Bara massa tankar

Idag vill jag skriva av mig om massa olika tankar som jag har. Så kanske blir jätte rörigt och konstigt och ni inte fattar nånting alls eller så gör ni det om nån ens orkar läsa. Men ja bara så ni vet så är det bara massa tankar och så.
En sak är det här om kontroll och såna saker och att andra bestämmer. Som vissa verkar tro att jag bara vägrar göra som dom säger bara föratt. Och så är det INTE utan jag försöker verkligen HELA HELA TIDEN att göra som dom bestämmer. Alltså exakt varje gång jag ska äta så vill jag klara det och inte få massa ångest eller sånt. Och jag försöker så mycket jag kan att INTE lyssna på monstret och bara göra det. Och det kanske inte går att fatta för nån som inte har känt så men det GÅR ibland inte och jag KAN inte och det är inte för att jag inte vill eller inte försöker eller nånting sånt. Utan jag är väl för dålig bara som inte kan.
Och allt hur det går med maten bestämmer allt om hela dagen. Så om jag misslyckas så får jag ångest och mår dåligt och om jag inte klarar maten och mår för dåligt liksom så får jag inte åka till stallet eller gå ut. Och jag VET att dom inte menar det som ett straff men det blir ju ändå så för mig. Även fast jag fattar varför så känns det inte mindre som att jag misslyckas och då får jag inte göra dom enda sakerna jag mår lite bra av.
Sen en annan sak som jag har tänkt på endel är skillnaden mellan nu mot när jag hade anorexi förut när jag var yngre. Och då var jag aldrig såhär sjuk liksom om man kan jämföra. Men iallafall så då var det som att när jag fick att jag hade det och mamma och pappa skulle typ bestämma med maten och så och då var det typ som jag släppte allting och bara gjorde som dom bestämde. Som att då bestämde dom istället för monstret och det var bara skönt och enkelt att jag inte behövde ha koll på allt liksom. Men nu funkar inte det ALLS lika. Och jag fattar inte varför. Och skulle verkligen verkligen önska att det var lika nu så jag inte hade alla jobbiga tankar och känslor men det går bara inte.
Och sen är det en helt annan sak men det är med ponnysarna. Och när jag fick träffa dom igen så började jag ju sakna dom och bry mig och allt sånt. Och nu känns det som varje dag som jag inte får träffa dom så kommer dom längre bort igen. Typ som att jag inte kan känna för mycket och sakna dom för då blir det så jobbigt så jag typ inte står ut nästan. Men dom är på samma gång största andledningen att jag går mot monstret för vet att det är det jag måste göra så jag får åka till stallet och börja rida igen nångång och allt. Så jag VILL liksom inte sluta sakna dom heller men ändå är det som att jag känner att dom känslorna stängs av ungefär. Och det är både skönt och hemskt på samma gång.
Sista så vill jag bara förklara och hoppas att ni fattar. Men ifall jag verkar sur eller låter elak eller nåt sånt så är det inte att jag menar mot er personligt eller att jag tror att ni VILL vara taskiga eller nåt sånt. Men känns ändå ibland som att alla bara säger tusen saker jag gör som är fel eller att jag tänker på fel sätt eller att jag väljer monstret eller att jag behöver ändra mig och såna saker. Så allt bara är om alla saker jag INTE kan och gör fel och så. Och sen är det JAG som tänker taskiga tankar om mig själv och ska ändra på dom. Men det enda alla säger eller skriver och alla bryr sig om här är allt jag misslyckas med och gör fel. Så alla andra får peka ut alla fel och misslyckanden och dåliga saker med mig men jag ska på nåt sätt ändå kunna bara tänka på bra saker och säga snälla saker till mig själv. Som jag inte ens kommer på en enda sak som är bra med mig eller som jag är nöjd med eller nåt sånt. Och ingen annan heller verkar det ju som för alla bara klagar ju iallafall.
Men ja det var det jag ville skriva av mig om idag. Och ifall nån tänker att jag bara fokuserar på dåliga saker så fördetförsta så nej det gör jag inte men idag har varit en skit dålig dag. Och det andra så behöver jag kanske inte skriva av mig om nånting har varit lite bra så bara för jag inte skriver exakt ALLT så betyder inte det att jag sitter hela dagarna och bara klagar. Utan jag försöker vara possitiv och glad och göra mitt bästa men när jag skriver av mig så är det oftast jobbiga saker jag vill skriva om som jag kanske inte kan säga alltid. Bara så ni vet så dethär är inte ALLT jag tänker på ALLTID.

