Backup

[Tora]

oj vad bra. Var har du din försäkring? Jag har ju mest haft tur när jag behövt hyrbil, nu senast pga punkteringen att det var på en fredag och hyrbilsföretag låg i samma stad där bilen bogserades till. Och då hämtade hyrbilsföretaget mig på verkstaden och körde mig och hunden till deras uthyrningsställe.

Folksam. När min bil gick sönder sist så fixade de allt åt mig. Jag ringde bara ett nummer och de fixade bärgare, hyrbil + taxi till hyrbilsfirman. Var väldigt smidigt.

 

[Kirre]

Jag kan inte påminna mig om att jag gett något till någon mot dennes vilja. Händer dock att jag frågar om någon vill ha plantor eller honung om jag vill ge något. Om jag vet vad personen är intresserad av och det förväntas en gåva så ger jag nog ett presentkort.


Den rasade i fredags kväll då verkstan redan hunnit stänga. Den är bärgad till verkstan men jag har ännu inte kunnat prata med verkstan då de har helgstängt. Så jag vet inget om när de kan laga den. Jag ska ringa dem direkt i morgon bitti.


Tack för tips!

Ett flertal grannar känner till att jag har autism. Inte alla dock. Berättade det även för en granne jag knappt känner alls. Men hon ställde en rak fråga när vi samtalade och jag som aldrig kan kläcka ur mig något som svarar på frågan utan att svara på frågan, sa som det var.

Men jo, det är så för mig. Jag kan inte förmå mig till det. Det känns så jävla fel ända in i märgen.


Jag ber om hjälp. Ofta.

-Tog bussen till byn för att hämta en bil. Bilen startade inte. Fick psykbryt och ringde grannen som kom och hämtade mig. För jag pallade inte att vänta på nästa buss hem.
-Fälgkorset gick sönder. Fick låna ett verktyg av en granne så jag kunde få på det sista däcket.
-Min askraka gick sönder och det gick inte att köpa en ny för alla vara fula och/eller felkonstruerade. En granne svetsade ihop den gamla askrakan åt mig. Men där var det grannen som erbjöd sig att laga den då hans fru sett att jag frågade efter hjälp på fb.
-Min bil var trasig och på verkstad. En granne hjälpte mig att handla mat.
-När min bil rasade mitt i skogen i fredags så ringde jag runt till ett flertal grannar, men hann få lift innan jag fick napp hos en granne.

Det här är vad jag kommer ihåg nu på rak arm från senaste året. Jag vänjer mig aldrig vid att be om hjälp, men jag blir liksom tvingad till det när jag inte kan lösa situationer på egen hand.

Det framkommer inte om det är olika grannar vid de olika tillfällena men här hade jag nog fram till våren bjudit in alla på en lunch/matigare fika el dyl när ni kan sitta ute i trädgården. Jag hade då också nämnt att syftet är just ett tack för hjälpen. Det går ju också att säga att du upplever det svårt att ge tack på ett bra sätt/de inte velat ha tack.
Då har du visat att du är tacksam för hjälpen och att du tycker det är svårt att ersätta dom. Uppskattas garanterat och kan bygga bra grannrelationer.

 

[Masqueradee]

I framtiden vill jag flytta ut från stan och kommer då bli mer känslig för om bilen rasar eller liknande.
Min plan är att dels alltid ha så mycket som möjligt hemma, minst för 1-2 veckor utan att behöva ta mig in till nästa samhälle. Följa lite om kris eller krig kommer-tipsen för att inte vara bilberoende eller beroende av andra. Dock är jag medveten om att det inte hjälper om jag har ett jobb jag inte kan sköta hemifrån och sånt.

Sen vill jag även försöka lära känna grannar så fort som möjligt. Jag är ganska bra på att sy och laga mat, men kan inte byta olja på en bil. Kanske det går att byta några matlådor mot ny kunskap? Jag kanske har lite socker och ägg hemma så att sjuka grannbarnet kan få sina pannkakor. Inte byta värde helt, men jag tänker att "på landet" är man ofta lite mer beroende av varandra och det har jag inga problem med. Dock vill jag ha mycket hemma själv i mat och medicin-väg, för som man säger på flyget "sätt på masken på er själva innan ni hjälper andra".

