Begåvade barn och samhällets ansvar.

Inte_Ung

Trådstartare
Samhället måste förvalta den tillgång som begåvade barn utgör.
Det är ju de barnen som skall bli morgondagens forskare och experter.
Som det är nu ser det ut som att det inte fungerar.
I stället så tar kriminella grupper hand om dem, med resultatet att vi får kriminella som är smartare än rättssystemet.

Varför prioriteras inte detta mera?
Varför måste skolor spara när det är där som resurserna egentligen gör bäst nytta?

Så många frågor och så trist verklighet.
 
Samhället måste förvalta den tillgång som begåvade barn utgör.
Det är ju de barnen som skall bli morgondagens forskare och experter.
Som det är nu ser det ut som att det inte fungerar.
I stället så tar kriminella grupper hand om dem, med resultatet att vi får kriminella som är smartare än rättssystemet.

Varför prioriteras inte detta mera?
Varför måste skolor spara när det är där som resurserna egentligen gör bäst nytta?

Så många frågor och så trist verklighet.

För att det i offentlig verksamhet verkar OMÖJLIGT att se att en mindre kostnad idag ger vinst imorgon (eller om åtta år)

Att göra det lilla extra inom skola eller vård för att förhindra skador och/eller kriminalitet senare ses inte som ett alternativ för de som håller i pengarna för att det inte ger utdelning NU! och det är ett problem som delvis är skapat av att de som fördelar resurserna enbart är där i 4 års perioder.
 
För att det i offentlig verksamhet verkar OMÖJLIGT att se att en mindre kostnad idag ger vinst imorgon (eller om åtta år)

Att göra det lilla extra inom skola eller vård för att förhindra skador och/eller kriminalitet senare ses inte som ett alternativ för de som håller i pengarna för att det inte ger utdelning NU! och det är ett problem som delvis är skapat av att de som fördelar resurserna enbart är där i 4 års perioder.

Verksamheterna har inga problem med att de det. Det är politikerna som inte vill finansiera det.
 
Jag vet inte om jag helt delar din upplevelse. Jag ser nog visst att begåvade barn tas omhand och ges goda förutsättningar att utveckla sitt lärande. Säkert inte överallt och det kan säkert bli bättre. Men jag tror inte att det är riktigt så svartvitt som att samhället inte alls tar hand om begåvade barn.
 
Jag ser inte riktigt en röd tråd i resonemanget. Begreppet begåvade barn som blir morgondagens experter och forskare är lite svårt för mig. Vissa barn gör ett språng någon gång under sin barndom och kan under den tiden uppfattas som begåvat, och några år senare har resten av barnen hunnit ifatt. Andra barn tickar på som medelmåttor men drar iväg som vuxna. Så jag tror vi bör vara försiktiga med att tänka att begåvning under barndomen behöver innebära så mycket i vuxen ålder sen.

Med det sagt så kan det ju absolut vara så i vissa fall, men den stora problematiken här är ju att barn oavsett nivå på begåvning hamnar i kriminalitet och det är ju bevisningen ett enormt problem just nu. Jag tror att det görs en hel del insatser, om jag förstått det rätt, men problematiken är nog svår att komma åt med offentlig verksamhets lite stolpiga arbetssätt och fördröjningar med politiska beslut osv. Jag antar att det är svårt att jobba snabbt, helt enkelt, och gängen är snabbare.
 
Jag ser inte riktigt en röd tråd i resonemanget. Begreppet begåvade barn som blir morgondagens experter och forskare är lite svårt för mig. Vissa barn gör ett språng någon gång under sin barndom och kan under den tiden uppfattas som begåvat, och några år senare har resten av barnen hunnit ifatt. Andra barn tickar på som medelmåttor men drar iväg som vuxna. Så jag tror vi bör vara försiktiga med att tänka att begåvning under barndomen behöver innebära så mycket i vuxen ålder sen.