 

[Thaliaste]

Dethär kommer låta jätte dåligt. Men då när jag sa det så jag visste att det var jätte elakt och jag inte borde men det bara kom liksom för jag visste att han nog skulle typ komma av sig om maten om jag sa det. Men jag vill ju inte egentligen vara så dum men kunde typ inte stoppa det ändå.

Det var såklart inte snällt men samtidigt begripligt att det hände när monstret skriker att göra allt för att slippa behöva äta, och det här var något som det kändes där och som att det kunde ha lett till det.

Alla människor gör saker som inte är snälla ibland, så du är inte en sämre person än någon annan pga det som hände. Och jag tror dina föräldrar också kan förstå att det är monstret som sliter i dig.

Samtidigt kan ju människor bli sårade av det man säger, och när man får höra saker som man blir sårad av så vet man ju inte om den andra faktiskt tycker så (men inte sagt det förrän det kom ut vid ett gräl) eller om personen inte alls tycker så, om du förstår hur jag menar. Därför tänker jag att du kan säga just det till din pappa, att du inte menade det som kom ut just då i stunden. Eller förklara mer, om lite av det du sa var som du känner men inte just så som du sa. Kanske kan du också ta hjälp av personalen att prata om hur ni kan hjälpas åt för att inte hamna där att du säger saker du egentligen inte menar.

Men ikväll tycker jag du bara ska skriva något kort eller skicka en bild till pappa. Och försök sedan att tänka på andra saker, lyssna på podd etc, så tar du resten en annan dag.

 

[Thaliaste]

Ja men känns inte som det räcker. Vet inte ifall jag kanske inte borde skriva om det men somsagt jag VET att det var jätte elakt och jag vet att det inte är sant. Så känner mig redan jätte hemsk så ingen behöver säga att jag är det för vet redan det och oättvis och sånt. Men jag sa ungefär som att han visste det där äckliga som hände i våras och det typ var hans fel. Och somsagt så jag vet att det inte är sant och att det var jätte elakt att säga så men det känns inte som bara skriva förlåt och att jag inte menade det räcker då.
För som om man jämför. Fast jag vet att det inte är samma sak men om nån sa att det var mitt fel att C blev halt så skulle jag inte bara glömma det om den sa att den inte menade det.

Att skriva just att du vet att det inte är sant, att det bara kom ur munnen ändå, tror jag faktiskt räcker för ikväll.

 

[Lobelia]

Dethär kommer låta jätte dåligt. Men då när jag sa det så jag visste att det var jätte elakt och jag inte borde men det bara kom liksom för jag visste att han nog skulle typ komma av sig om maten om jag sa det. Men jag vill ju inte egentligen vara så dum men kunde typ inte stoppa det ändå.

Det är inte dumt, jag tror inte det finns någon som inte sagt saker de ångrat medan de sade det.
Skicka du ett SMS och skriv att du är ledsen och inte menade det eller rita en av dina fina teckningar.

 

[sorbifolia]

@EmmaFilippa du är inte alls elak. Du är en helt normal tonåring som säger dumma saker ibland när du är upprörd, vi har alla varit där. Och med ditt monster du brottas med så förstår nog både vi och dina föräldrar att det gör så att du blir extra förtvilad och inte helt kan kontrollera dig.

Du är dock himla klok och snäll som har analyserat varför det blev så, och vill be om ursäkt. Tycker det räcker jättebra för i kväll om du bara skriver typ som @tuaphua sa, eller lite av vad du skrivit till oss. Eller helt enkelt "förlåt" bara. Tror du kommer få sova bättre efteråt om du messar honom nu direkt.

