Nu när jag har läst igenom svaret till mackan angående handen/tempot (eftersom vi försökte luska ut vad som ger spänningen) så återstår egetnligen bara en sak:
Du säger att du erbjuder stöd i handen, kan det vara så att hästen när den "tar" stödet i själva verket spänner emot?
Skillnaden känner man i handen, om hästen känns mjuk i munnen (tänk gummi eller bomull som fjädrar och är följsamt) är den avslappnad, om den känns hård i munnen (som plast eller trä- stumt) är den spänd. Om det är det senare fallet kan man 1. tänka på att inte spänna handen, när du "erbjuder stöd" ska du inte i något läge dra handen bakåt eller låsa den. Vill du lirka så krama hellre i tyglarna eller ta lite snett uppåt (bara korta tygeltag, inte låsa handen).
Nej hon är inte hård i munnen, men ibland på vissa ridpass när det verkligen släpper så har jag nästan ingenting i handen, då går hon bäst, men det är det vi tränar för.. att komma dit.
Det räcker med att jag kortar upp tyglarna från framskrittningen och börjar rida, dvs med skänkel och säte och stadigt på handen, då söker hon sig neråt direkt. Tycker hon är avslappnad och bra i skritten. http://archive.pixbox.se/arkivet/synligt_4/06710000-06719999/640x480/6719375.jpg?0 Dock väldigt dålig bild... Och jag sitter och kollar om sadeln har åkt fram. :smirk:
2. Träna avslappning, vilket man lättast gör just genom lirkandet. Lirka - eftergift, lirka - eftergift (helst bara i innertygeln eller iaf en tygel i taget så det inte verkar bakåt, bromsande eller sågande). När du känner att du verkligen får en sökning framåt/nedåt utan att hästen känns "stum" i munnen har du kommit en bit på väg. Börja i skritt, därefter kan du träna på att behålla avslappningen innan och efter varje övergång och i samband med halvhalter, eftersom det är då hästarna gärna spänner sig. Efter en del träning brukar det räcka med en kramning i tygeln så slappnar hästen av, då räcker det med att påminna den ibland.
Jag rider med stadig stilla hand, ger såklart eftergift även då.
Även om du inte känner att ni är redo för öppna och sluta skulle du kunna experimentera lite med att flytta bogarna och höfterna på hästen som sagt. Det har du mycket nytta av dels på vanliga volter och dels i galopp eftersom galoppen är mer eller mindre en böjd gångart. Det är så att säga nästa steg i det hela, för när hästen väl är avslappnad vill man försöka få den mer rakriktad. Då har man stor nytta av att kunna fatta galopp ur en lätt sluta. På galoppbilden syns det ganska tydligt att framdelen är innanför bakdelens spår, då tappar du ganska mycket kraft från bakdelen. Om man istället styr in bogen innan själva fattningen blir det lättare att få till bra galopp. Ibland kan det t o m räcka med att man tydligt bromsar innerbogen ett par gånger precis innan fattningen.
Öppna har jag inte sagt någonting om, det tränar jag på vid i princip varje dressyrpass. Och skänkelvikningar, framdelsvändningar, ökningar, åttvolter mm.