Med det sagt så kan det ju absolut vara så i vissa fall, men den stora problematiken här är ju att barn oavsett nivå på begåvning hamnar i kriminalitet och det är ju bevisningen ett enormt problem just nu. Jag tror att det görs en hel del insatser, om jag förstått det rätt, men problematiken är nog svår att komma åt med offentlig verksamhets lite stolpiga arbetssätt och fördröjningar med politiska beslut osv. Jag antar att det är svårt att jobba snabbt, helt enkelt, och gängen är snabbare.
Vilka preventiva åtgärder mot kriminalitet tycker du borde prioriteras?
Jag anser ju att det är skolan som skall få massor av resurser för att styra upp tillvaron för de barn som blir morgondagens vuxna.
 
Samhället måste förvalta den tillgång som begåvade barn utgör.
Det är ju de barnen som skall bli morgondagens forskare och experter.
Som det är nu ser det ut som att det inte fungerar.
I stället så tar kriminella grupper hand om dem, med resultatet att vi får kriminella som är smartare än rättssystemet.

Varför prioriteras inte detta mera?
Varför måste skolor spara när det är där som resurserna egentligen gör bäst nytta?

Så många frågor och så trist verklighet.
Tänker att skolan nog inte tar reda på resurser hos många olika barn och att det nog är där man måste starta som det ser ut nu.

Speciellt tex utbilda lärare i yngre årskurserna i läsdidaktik. Om tex alla kan läsa i högre årskurserna så kan klassen gå mycket snabbare fram som helhet och fler barn klarar att fokusera Iom att de kan ta till sig materialet, och klassen håller då lättare en styrfart som lämpar sig till begåvade elever. En begåvad elev får då också bättre tuggmotstånd i klasskamraterna.

Tex att kunna gå en enstaka lektion med specialpedagog till barn med behov av stöd, läxor, stöttande föräldrar, föräldrar som läser böcker och läxor med barn*, kan gynna även begåvade barn eftersom klassen då kan gå snabbare framåt och resurserna fördelas mellan färre barn. Sedan kan ju även begåvade barn behöva stöd i enstaka delar (tex i ngn detalj i stavning som skilja på b o d osv).

(*Tänker tex att om alla föräldrar stöttar sina barn så mycket de bara kan inte bara i sport utan även i skolan, så räcker resurserna bättre för de barn vars föräldrar inte klarar att stötta fullt ut.)

Så tänker att kommunen (du är väl kommunpolitiker?) borde uppmuntra föräldrar att läsa högt i en kampanj och borde ta reda på den allra bästa modellen för att lära barn läsa och sedan lära ut den till alla lärare i F-3 klasserna som kurs och kraftfullt uppmuntra dem att använda den istället för andra metoder som inte fungerar så väl. Och följa upp och intensivt stötta alla elever som inte kan läsa på våren i ettan. O be föräldrarna stötta och hjälpa i läsning.
 
Senast ändrad:
borde ta reda på den allra bästa modellen för att lära barn läsa och sedan lära ut den till alla lärare i F-3 klasserna som kurs och kraftfullt uppmuntra dem att använda den istället för andra metoder som inte fungerar så väl. Och följa upp och intensivt stötta alla elever som inte kan läsa på våren i ettan. O be föräldrarna stötta och hjälpa i läsning.
Med ta reda på tänker jag inte, -oh vilken variant verkar mest färgrik, populär och billig o "lustfylld" från lärarens synvinkel. Utan ta reda på ur ren och iskall forsktningssynvinkel. För jag tror de kommit fram till att en metod totalt äger de andra mer populära. (och jag tror det är ngt som liknar den gamla ljudning,)

(som inte användes på mitt barns skola, och det går inte så geschwint i klasserna där, för barnen har fortfarande problem med läsning på högstadiet och att ta behöva ta tag i skönlitteratur på högstadiet på nivån, läraren läser högt och barnen följer i boken i tyst läsning är lite sorgligt och säger ev en del om hur mycket som fastnar när de läser på internätet, vilket är svårare än i en fysisk bok, på andra lektioner.)
 
Senast ändrad:
Så tänker att kommunen (du är väl kommunpolitiker?)
Nej men inblandad ändå.
Står nära politiken även på Riksnivå.