 

[Lovisaleonora]

Du är inte elak. Monstret var desperat. Du har ju redan gjort hela jobbet och VET varför du sa det. Så himla klarsynt. Och du kan dessutom sätta ord på det och förklara varför det blev så.

Innan du har fått rätt verktyg att tygla monstret (typ ett rejält skarpt stångbett) kommer det nog att hända sådana här incidenter, när du känner dig pressad och monstret får för mycket utrymme.

Jag tycker du ska skriva vad som faller dig in till din pappa om saken. Vad som helst är bättre än tystnad, för er bägge (tror jag).

 

[Lovisaleonora]

Tillägg. Självklart ska vi alla ta ansvar för våra handlingar, i det här fallet tycker jag att det ansvaret innebär en ursäkt eller att börja beröra händelsen. Du är sjuk och detta är en del av sjukdomen.

 

[LiviaFilippa]

Jag fattar att det låter jätte dumt men jag vet inte om jag lite känner som jag sa. Alltså inte att det var pappas fel så men att han kanske visste eller miss tänkte att han som gjorde det var så liksom. Fast somsagt så vet jag att det låter dumt och det är jätte taskigt att tänka så för jag fattar ju också att han inte ville att nåt sånt skulle hända så OM han hade vetat det så borde han ju ha sett till så det inte skulle kunna hända. Så liksom logiskt eller vad man säger så fattar jag det men har ändå som den känslan.

 

[Andromedae]

Jag fattar att det låter jätte dumt men jag vet inte om jag lite känner som jag sa. Alltså inte att det var pappas fel så men att han kanske visste eller miss tänkte att han som gjorde det var så liksom. Fast somsagt så vet jag att det låter dumt och det är jätte taskigt att tänka så för jag fattar ju också att han inte ville att nåt sånt skulle hända så OM han hade vetat det så borde han ju ha sett till så det inte skulle kunna hända. Så liksom logiskt eller vad man säger så fattar jag det men har ändå som den känslan.

Det är inget fel att du har den känslan eller att du tänker sådana saker. Den betyder inte att du är elak eller att du inte älskar din pappa. Du behöver inte försöka censurera dina egna tankar - alla tankar och känslor får finnas i dig.

Känslan och hur du väljer att agera på känslan är två olika saker. I just det här fallet så blev det för mycket för dig och det bubblade över. Det är okej. Din pappa är vuxen och fattar att du är i kris, och när man är kris så kan man inte alltid välja att agera på det "allra bästa sättet".

Hoppas att du får en bättre dag idag!

 

[sorbifolia]

Jag fattar att det låter jätte dumt men jag vet inte om jag lite känner som jag sa. Alltså inte att det var pappas fel så men att han kanske visste eller miss tänkte att han som gjorde det var så liksom. Fast somsagt så vet jag att det låter dumt och det är jätte taskigt att tänka så för jag fattar ju också att han inte ville att nåt sånt skulle hända så OM han hade vetat det så borde han ju ha sett till så det inte skulle kunna hända. Så liksom logiskt eller vad man säger så fattar jag det men har ändå som den känslan.

Tycker inte det låter dumt. När såna saker händer så tänker man alltid på om någon visste och om det hade kunnat undvikas.

Men nu är det oavsett tyvärr för sent att ändra på, och det viktiga nu är att din pappa vill göra vad han kan för att hjälpa dig må bättre.

Har du skrivit något till honom än? Du kan ju evt bara skriva "Jag vet att du inte ville det skulle hända" och/eller skicka ett hjärta.

 

[LiviaFilippa]

Tycker inte det låter dumt. När såna saker händer så tänker man alltid på om någon visste och om det hade kunnat undvikas.

Men nu är det oavsett tyvärr för sent att ändra på, och det viktiga nu är att din pappa vill göra vad han kan för att hjälpa dig må bättre.

