Barnuppfostran

[vallhund]

Jag reagerar på två saker här.

1. Att du inte tycks förstå att du kränker din sons rätt till kroppslig integritet genom att daska, ta i örat, lugga, osv. Att du bedömer att det inte gör ont är näppeligen relevant. Aga och barnmisshandel är så mycket mer än att tillfoga fysisk smärta.

2. Att du jämför att fysiskt straffa ett barn med att straffa en vuxen som bryter mot lagen.

Barn kan inte hållas ansvariga för sina handlingar på samma sätt som vuxna. Barn har inte utvecklat sin förmåga till konsekvenstänkande, vilket är en förutsättning för straffande. Barnets hjärna är inte tillräckligt utvecklad för att förstå varför något är fel eller varför det är viktigt att lyssna. Det är något som behöver tränas upp i takt med att hjärnan utvecklas.

Dessutom är jämförelsen i sig märklig då du talar om fysisk bestraffning kontra de straff som vuxna psykiskt friska människor kan dömas till om de bryter mot lagen. Du skulle aldrig själv kunna dömas till det som du utsätter din son för. Fysisk bestraffning är nämligen helt förbjudet i Sverige sedan 1938.



Barnet blir "lydigt" eftersom det tillfogas ett obehag och en kränkning när han gör något som är fel och inrättar sig därför. Men han lär sig inte varför det är viktigt att bilbältet är på eller varför det inte får ta en timme att ta på sig kläderna. För det behövs att man resonerar om varför det är viktigt (vilket i sin tur på sikt utvecklar barnets rationella förmågor och förmåga till ansvarstagande). Att kränka och utsätta för obehag när barnet gör fel, för att sedan berömma och kramas när barnet gör rätt, är manipulativt och (vågar jag påstå) skadar barnet.

 

[Equilina]

Vi pratade mycket om den skillnaden trots att min son visade noll respekt för min man. Han fick aldrig honom att lyssna, eller så tog det väldigt lång tid.

Läs det här och fundera på om din son är väluppfostrad och respekterar andra eller om du skrämt honom till att lyda DIG.

 

[Tassetass]

Läs det här och fundera på om din son är väluppfostrad och respekterar andra eller om du skrämt honom till att lyda DIG.

Jag skulle vilja tillägga att bara för att man inte "visar respekt" behöver det inte innebära att man inte respekterar personen i fråga. Jag visade min mamma ungefär noll och ingen respekt under stora delar av mina tonår (vi var som sagt i luven på varandra mest jämt), men nog fan respekterade jag henne. Respekt är dock bara en av många faktorer i det hela, och den kan ibland överskuggas av andra intressen, behov, viljor eller - kanske särskilt när det gäller lite äldre barn och tonåringar - hormoner och den psykologiska utvecklingen.

 

[lil-sis]

Uppenbarligen kan man ju det eftersom flera har gett sådana svar.

Fast det är ju på ett fåtal givna situationer som inte har jättemånga lösningar.

Om min ponny inte vill bli fångad i hagen, finns det bara en lösning på det problemet?
Eller när hon inte vill stå still vid skoning?

 

[SiZo]

Fast det är ju på ett fåtal givna situationer som inte har jättemånga lösningar.

Om min ponny inte vill bli fångad i hagen, finns det bara en lösning på det problemet?
Eller när hon inte vill stå still vid skoning?

Poängen är att TS ska få se ett annat tankesätt, väldigt konkret. Då blir det lättare att jobba sig vidare på samma linje. Vem har någonsin sagt att det bara finns en lösning på något problem?

 

[TinyWiny]

KONKRETA tips! Har du läst det ordet nu KONKRETA tips!

Det är inget du har skrivit, och om och om igen argumenterar du emot det.
TS är inte som du, det är ju uppenbart, så sluta jämföra dig med TS.

Visst det är ens eget ansvar, men tror du att det hjälper att bara få skit? På riktigt? Hur hjälper det henne? Hur hjälper det barnet?

Man kan ge konkreta tips. Det har flera andra gjort. Och det har TS uppskattat!

Det värsta jag vet är när folk skriver något löst, som kan tolkas på flera tusen olika sätt och så tycker de att de har givit ett bra tips

"Var mer konsekvent" " Prata med barnet" är inte konkreta tips.

Det är uppenbart att du inte vill förstå det jag skriver, så detta är det sista jag tänker svara dig i frågan.

Jag vet inte var eller hur du läser? Vad är du arg för? Vad skriker du för?