Vi som var resursstarka som föräldrar har ju kunnat kratta manegen själva.
Friskola var en lösning som visade sig mycket framgångsrik.
Extra avancerade studier hemma en annan lösning.
Men alla föräldrar har inte det kapitalet, vare sig monetärt eller akademiskt.
 
Verksamheterna har inga problem med att de det. Det är politikerna som inte vill finansiera det.

Jag tycker det är ganska grund analys som kan spä på ett förakt mot folkets representanter i onödan.

Det finns gott om politiker som vill finansiera skolan betydligt mer, men de vinner väldigt lite makt i dagens Sverige när hyfsat stora delar av folket mest försöker låta bli att betala skatt i så stor utsträckning som möjligt och röstar med sina egna plånböcker.
 
Jag tycker det är ganska grund analys som kan spä på ett förakt mot folkets representanter i onödan.

Det finns gott om politiker som vill finansiera skolan betydligt mer, men de vinner väldigt lite makt i dagens Sverige när hyfsat stora delar av folket mest försöker låta bli att betala skatt i så stor utsträckning som möjligt och röstar med sina egna plånböcker.

Snällt ändå att kalla det analys.
 
Så tänker att kommunen (du är väl kommunpolitiker?) borde uppmuntra föräldrar att stötta
Men det finns föräldrar som inte kan.
Verkligen inte kan.
De har inte förmågan av olika anledningar.
(Sjukdom, arbetsbelastning, andra barn med särskilda behov, utsatthet, egen bristande utbildning o.s.v.)
Så samhället behöver stötta upp där på något vis.
Jag ser skolan som den naturliga platsen för det, men det kanske finns andra möjligheter?
 
Snällt ändå att kalla det analys.

Som gammal L-röstare så gillar jag fortfarande deras tankar kring satsningar på skolan (bland annat just med att hålla i tanken att högbegåvade elever också måste kunna utvecklas) - men man kan väl inte säga att det prioriteras särskilt hårt av väljarna. Sen satte de sig i smutsen också, går inte riktigt att isolera frågor, på vissa sätt får man så lite röstar man förtjänar. Men 16 miljarder mer hade varit lätt att hitta användning för under mandatperioden.

Men inför valet 2022;

Liberala budgetprioriteringar​

Liberalerna är Sveriges skolparti. I dag presenterar L därför kraftfulla skolpolitiska krav inför de borgerliga budgetförhandlingar som väntar efter valet. Liberalerna föreslår sammantaget ett paket om 16 miljarder för att vända utvecklingen i den svenska skolan.