Har du skrivit något till honom än? Du kan ju evt bara skriva "Jag vet att du inte ville det skulle hända" och/eller skicka ett hjärta.

Ja jag skrev förlåt och ett hjärta igår kväll bara men har inte skrivit eller sagt nåt mer sen. Jag vill förklara jätte mycket mera men jag vet inte hur. Och vill veta typ vad mamma sa också för han berättade ju säkert för henne igår. Men jag vet inte hur jag ska börja ta upp det.

 

[Sleepy]

Jag fattar att det låter jätte dumt men jag vet inte om jag lite känner som jag sa. Alltså inte att det var pappas fel så men att han kanske visste eller miss tänkte att han som gjorde det var så liksom. Fast somsagt så vet jag att det låter dumt och det är jätte taskigt att tänka så för jag fattar ju också att han inte ville att nåt sånt skulle hända så OM han hade vetat det så borde han ju ha sett till så det inte skulle kunna hända. Så liksom logiskt eller vad man säger så fattar jag det men har ändå som den känslan.

Det låter inte alls dumt. Jag förstår tanken, eftersom att han frågade om det var då det hade hänt när du berättade (om jag minns rätt). Som att han misstänkte att den personen skulle ha kunnat göra det och att han då borde ha förhindrat det och inte satt dig i den risken. Frågan är om det var den ende han kunde komma på bara, eller om han verkligen visste att han var så och medvetet lät dig hamna i sådan utsatthet. Det hoppas och tror jag inte, men det är ju något ni behöver prata om.

Att du har undrat det inom dig och att det kom ut nu när han pressade dig med maten är inte konstigt, du kände kanske att det var ett sätt att ge igen, att han inte heller gjorde allt rätt, på ett sätt.

Jag hoppas ni kan prata ut när allt lugnat sig lite. Kram.

 

[LiviaFilippa]

Det låter inte alls dumt. Jag förstår tanken, eftersom att han frågade om det var då det hade hänt när du berättade (om jag minns rätt). Som att han misstänkte att den personen skulle ha kunnat göra det och att han då borde ha förhindrat det och inte satt dig i den risken. Frågan är om det var den ende han kunde komma på bara, eller om han verkligen visste att han var så och medvetet lät dig hamna i sådan utsatthet. Det hoppas och tror jag inte, men det är ju något ni behöver prata om.

Att du har undrat det inom dig och att det kom ut nu när han pressade dig med maten är inte konstigt, du kände kanske att det var ett sätt att ge igen, att han inte heller gjorde allt rätt, på ett sätt.

Jag hoppas ni kan prata ut när allt lugnat sig lite. Kram.

Ja exakt så är tankarna! Fast jag vet att det kan vara andra andledningar också att han frågade om det var då och att han inte visste att han var så. Men har ändå såna tankar liksom att han borde ha vetat innan fast jag vet att det är jätte orättvist tänkt att han skulle typ veta in i framtiden eller nåt. För jag tror inte egentligen att han visste att han var sån men det är bara som tänk OM liksom.

 

[Gotthard]

Ja exakt så är tankarna! Fast jag vet att det kan vara andra andledningar också att han frågade om det var då och att han inte visste att han var så. Men har ändå såna tankar liksom att han borde ha vetat innan fast jag vet att det är jätte orättvist tänkt att han skulle typ veta in i framtiden eller nåt. För jag tror inte egentligen att han visste att han var sån men det är bara som tänk OM liksom.

Svårt att spekulera kring det, och det är nog bra om ni pratar om det och reder ut det.
Det kanske är så att han märkte att du betedde dig annorlunda efter att du träffade den personen, men att han förstod att du inte var redo att prata om det ifall det hade hänt nått. Svårt att veta, men jag hade nog bara frågat "hur förstod det att det var den gången det hade hänt?" så får han möjlighet att förklara

Jag försöker fortfarande lära mig att inte övertänka så mycket kring vad andra eventuellt tycker och tänker, det är jättesvårt Jag har alltid tänkt att jag ville vara "förbered" på olika senarion, men istället så har jag kanske dömt nån för tidigt och kännt att det varit jobbigt att prata om saker. Nu försöker jag bara förbereda de frågor som jag har och hålla fast vid dom. Och om personen jag frågar ger ett dåligt svar så försöker jag bara fråga "hur menar du nu?" så att hen får förtydliga. Ville mest bara säga att jag vet hur det känns när tankarna snurrar och berätta hur jag har gjort för att lugna tankarna

Hoppas du får en bra dag idag!