Jag har aldrig jämfört mig och Ts. Du skrev att det är bra grundregler om man kommer från ett hyfsat vettigt hem och jag skrev att jag själv inte kommer från ett vettigt hem men det är ändå bra grundregler. Det är ingen jämförelse. Jag säger helt enkelt emot dig. Man kan visst ha stor hjälp av sådana grundregler även om man kommer från ett dysfunktionellt hem. Kanske än mer då.

Hon har fått veta att hon är elak mot sitt barn och att det verkligen inte är okej det hon gör. Jag gissar att det är vad du kallar att hon har fått skit? Vi talar om ett barn som är helt beroende av henne, helt utlämnad till henne och ja, då ska man få veta att man beter sig illa om man gör det så att hon får en chans att förändra sig. Hon har också fått en massa bra tips och råd och det är upp till henne vad hon tar till sig. Hon tycker att det är okej att slå och lugga sitt barn för att få sin egen vilja fram. Hon försöker förminska det faktum att hon misshandlar sitt barn. Det är däremot inte okej.

Nu har jag inte skrivit några tips och råd till dig vad jag vet och de jag har skrivit i tråden har varit handfasta enkla råd. Inte lösa. Om man inte tycker att de tips man får är bra så står det en helt fritt att inte ta till sig dem. Det är däremot inte fritt fram att bete sig illa.

Jag har verkligen försökt förstå vad du menar och är ute efter men jag fattar verkligen inte vad du är ute efter och jag fattar inte heller varför du är arg och skriker.

 

[SiZo]

Jag vet inte var eller hur du läser? Vad är du arg för? Vad skriker du för?

Jag har aldrig jämfört mig och Ts. Du skrev att det är bra grundregler om man kommer från ett hyfsat vettigt hem och jag skrev att jag själv inte kommer från ett vettigt hem men det är ändå bra grundregler. Det är ingen jämförelse. Jag säger helt enkelt emot dig. Man kan visst ha stor hjälp av sådana grundregler även om man kommer från ett dysfunktionellt hem. Kanske än mer då.

Hon har fått veta att hon är elak mot sitt barn och att det verkligen inte är okej det hon gör. Jag gissar att det är vad du kallar att hon har fått skit? Vi talar om ett barn som är helt beroende av henne, helt utlämnad till henne och ja, då ska man få veta att man beter sig illa om man gör det så att hon får en chans att förändra sig. Hon har också fått en massa bra tips och råd och det är upp till henne vad hon tar till sig. Hon tycker att det är okej att slå och lugga sitt barn för att få sin egen vilja fram. Hon försöker förminska det faktum att hon misshandlar sitt barn. Det är däremot inte okej.

Nu har jag inte skrivit några tips och råd till dig vad jag vet och de jag har skrivit i tråden har varit handfasta enkla råd. Inte lösa. Om man inte tycker att de tips man får är bra så står det en helt fritt att inte ta till sig dem. Det är däremot inte fritt fram att bete sig illa.

Jag har verkligen försökt förstå vad du menar och är ute efter men jag fattar verkligen inte vad du är ute efter och jag fattar inte heller varför du är arg och skriker.

Hur är det möjligt att du inte förstår? Jag har skrivit det så många ggr nu att jag inte ens orkar räkna dem. Jag skriker inte, jag valde stora bokstäver för att du skulle se ordet, men tydligen missade du det ändå. Exakt den meningen är vad jag ville. Exakt det. Inget annat.

Jag är inte intresserad av att du har haft en tuff uppväxt och trots det uppfostrat dina barn bra, för det är inte det tråden handlar om. Den handlar om en person som har haft en tuff uppväxt, och inte klarar av att uppfostra sina barn på ett bra sätt. Att du har klarat dig ändå är fullkomligt irrelevant.

Med skit menar jag att hon gång på gång får höra att hon misshandlar sin son, utan konkreta tips på vad hon ska göra istället. Det är ju helt att gå emot vad alla säger när man behandlar henne på det sättet. Hur ofta fungerar det att bara klanka ner på någon? Hur motiverande är det?

Det är spännande att det är precis det tråden handlar om, och så gör de flesta precis det. Även om man såklart inte kan bli fysisk över internet.

 

[Philosophia]

Och trots det så finns det ändå väldigt tydliga instruktioner om hur man kan göra med hästar. Enormt många tips på hur man ska träna dem. Bra mkt mer än det finns med barn skulle jag säga.

Du behöver inte svara, men de som vill kan ju göra det och ge ex. Vilket oxå TS uppskattade.
Jag förstår inte varför du är så anti i att ge tips och verktyg? TS har inte fått lära sig något annat, det är väl jättebra att kunna få lite inblick i hur det fungerar hos andra då.