  1. Flytta på stökiga elever – inför akutskolor i fler delar av landet. Idag saknas ofta sätt att hantera avstängda elever på ett sätt som både minskar risker att de själva halkar efter i skolan, men säkerställer att de inte orsakar oordning och otrygghet för andra. För att möta denna utmaning har Stockholm och Göteborg därför inrättat akutskolor. Liberalerna vill avsätta nationella resurser för uppbyggnad av akutskolor i fler delar av landet än i dag.
  2. Fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper. Alla – både de som stökar och de som störs – förlorar när en elev som behöver, nekas undervisning i en mindre grupp. För att lyfta alla elevers kunskaper och skapa mer lugn och ro i Sveriges klassrum vill vi se en omfattande satsning på fler särskilda undervisningsgrupper utanför den ordinarie klassen. För det vill vi bland annat anställa 1 000 fler speciallärare de kommande åren. Målet är att mot slutet av nästa mandatperiod kunna finansiera att runt 25 000 fler elever än idag ska få möjlighet att få undervisning i särskild undervisningsgrupp.
  3. Alla elever ska ha riktiga läroböcker. I dag investerar Sverige minst i Norden på läromedel. Fler än fyra av fem lärare uppger att de inte kan köpa in de läromedel som behövs, och många lärare får därför ägna sin tid åt att skapa egna eller kopiera andras läromedel. L vill införa en statlig läromedelsgaranti så att elever får minst en riktig lärobok i varje skolämne.
  4. Sociala team och minskad otrygghet. Alla skolor ska vara skolor med studiero och trygghet. Därför ska bland annat lagstiftningen skärpas så att det blir lättare att stänga av eller omplacera elever. Det behövs för att förbättra tryggheten och studieron. Men för att sådana reformer ska få fullt genomslag behöver de kompletteras med riktade insatser på skolor med omfattande ordningsproblem och utmaningar. Vi vill därför se en statlig satsning så att fler skolor kan sätta upp sociala team för att förebygga oordning och otrygghet. För skolor med ordningsproblem vill Liberalerna också se en särskild satsning på arbetsmiljön så fler av de bästa lärarna orkar arbeta på de skolor där förutsättningarna är som tuffast.
  5. Mer fokus på svenska språket i förskolan. Den som inte behärskar svenska språket när han eller hon börjar skolan riskerar att direkt hamna efter. L föreslår därför en betydande satsning på att stärka det svenska språkets ställning i förskolan och förbättrade kunskaper i svenska hos personalen i förskolan.
  6. Mer undervisningstid i skolan. L vill långsiktigt bygga ut undervisningstiden i svenska och matematik med sammantaget 180 timmar så att det finns tid till att lära sig mer.
  7. Ingen elev ska hållas tillbaka. På samma sätt som vissa elever behöver mer tid för att bli godkända i skolan, behöver andra fler utmaningar för att utvecklas. Liberalerna införde i regeringsställning spetsutbildningar för de flitigaste och mest ambitiösa eleverna. Regeringens passivitet riskerar nu leda till att spetsutbildningarna tvingas stänga ner. L vill i stället, med start i höst, permanenta, bygga ut och kvalitetssäkra landets spetsutbildningar.
 
Jag tycker det är ganska grund analys som kan spä på ett förakt mot folkets representanter i onödan.

Det finns gott om politiker som vill finansiera skolan betydligt mer, men de vinner väldigt lite makt i dagens Sverige när hyfsat stora delar av folket mest försöker låta bli att betala skatt i så stor utsträckning som möjligt och röstar med sina egna plånböcker.
Jag ser önskemål om hundrastgårdar och småbåtshamnar som ett betydligt större problem vid fördelningen av de gemensamma resurserna.
Och att inte vilja betala skatt för att finansiera Kommuners skrytbyggen ser jag som sunt.

Dock ger nöjen för vuxna bra med röster i valen.
 
Men det finns föräldrar som inte kan.
Verkligen inte kan.
De har inte förmågan av olika anledningar.
(Sjukdom, arbetsbelastning, andra barn med särskilda behov, utsatthet, egen bristande utbildning o.s.v.)
Så samhället behöver stötta upp där på något vis.
Jag ser skolan som den naturliga platsen för det, men det kanske finns andra möjligheter?
Absolut, men jag känner till föräldrar som har kapaciteten men som väljer att stötta sporten med all sin energi och som helt ärligt anser att skolan och läxor är helt och hållet skolans problem och inget de vill befatta sig med alls.

Dvs kan ägna timmar varje helg och kväll till att skjutsa till en idrott och sitta på läktaren och baka bullar osv till idrotten.

Men som absolut inte skulle kunna tänka sig att sitta med vid en läxläsning eller läsa högt en kväll.

Vilket ger en klar signal till barnet om vad föräldern anser är viktigt. Nämligen inte skolan i alla fall.

(eller akademikerbarn som kommer hem till oss och är helt chockade över att vi har böcker hemma...synligt.)

Så jag skriver igen, om de föräldrar som har kapacietet att hjälpa sina barn i skolan gör det. Om inte annat så genom lite mysig högläsning för sin 3-9 åring, eller lyssna på en läsläxa. Så blir det väldigt mycket mer resurser över till de barn vars föräldrar inte har kapaciteten.

Eller för att vara övertydlig. Om tio barn behöver stöttning hemma och fem av dem har akademikerföräldrar som försöker på sin nivå, istället för lämnar den grejen helt på skolan, så kan kanske mer resurser fokuseras på de andra fem barnen.
 