 

[LiviaFilippa]

Nu har jag pratat med pappa iallafall. Eller om jag ska ta hela dagen från början så har jag haft ångest hela dagen och varit orolig och haft massa jobbiga tankar och sånt. Så har varit jätte jobbigt hela dagen.
Så såklart har det inte gått så bra med maten heller så blir det mer jobbiga tankar och ja. Allt bara blir mera jobbigt.
Men ja iallafall så efter lunchen så var det att jag verkligen verkligen behövde prata med pappa. Men kunde inte säga nånting liksom och visste inte hur jag skulle börja så messade istället fast att vi var i samma rum. Skit jobbigt och kändes jätte dumt men var ändå att jag var tvungen för planen är att jag ska åka till stallet sen och det skulle inte gå annars ifall vi inte pratade om det och jag skulle fortsätta tänka jätte mycket på det bara. Så skulle vara för orolig då så skulle inte ha kunnat åka till stallet då ändå.
Så pratade iallafall så och det var skit jobbigt och blev liksom lite prat om själva det som hände också. Så fick massa så äckel känslor och sånt och att jag skämdes jätte mycket och allt sånt jobbigt.
Men har iallafall pratat ut lite om det nu så hoppas det känns iallafall lite bättre sen så jag kan åka till stallet efter mellis. Fast tror inte jag orkar rida idag men skulle iallafall vilja träffa ponnysarna bara.

 

[sorbifolia]

Nu har jag pratat med pappa iallafall. Eller om jag ska ta hela dagen från början så har jag haft ångest hela dagen och varit orolig och haft massa jobbiga tankar och sånt. Så har varit jätte jobbigt hela dagen.
Så såklart har det inte gått så bra med maten heller så blir det mer jobbiga tankar och ja. Allt bara blir mera jobbigt.
Men ja iallafall så efter lunchen så var det att jag verkligen verkligen behövde prata med pappa. Men kunde inte säga nånting liksom och visste inte hur jag skulle börja så messade istället fast att vi var i samma rum. Skit jobbigt och kändes jätte dumt men var ändå att jag var tvungen för planen är att jag ska åka till stallet sen och det skulle inte gå annars ifall vi inte pratade om det och jag skulle fortsätta tänka jätte mycket på det bara. Så skulle vara för orolig då så skulle inte ha kunnat åka till stallet då ändå.
Så pratade iallafall så och det var skit jobbigt och blev liksom lite prat om själva det som hände också. Så fick massa så äckel känslor och sånt och att jag skämdes jätte mycket och allt sånt jobbigt.
Men har iallafall pratat ut lite om det nu så hoppas det känns iallafall lite bättre sen så jag kan åka till stallet efter mellis. Fast tror inte jag orkar rida idag men skulle iallafall vilja träffa ponnysarna bara.

Vad modigt av dig! Det är oftast läskigare när man är i samma rum, men otroligt bra att du tog tag i det så ni kunde prata ut.

Hoppast du får träffa ponnysarna och att det blir mysigt.

 

[LiviaFilippa]

Vad modigt av dig! Det är oftast läskigare när man är i samma rum, men otroligt bra att du tog tag i det så ni kunde prata ut.

Hoppast du får träffa ponnysarna och att det blir mysigt.

Tack
Vi har varit till stallet nu men var bara där en jätte kort stund. För det blev liksom för jobbigt och fick jätte mycket tankar att göra nåt dumt och började få som panik. Så jag sa att jag ville åka tillbaka och tror mamma och pappa fattade att det var jätte jobbigt för dom frågade inget utan vi åkte direkt.
Så kom tillbaka för ett litet tag sen och har fått medicin mot ångesten igen och nu är det snart middag. Men jag vill bara att idag ska ta slut.