Skälet till varför det finns så många tydliga instruktioner för hur man kan göra med hästar, men inte för barn är att många av de instruktionerna skulle vara olagliga om de tillämpades på barnuppfostran. Lagen (och även i stor utsträckning etiken) ser annorlunda på hästar och barn.

Barn bör rimligen uppfostras till rationella, ansvarstagande och empatiska individer. Vissa metoder underminerar sådan utveckling medan andra metoder stimulerar den. De metoder som stimulerar sådan utveckling är inte särskilt handfasta, utan handlar om mer "luddiga" saker som de @TinyWiny nämner. Att trotsa är t.ex. en del av barnets utveckling. Och det är ju egentligen något alldeles fantastiskt! Men trots det behöver det ibland hanteras och det brukar innebära att barnets vilja får stå i skogen och växa. Exakt hur det ska hanteras finns det ingen manual för. Men lugga och dra i örat kan åtminstone uteslutas. Det är väl (i idealfallet) en balansgång mellan omsorg, respekt, vänlighet och vad situationen praktiskt kräver.

Med skit menar jag att hon gång på gång får höra att hon misshandlar sin son, utan konkreta tips på vad hon ska göra istället. Det är ju helt att gå emot vad alla säger när man behandlar henne på det sättet. Hur ofta fungerar det att bara klanka ner på någon? Hur motiverande är det?

Det är spännande att det är precis det tråden handlar om, och så gör de flesta precis det. Även om man såklart inte kan bli fysisk över internet.

Personligen tycker jag att högsta prioritet är - oavsett vilka andra metoder för barnuppfostring som finns - är att TS måste förstå att det hon gör i sin barnuppfostran både fel och förbjudet. Tycker man inte att det man gör är fel (utan snarare rätt) så finns det små incitament att faktiskt ta sig till andra sätt. Om det ställningstagandet uppfattas som att "ge skit" så tycker jag att det säger mer om den personen som uppfattar det så än om mig.

 

[Pilot]

@camilla johnson Vill bara inflika om fritids, beroende på hur du bor så kan det finnas fritids där du även kan lämna pojken inför natten.
Annars gällande hans vanliga fritids, skriv in honom! Du betalar procentuellt av vad du tjänar, antagligen kommer du hamna på lägstanivån. I din kommun kan jag inte svara vad det är, det bästa är att ringa barnomsorgen i din kommun och fråga. Att du jobbar oregelbundna tider eller att det ibland är snabba ryck är inga problem.

 

[Pilot]

@kimmis87 Angående konkreta tips, det har b.la. punktats upp vad man bör utgå ifrån när man ska ha en relation med barn.
Att ge mer konkret går inte, det är som att säga "sticker hästen, så dra i höger tygel". Det beror ju helt på varför hästen sticker, blir den rädd, är den orastad, har den en kompis framför som drar?".
Däremot så kan man säga tänk på att hästen är ett flykt och flockdjur, som hela tiden analyserar situationer och vill överleva.
Tänk på att inte ge motstridida signaler, det kommer stressa, var konsekvent och mena alltid det du säger så får du oftast en trygg och en harmoniskt häst.

Väldigt förenklat.

 

[Ray]

Ang. Den länken någon lade in om en bok som beskrev hur man bäst anade sina barn.
Hur...HUR kan någon människa medvetet göra illa en bebis??
En liten 4-5 mån som bara tror gott om världen och ler mot alla ansikten. Som skrattar när man pussar på magen. Och som faktiskt inte gör en fluga förnär. Det är i min värld helt... omöjligt?? Sjukt... Och inte något som ens djur gör med så små.

 

[domesticus]

Vi har en bra relation, han törs säga emot mig också det innebär inte att jag tillrättavisar, långt ifrån de flesta gånger gör jag inget annat än ignorera utan det beror på situationen.

Menar du att de alternativ du har, om/när han säger emot, är att bestraffa eller ignorera? Har han aldrig något att säga till om? Hur tänker du dig att han ska lära sig att resonera och argumentera?

Ja det har inte behövts och jag skulle inte fortsätta om jag inte sett att det hjälp-honom -att förstå mina regler i MITT hem.

Är det inte hans hem också?

 

[camilla johnson]

jag frågade om barnuppfostran, grundtanken var med tråden just det: Hur gör du? Hur lär du dina barn?

Jag är fullt läskunnig.
Jag tar tips och råden på full allvar. Ja om och när det uppstår situationer så vad ska jag göra istället och om inte det hjälper då osv?
Och fungerar det mycket bättre så blir jag ju bara glad.
Sånt som bilbälte och påklädning är ju förbi.