Senast ändrad:
Absolut, men jag känner till föräldrar som har kapaciteten men som väljer att stötta sporten med all sin energi och som helt ärligt anser att skolan och läxor är helt och hållet skolans problem och inget de vill befatta sig med alls.
De föräldrarna behöver ompröva sina prioriteringar.
De behöver fås att förstå vilka fördelar i livet som barn har av att kunna ta till sig kunskaper.
Böcker om sporten i fråga kanske?
 
De föräldrarna behöver ompröva sina prioriteringar.
De behöver fås att förstå vilka fördelar i livet som barn har av att kunna ta till sig kunskaper.
Böcker om sporten i fråga kanske?
Jo men jag känner dem inte så jag tänker inte göra det :)
Vi bor i en akademikerstad i ett småhusområde, när jag skriver akademikerbarn pratar jag om barn vars föräldrar jobbar på högskolan. De har ändå inte böcker hemma och läser ändå inte högt för barnen och deras barn kan ändå inte läsa med ögonen frivilligt. (det blir nog bra ändå, det går ju snabbt sedan så fort de kommer in på gymnasiet gissar jag, iom akademikerföräldrar. Men som sagt resurserna det tar att lugna klassen osv på högstadiet, så man kan gå snabbare fram och vara intressant för högbegåvade elever.) Tror inte det är så populär att stötta barn i skolan idag, utan mer inom sporten, mer sociala kontakter för föräldrarna också. Det är så mycket prat om att skolan ska sköta sig själv. (iofs var det väl lite så på 50-talet med, men de föräldrarna satt ju pappan med en bok och tidningen så kanske fungerade det därför, eller för att ganska få gick vidare till de mer teoretiska skolorna.)

Överdriver kanske eller drar till sin spets, men jag tycker det är konstigt att diskussionen idag verkar luta åt att man tror att det bara är föräldrar som saknar resurser och utbildning som har barn vars föräldrar prioriterar sport och inte läser högt. Men så är det inte tycker jag det verkar som.
 
Senast ändrad:
Händer inte riktigt med i din frågeställning.
Vad menar du med begåvade barn? Sk särbegåvning?
Om du menar särbegåvning så är det knappast endast dessa som blir forskare och experter.
Fångas dessa barn upp mer av kriminella nätverk än andra barn? Stöd för det?

Det finns säkert väldigt många anledningar till att unga fångas upp av kriminella nätverk men jag tror knappast att skolornas satsning på "begåvade barn" är någon nyckelfaktor..
 
Jo men jag känner dem inte så jag tänker inte göra det :)
Jag tänkte som åtgärder från lärarhåll.
Kommunens Utbildningsnämnd kan ju också styra det där till en del genom inköp av böcker som är intressanta "på rätt sätt".
Privat så kan man skänka böcker till skolbiblioteken för att främja läsning.
Det gjordes i min andra hemkommun.
 
Som gammal L-röstare så gillar jag fortfarande deras tankar kring satsningar på skolan (bland annat just med att hålla i tanken att högbegåvade elever också måste kunna utvecklas) - men man kan väl inte säga att det prioriteras särskilt hårt av väljarna. Sen satte de sig i smutsen också, går inte riktigt att isolera frågor, på vissa sätt får man så lite röstar man förtjänar. Men 16 miljarder mer hade varit lätt att hitta användning för under mandatperioden.

Men inför valet 2022;

Liberala budgetprioriteringar​

Liberalerna är Sveriges skolparti. I dag presenterar L därför kraftfulla skolpolitiska krav inför de borgerliga budgetförhandlingar som väntar efter valet. Liberalerna föreslår sammantaget ett paket om 16 miljarder för att vända utvecklingen i den svenska skolan.