 

[warg]

Tack
Vi har varit till stallet nu men var bara där en jätte kort stund. För det blev liksom för jobbigt och fick jätte mycket tankar att göra nåt dumt och började få som panik. Så jag sa att jag ville åka tillbaka och tror mamma och pappa fattade att det var jätte jobbigt för dom frågade inget utan vi åkte direkt.
Så kom tillbaka för ett litet tag sen och har fått medicin mot ångesten igen och nu är det snart middag. Men jag vill bara att idag ska ta slut.

Så bra du hanterade situationen!

 

[LiviaFilippa]

Nu vill jag skriva av mig igen bara. Men idag har varit sååå jävla jobbig dag. Eller det har ändå gått sådär med maten så inte så dåligt som det brukar när jag mår såhär. Men allt annat har varit skit jobbigt.
Så haft jätte mycket ångest och skämts för detdär jag sa och massa äckel känslor och typ känt mig helt värdelös hela dagen. Och sååå inte värd mina föräldrar och ponnysar eller nånting. För jag klarar ju inget och är dum helatiden och gör fel fast jag vet att det är fel. Så har varit att jag har haft jätte mycket jobbiga tankar hela dagen och typ fått ännu mera ångest för det för spelar ju ingen roll hur mycket jag önskar att jag kunde dö och slippa allt och alla skulle slippa mig så kommer jag ju ändå inte göra det. Så får jag skit mycket ångest för det OCH för jag tänker så.
Och ska ha läkar samtal imorgon som kommer gå skit dåligt säkert för har ju inte visat att jag klarar saker nu liksom. Plus har alla såna här tankar. Så får säkert mindre permisoner och så igen.
Och är sådär igen att det känns sååå jävla ensamt fast jag inte ÄR ensam liksom och att jag typ vill ha en kram men kan inte.
Så skit jobbigt bara med typ allt och kan inte försöka sova än heller så jag måste göra nånting ikväll men vet inte vad.

 

[warg]

Nu vill jag skriva av mig igen bara. Men idag har varit sååå jävla jobbig dag. Eller det har ändå gått sådär med maten så inte så dåligt som det brukar när jag mår såhär. Men allt annat har varit skit jobbigt.
Så haft jätte mycket ångest och skämts för detdär jag sa och massa äckel känslor och typ känt mig helt värdelös hela dagen. Och sååå inte värd mina föräldrar och ponnysar eller nånting. För jag klarar ju inget och är dum helatiden och gör fel fast jag vet att det är fel. Så har varit att jag har haft jätte mycket jobbiga tankar hela dagen och typ fått ännu mera ångest för det för spelar ju ingen roll hur mycket jag önskar att jag kunde dö och slippa allt och alla skulle slippa mig så kommer jag ju ändå inte göra det. Så får jag skit mycket ångest för det OCH för jag tänker så.
Och ska ha läkar samtal imorgon som kommer gå skit dåligt säkert för har ju inte visat att jag klarar saker nu liksom. Plus har alla såna här tankar. Så får säkert mindre permisoner och så igen.
Och är sådär igen att det känns sååå jävla ensamt fast jag inte ÄR ensam liksom och att jag typ vill ha en kram men kan inte.
Så skit jobbigt bara med typ allt och kan inte försöka sova än heller så jag måste göra nånting ikväll men vet inte vad.

Sättet du hanterade din ångest på idag i stallet är ju verkligen ett bevis på att du klarar mer och mer. Så du har visst visat att du klarar saker. Du är inte bra än, men du blir bättre och bättre på att hantera situationer.

 

[sorbifolia]

Håller med om att du visst visar att du klarar av saker. Och att maten gått okej trots att det varit en så dålig dag är ju fantastiskt!

Det att du mår dåligt pga alla känslor som rörts upp nu när du berättade om det som hände, är en fullt normal och även sund reaktion. Och det kommer gå över. Det kommer bli bättre.