Det som varit svårt för mig att ta till och förstå är just om jag varit så hemsk mot honom varför är han en så harmonisk, skrattar han pratar med mig om allt möjligt.

Jag kan inte se det inte riktigt heller hur tre ffa en som ofta börjar och triggar igång de andra två kan få lov att störa 11 andra elever. Det handlar inte bara om att störa i klassrummet utan de tar ju lektionstid från de andra som inte får ens hälften av lärarens tid eller pedagogens tid (och de är 11 år! De är inte tonåringar ens), som min son i ett ämne där han behöver lite mer hjälp.

Om han skulle bli sådan, hur hanterar jag det då? Ja då skulle jag nog kontakta stöd och allt det där men nu när det inte är problem. Känns konstigt.

. Han är en bra kompis i klassen, han retas och slåss inte och är bra i sociala kontakter, han är omtyckt i skolan av både vuxna och klasskamrater som lärare också sagt. Han lyssnar inte bara på mig utan lärare och andra vuxna. Det var bara far sin som blev testad (och han försökte med mig också.)

Men som en skrev här han kan ju vara sådan ändå, var en tankeställare.

Ang häst då.
När vi haft sto med föl så markerade stona mot fölen efter varningar. De skadade aldrig sina föl men de försvarade sina föl också när de behövdes, lekte och uppmuntrade sina föl.

 

[Philosophia]

Är det inte hans hem också?

Lite OT.
Det här med MITT hem, MINA regler, eller ett påpekande om vad som gäller med en kommentar om "det är JAG som betalar och står för allt" är ett skäl varför jag inte har någon nära relation med min pappa. Jag hälsar på, vi träffas, osv., men jag känner mig inte närmare honom än vad jag gör med mina grannar. Hans sätt gentemot mig under uppväxten har inte byggt en relation, utan vi är bara två människor som har bott under samma tak tills det att jag flyttade hemifrån.

 

[vallhund]

Menar du att de alternativ du har, om/när han säger emot, är att bestraffa eller ignorera? Har han aldrig något att säga till om? Hur tänker du dig att han ska lära sig att resonera och argumentera?



Är det inte hans hem också?

Dom där sakerna reagerade jag också på. Att ignorera ett barn kan ge djupare trauma än en luggning.

Det är barnets hem lika mycket som förälderns, fram till att barnet kan skaffa eget boende o försörja sig själv.

 

[camilla johnson]

Menar du att de alternativ du har, om/när han säger emot, är att bestraffa eller ignorera? Har han aldrig något att säga till om? Hur tänker du dig att han ska lära sig att resonera och argumentera?



Är det inte hans hem också?

Det är jag som betalar, sköter det mesta, ja han bor där men, med mig, jag har regler i mitt hem. De är inte så konstigt tycker jag.

Jag har inte så mycket tid just nu att svara på inlägg, hästarna ropar på mig.

 

[Spr_kst_rd]

Om jag har tolkat ts rätt så vill inte hon ha råd om sin barnuppfostran. Utan höra hur mycket bättre den är än andras. Då det finns barn som stör hennes i skolan. Att det kan ligga språkstörning och koncentrations svårigheter till grund för de elevernas beteende. Är inget att fundera på. Hade de blivit luggade, tagna i öret eller fått smisk hade det inte varit så.

Det jag regerar på är att hon rättfärdigare det genom att dra in Astrid Lindgrens Emil i det, Emil som grundare sig på hennes fars uppfostran på mitten, slutet på 1800- talet. Jämför med den som ligger närmare hennes uppfostran. Madicken.

Inte luggas det den? Pappan och dottern har istället analyserande samtal om livet, på väg till skolan. När det en gång läggs en hand på ett barn. Lus-Mias smisk i skolan, tar de andra vuxna ställning från det. I alla fall de i Madickens närhet.

Och då skiljer det sig inte lika många år mellan Emil/ Astrids fars uppväxt och Madickens/ Astrids uppväxt. Som det gör mellan Madickens och nutid.

Och vi ska väl sträva framåt ts?
Och visst Emil vart kommunalråd.
Astrids böcker påverkar utanför Sveriges gränser. Så vilken uppfostran verkar bäst?

 

[vix]

TS bemötte ett citat som jag skrev tidigare i tråden och skrev att hon aldrig skulle göra som Emils pappa.

 

[vallhund]

Men nu gjorde ju inte TS det. Hon bemötte ett citat som jag skrev tidigare i tråden.

Vem är mottagaren av det du skriver

 

[vix]

Till TS. Tråkigt att du inte förstod mitt citat av Astrid Lindgren. Astrid skrev/sa så i ett inlägg/debatt om barns mänskliga rättigheter och det var det jag ville berätta för dig.