  1. Flytta på stökiga elever – inför akutskolor i fler delar av landet. Idag saknas ofta sätt att hantera avstängda elever på ett sätt som både minskar risker att de själva halkar efter i skolan, men säkerställer att de inte orsakar oordning och otrygghet för andra. För att möta denna utmaning har Stockholm och Göteborg därför inrättat akutskolor. Liberalerna vill avsätta nationella resurser för uppbyggnad av akutskolor i fler delar av landet än i dag.
  2. Fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper. Alla – både de som stökar och de som störs – förlorar när en elev som behöver, nekas undervisning i en mindre grupp. För att lyfta alla elevers kunskaper och skapa mer lugn och ro i Sveriges klassrum vill vi se en omfattande satsning på fler särskilda undervisningsgrupper utanför den ordinarie klassen. För det vill vi bland annat anställa 1 000 fler speciallärare de kommande åren. Målet är att mot slutet av nästa mandatperiod kunna finansiera att runt 25 000 fler elever än idag ska få möjlighet att få undervisning i särskild undervisningsgrupp.
  3. Alla elever ska ha riktiga läroböcker. I dag investerar Sverige minst i Norden på läromedel. Fler än fyra av fem lärare uppger att de inte kan köpa in de läromedel som behövs, och många lärare får därför ägna sin tid åt att skapa egna eller kopiera andras läromedel. L vill införa en statlig läromedelsgaranti så att elever får minst en riktig lärobok i varje skolämne.
  4. Sociala team och minskad otrygghet. Alla skolor ska vara skolor med studiero och trygghet. Därför ska bland annat lagstiftningen skärpas så att det blir lättare att stänga av eller omplacera elever. Det behövs för att förbättra tryggheten och studieron. Men för att sådana reformer ska få fullt genomslag behöver de kompletteras med riktade insatser på skolor med omfattande ordningsproblem och utmaningar. Vi vill därför se en statlig satsning så att fler skolor kan sätta upp sociala team för att förebygga oordning och otrygghet. För skolor med ordningsproblem vill Liberalerna också se en särskild satsning på arbetsmiljön så fler av de bästa lärarna orkar arbeta på de skolor där förutsättningarna är som tuffast.
  5. Mer fokus på svenska språket i förskolan. Den som inte behärskar svenska språket när han eller hon börjar skolan riskerar att direkt hamna efter. L föreslår därför en betydande satsning på att stärka det svenska språkets ställning i förskolan och förbättrade kunskaper i svenska hos personalen i förskolan.
  6. Mer undervisningstid i skolan. L vill långsiktigt bygga ut undervisningstiden i svenska och matematik med sammantaget 180 timmar så att det finns tid till att lära sig mer.
  7. Ingen elev ska hållas tillbaka. På samma sätt som vissa elever behöver mer tid för att bli godkända i skolan, behöver andra fler utmaningar för att utvecklas. Liberalerna införde i regeringsställning spetsutbildningar för de flitigaste och mest ambitiösa eleverna. Regeringens passivitet riskerar nu leda till att spetsutbildningarna tvingas stänga ner. L vill i stället, med start i höst, permanenta, bygga ut och kvalitetssäkra landets spetsutbildningar.

Liberalerna var med och genomförde LGR 11 vilken aktivt motarbetade den forskning som finns om hur man lär sig. Så nja på att liberalerna skulle vara ett särskilt bra parti att rösta på om man vill att det skall gå bra för eleverna i skolan.

Sen VILL de mycket med skolan. Men det är mer baserat på den liberala politiken snarare än vad som faktiskt är bra för elever.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Jag har funderat på en sak och har nu kommit till slutsatsen att det skulle vara oerhört intressant att höra hur ni andra resonerar...
18 19 20
Svar
386
· Visningar
23 585
Senast: Enya
·
Tjatter Året är 2517, planeten “Jorden-Som-Var” har länge varit obeboelig och människorna har spritt ut sig i universum till ett nytt solsystem...
53 54 55
Svar
1 085
· Visningar
35 271
Senast: Snurrfian
·
  • Låst
Övr. Barn Jag stjäl ett inlägg från Anna Wahlgrens sida där en person berättar om sitt liv som icke-curlande mamma. Det skulle vara intressant att...
2 3
Svar
44
· Visningar
7 776
Senast: Luff
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp