tråden. Varför skulle jag mena någon speciell?

Om man generaliserar verkar det ju finnas två "grupper" här. En som ser ett förhållande ur ett "mer egoistiskt perspektiv" och en som ser det mer som ett "vi" eller ett team eller hur man nu kan kalla det. (Även om jag tvivlar på att de båda "grupperna" skiljer sig så mycket från varandra egentligen, utan mer ser på saken från olika håll.) Min frågeställning är, som sagt, inte särskilt väl genomtänkt, men jag blir ändå nyfiken på hur folk tänker om sånt här i allmänhet och om det är olika beroende på hur man ser på förhållanden i stort. Inget vetenskapligt alls, utan totalt oprofessionellt och enbart för mitt höga nöjes skull. (Jag tänkte mig också "lite värre" scenarion än depression eller något funktionshinder. Mer tillspetsat alltså, som tex att partnern skulle bli helkroppsförlamad och vara klar i huvudet men inte kunna prata/göra någonting själv eller något liknande som helt förändrar livet för både partnern och en själv.)

/ har själv depressionsproblem och tycker tidvis lite synd om min man som får stå ut med mig (som tur är ser han det inte på samma sätt)

Problemet med din fråga är ju att den är helt omöjlig att besvara - förrän man varit där. Ingen kan med någon större trovärdighet uttala sig om hur de skulle göra om partnern blev helkroppsförlamad. Det är ett sånt trauma för alla inblandade.

 

[Iamia]

Problemet med din fråga är ju att den är helt omöjlig att besvara - förrän man varit där. Ingen kan med någon större trovärdighet uttala sig om hur de skulle göra om partnern blev helkroppsförlamad. Det är ett sånt trauma för alla inblandade.

Självklart är det så. Det hela är ju mest bara ett tankeexperiment om var "gränsen går". Never mind.

 

[em-pirre]

"Ni" syftar just på "ni" = alla som inte är jag och läser här i tråden. Varför skulle jag mena någon speciell?

Om man generaliserar verkar det ju finnas två "grupper" här. En som ser ett förhållande ur ett "mer egoistiskt perspektiv" och en som ser det mer som ett "vi" eller ett team eller hur man nu kan kalla det. (Även om jag tvivlar på att de båda "grupperna" skiljer sig så mycket från varandra egentligen, utan mer ser på saken från olika håll.) Min frågeställning är, som sagt, inte särskilt väl genomtänkt, men jag blir ändå nyfiken på hur folk tänker om sånt här i allmänhet och om det är olika beroende på hur man ser på förhållanden i stort. Inget vetenskapligt alls, utan totalt oprofessionellt och enbart för mitt höga nöjes skull. (Jag tänkte mig också "lite värre" scenarion än depression eller något funktionshinder. Mer tillspetsat alltså, som tex att partnern skulle bli helkroppsförlamad och vara klar i huvudet men inte kunna prata/göra någonting själv eller något liknande som helt förändrar livet för både partnern och en själv.)

/ har själv depressionsproblem och tycker tidvis lite synd om min man som får stå ut med mig (som tur är ser han det inte på samma sätt)

Egoistiskt? Vem tänker så?

 

[Iamia]

Egoistiskt? Vem tänker så?

Visste väl att någon skulle klaga på ordvalet. Jag tror du kan klura ut vad jag menar om du tänker efter. (Väldigt känsligt det här tydligen. Kasta in en liten pinne så säger det SWOSH.)

 

[Petruska]

Egoistiskt? Vem tänker så?

Det är intressant, men det verkar tyvärr helt oåtkomligt för diskussion.

Jag menar ju att vi rätt tydligt ser (minst eller grovt räknat) två olika sätt att se på det här med kärleksrelationer i tråden. Det är också tydligt att det är den ena av de grupperna som vill förneka att den här skillnaden finns. Samtidigt tycks det vara den gruppen som väljer att beskriva det förhållningssätt man kanske identifierar hos både dig och mig som "egoistiskt".

Någonstans här råder en förvirring på högsta nivå, som jag inte är människa att reda i.

"Egoistiskt" är ungefär den sämsta "etikett" jag ens kan tänka mig, i alla fall.

Och det är ju intressant att samtidigt förneka att två förhållningssätt framträder och att kalla det ena "egoistiskt".

 

[em-pirre]

Visste väl att någon skulle klaga på ordvalet. Jag tror du kan klura ut vad jag menar om du tänker efter. (Väldigt känsligt det här tydligen. Kasta in en liten pinne så säger det SWOSH.)

Nej jag vet faktiskt inte alls vad du menar. Egoistiskt? Känsligt? Va?

EDIT Alltså du syftar på gruppen som jag verkar tillhöra?
Du anser att jag klagade på ordvalet?
Du anser att jag har ett egoistiskt tankesätt i mitt förhållande?

Alltså jag fattar att det blir förvirrande om folk tolkar saker som du just gjorde. Om du själv tycker att ordet egoistiskt är missvisande torde det ha varit fiffigare att använda ett mer passande ord.

 

[Raderad medlem 6459]

Visste väl att någon skulle klaga på ordvalet. Jag tror du kan klura ut vad jag menar om du tänker efter. (Väldigt känsligt det här tydligen. Kasta in en liten pinne så säger det SWOSH.)

Men hej vad nedlåtande du är. Alltid lika fantastiskt när nån trillar in efter 18 sidors diskussion och kan se ner litegrann på hela diskussionen.

 

[Petruska]

"Ni" syftar just på "ni" = alla som inte är jag och läser här i tråden. Varför skulle jag mena någon speciell?

Om man generaliserar verkar det ju finnas två "grupper" här. En som ser ett förhållande ur ett "mer egoistiskt perspektiv" och en som ser det mer som ett "vi" eller ett team eller hur man nu kan kalla det. (Även om jag tvivlar på att de båda "grupperna" skiljer sig så mycket från varandra egentligen, utan mer ser på saken från olika håll.) Min frågeställning är, som sagt, inte särskilt väl genomtänkt, men jag blir ändå nyfiken på hur folk tänker om sånt här i allmänhet och om det är olika beroende på hur man ser på förhållanden i stort. Inget vetenskapligt alls, utan totalt oprofessionellt och enbart för mitt höga nöjes skull. (Jag tänkte mig också "lite värre" scenarion än depression eller något funktionshinder. Mer tillspetsat alltså, som tex att partnern skulle bli helkroppsförlamad och vara klar i huvudet men inte kunna prata/göra någonting själv eller något liknande som helt förändrar livet för både partnern och en själv.)

/ har själv depressionsproblem och tycker tidvis lite synd om min man som får stå ut med mig (som tur är ser han det inte på samma sätt)

Det är ju en helt skruvad fråga. Tänker du dig att vissa skulle svara "o, ja, i vått och torrt och nöd och lust stannar jag hos min partner" och vissa andra skulle svara "nej, fy fan, en så tråkig partner vill jag inte ha", eller vad far du efter?

 

[Korven]

Men hej vad nedlåtande du är. Alltid lika fantastiskt när nån trillar in efter 18 sidors diskussion och kan se ner litegrann på hela diskussionen.

jag tycker många är nedlåtande i den här diskussionen, så kasta första stenen den som är oskyldig

 

[Iamia]

Hejsan hoppsan. Sorry att jag lade mig i eran diskussion med mitt, som jag redan sagt, ej så värst genomtänkta, kanske till och med simpla, tankeexperiment. Och för all del, mina nedlåtande kommentarer (som dessutom tydligen kom för sent in i diskussionen). Jag tror att jag inte kommer att göra om det.

(Ja. Möjligen beter jag mig extremt barnsligt åt nu, men det bjuder jag på. )