Det är nog min framtida lösning.

 

[Wille]

Om du skulle pina dig igenom att ta ett blodprov, så köper jag resonemanget "göra våld mot dig själv", men att tacka någon med att ge nån form av gåva, är väldigt långt ifrån att göra våld på sig själv, även om man har svårt för det och tycker det är apjobbigt.

Det finns grader i helvetet. Tycker inte att det går att ställa en fobi mot något som går emot ens värderingar.

Folksam. När min bil gick sönder sist så fixade de allt åt mig. Jag ringde bara ett nummer och de fixade bärgare, hyrbil + taxi till hyrbilsfirman. Var väldigt smidigt.

Det är Folksam som jag ska byta till.

Det framkommer inte om det är olika grannar vid de olika tillfällena men här hade jag nog fram till våren bjudit in alla på en lunch/matigare fika el dyl när ni kan sitta ute i trädgården. Jag hade då också nämnt att syftet är just ett tack för hjälpen. Det går ju också att säga att du upplever det svårt att ge tack på ett bra sätt/de inte velat ha tack.
Då har du visat att du är tacksam för hjälpen och att du tycker det är svårt att ersätta dom. Uppskattas garanterat och kan bygga bra grannrelationer.

Det är två olika grannar som hjälpt mig två gånger var. Jag kan så klart också ha glömt någon gång jag också fått hjälp.

 

[Wille]

I framtiden vill jag flytta ut från stan och kommer då bli mer känslig för om bilen rasar eller liknande.
Min plan är att dels alltid ha så mycket som möjligt hemma, minst för 1-2 veckor utan att behöva ta mig in till nästa samhälle. Följa lite om kris eller krig kommer-tipsen för att inte vara bilberoende eller beroende av andra. Dock är jag medveten om att det inte hjälper om jag har ett jobb jag inte kan sköta hemifrån och sånt.

Sen vill jag även försöka lära känna grannar så fort som möjligt. Jag är ganska bra på att sy och laga mat, men kan inte byta olja på en bil. Kanske det går att byta några matlådor mot ny kunskap? Jag kanske har lite socker och ägg hemma så att sjuka grannbarnet kan få sina pannkakor. Inte byta värde helt, men jag tänker att "på landet" är man ofta lite mer beroende av varandra och det har jag inga problem med. Dock vill jag ha mycket hemma själv i mat och medicin-väg, för som man säger på flyget "sätt på masken på er själva innan ni hjälper andra".

Det är nog min framtida lösning.

Jag önskar ju att jag kunde bygga upp en medicinbuffert men det får jag inte. Jag är jätteberoende av att kunna besöka ett apotek eller att jag beställer på nätet i tid och att postgången fungerar som det ska. Och det blir att jag besöker ett apotek för jag litar inte på postgången. Marginalen för fel är för liten. Jag har lyckligtvis bara 6-7 km till närmaste apotek. Den sträckan kan man i värsta fall gå, eller cykla på sommaren.

Jag har ju en dröm om att vara självförsörjande på en stor del av min egen mat. För närvarande faller det på att jag är kass på att ta hand om skörden och laga något av det.

 

[Masqueradee]

Jag önskar ju att jag kunde bygga upp en medicinbuffert men det får jag inte. Jag är jätteberoende av att kunna besöka ett apotek eller att jag beställer på nätet i tid och att postgången fungerar som det ska. Och det blir att jag besöker ett apotek för jag litar inte på postgången. Marginalen för fel är för liten. Jag har lyckligtvis bara 6-7 km till närmaste apotek. Den sträckan kan man i värsta fall gå, eller cykla på sommaren.

Jag har ju en dröm om att vara självförsörjande på en stor del av min egen mat. För närvarande faller det på att jag är kass på att ta hand om skörden och laga något av det.

Om du känner dig bekväm med någon i din närhet att denne kan få fullmakt att hämta ut din medicin kanske det kan vara ett alternativ för att täcka den delen?

Visst hade det varit häftigt att vara självförsörjande? Jag hoppas att jag kan ha hönor i framtiden! Kanske i längden köttkaniner också. Och odla. Men lite i taget, annars blir i alla fall jag överväldigad i allt som måste göras. Ett nyårslöfte till mig själv är att lära mig att baka bröd. Tänker att i januari börjar jag med något jag vet att jag redan klarar av (scones) för att inte pressen ska bli för stor

 

[Görel]

Min erfarenhet är snarare tvärtom folk har inte tid att hjälpa till

Jag gissar att faktorer som spelar in är vad man vill ha hjälp med, i vilka sammanhang som man umgås, och vad man förväntar sig tillbaka för att man hjälpt någon annan. Har hört historier om de som tyckt de haft rätt att när som helst kräva tillbaka samma sorts tjänst som de själva gett, och sånt tror jag inte alls på. Jag tror att det snarare handlar om att vara öppen och hjälpsam, och erbjuda en hjälpande hand när man ser att någon behöver det.

Är själv inte alls uppvuxen så. snarare att man ska undvika att be andra om hjälp för då blir man skyldig andra något, och det är dåligt. Varför det är dåligt fick jag aldrig riktigt grepp om.

Sedan jag själv började erbjuda mina tjänster har jag också fått mycket hjälp själv. Man hjälper med det man kan. Själv har jag t ex flera vänner utan körkort och bil, så jag erbjuder mig att köra när någon behöver. Jag får hjälp med sånt som jag behöver tillbaka, som att bära saker då jag har en dålig rygg. Än så länge har ingen överutnyttjat någon annan eller haft orimliga förväntningar. Vi bor inte på landet, men vi har varit vänner i 30+ år.

 

[cili]

Det finns grader i helvetet. Tycker inte att det går att ställa en fobi mot något som går emot ens värderingar.

Jag förstår om en vegan vägrar köpa en köttbit som tack för hjälpen, men det finns ju så himla många saker att välja mellan och gesten är viktigare än värdet.
Som tidigare nämnts kan en fin matlagningsolja eller chokladask vara en god idé, men det går ju lika bra med en burk hemodlade grönsaker, en tomatplanta, kakor (köpta eller hembakade), äppelmust, spolarvätska (inte den vanligaste tackgåvan, men alla som har bil använder ju det) eller annan förbrukningsvara som inte blir stående i en hylla.
Använder man det inte själv kan man alltid ge vidare, äter man inte kakor/dricker must kan man bjuda på dom när man får besök

 

[Wille]

Om du känner dig bekväm med någon i din närhet att denne kan få fullmakt att hämta ut din medicin kanske det kan vara ett alternativ för att täcka den delen?

Visst hade det varit häftigt att vara självförsörjande? Jag hoppas att jag kan ha hönor i framtiden! Kanske i längden köttkaniner också. Och odla. Men lite i taget, annars blir i alla fall jag överväldigad i allt som måste göras. Ett nyårslöfte till mig själv är att lära mig att baka bröd. Tänker att i januari börjar jag med något jag vet att jag redan klarar av (scones) för att inte pressen ska bli för stor

En fullmakt känns som det minsta problemet. Det största problemet är att be om hjälp.

Jag vill också ha höns, men behöver då en backup till det med, både om jag blir oförmögen att ta hand om dem under en period men också vid slakt som jag aldrig kommer klara själv.

Du klarar av att baka bröd. Det är inte så jätteavancerat. Tror inte jag misslyckats en enda gång. Allt har gått att äta. (Förutsätter att man inte glömmer dem i ugnen så de bränns vid.)

 

[Wille]

Jag förstår om en vegan vägrar köpa en köttbit som tack för hjälpen, men det finns ju så himla många saker att välja mellan och gesten är viktigare än värdet.
Som tidigare nämnts kan en fin matlagningsolja eller chokladask vara en god idé, men det går ju lika bra med en burk hemodlade grönsaker, en tomatplanta, kakor (köpta eller hembakade), äppelmust, spolarvätska (inte den vanligaste tackgåvan, men alla som har bil använder ju det) eller annan förbrukningsvara som inte blir stående i en hylla.
Använder man det inte själv kan man alltid ge vidare, äter man inte kakor/dricker must kan man bjuda på dom när man får besök

Jag har sjukt dålig fantasi och har ingen aning om vad folk vill ha. Jag riskerar alltså att ge något som blir ett besvär för mottagaren.

Minns en gång när jag fick två koppar. Jättedyra av fint och populärt märke. De var inte det minsta i min smak och gömdes i ett skåp i flera år. (Så onödigt liksom.) Sen när jag behövde pengar så skulle jag sälja dem. Först skulle jag ta ett foto på dem, sen skriva en annonstext, sen lägga in bild och text på lämpliga ställen online, sen kommunicera med köpare, sen lägga in de i bilen så de inte riskerade att gå sönder, sen passa tid och plats för möte med köparen och sen åka dit och slutföra affären.

Kopparna tog alltså upp plats i mitt skåp i flera år och kostade mig massor av energi att bli av med. Bra dock att de hade ett värde så jag fick pengar för dem.

Och tänk om jag tycker en tomatplanta är en lämplig gåva och så har mottagaren redan antingen överfullt med tomater eller gillar inte att odla eller gillar inte tomater.

Alltså. Hur vet man vad som är lämpligt att ge? Jag vet inte.

Någon kanske ger mig en svart valnöt för att den hört att jag gillar valnötter. Haken är att jag har ingen plats för en svart valnöt. Det är ingen intressant växt för nötterna är svårknäckta och härdigheten är osäker i min zon. Planteringen kräver arbete jag inte vill lägga på just den plantan. Och som sagt, var ska jag plantera den? Alla bra platser är bokade för roligare växter.

Så även om man tror en gåva är bra så kanske den inte är det ändå. Det kan bli jättefel.

Men har faktiskt fått spolarvätska med persikodoft som tackgåva när en person fick komma till mig och gräva upp växter. Men var hittar man fantasin för att ge en sådan gåva? Jag har den inte.

 

[parellikusken]

Jag har sjukt dålig fantasi och har ingen aning om vad folk vill ha. Jag riskerar alltså att ge något som blir ett besvär för mottagaren.

Minns en gång när jag fick två koppar. Jättedyra av fint och populärt märke. De var inte det minsta i min smak och gömdes i ett skåp i flera år. (Så onödigt liksom.) Sen när jag behövde pengar så skulle jag sälja dem. Först skulle jag ta ett foto på dem, sen skriva en annonstext, sen lägga in bild och text på lämpliga ställen online, sen kommunicera med köpare, sen lägga in de i bilen så de inte riskerade att gå sönder, sen passa tid och plats för möte med köparen och sen åka dit och slutföra affären.

Kopparna tog alltså upp plats i mitt skåp i flera år och kostade mig massor av energi att bli av med. Bra dock att de hade ett värde så jag fick pengar för dem.

Och tänk om jag tycker en tomatplanta är en lämplig gåva och så har mottagaren redan antingen överfullt med tomater eller gillar inte att odla eller gillar inte tomater.

Alltså. Hur vet man vad som är lämpligt att ge? Jag vet inte.

Någon kanske ger mig en svart valnöt för att den hört att jag gillar valnötter. Haken är att jag har ingen plats för en svart valnöt. Det är ingen intressant växt för nötterna är svårknäckta och härdigheten är osäker i min zon. Planteringen kräver arbete jag inte vill lägga på just den plantan. Och som sagt, var ska jag plantera den? Alla bra platser är bokade för roligare växter.

Så även om man tror en gåva är bra så kanske den inte är det ändå. Det kan bli jättefel.

Men har faktiskt fått spolarvätska med persikodoft som tackgåva när en person fick komma till mig och gräva upp växter. Men var hittar man fantasin för att ge en sådan gåva? Jag har den inte.

Ge choklad. Choklad är alltid uppskattat av antingen mottagaren eller någon i hens närhet.

 

[bettysmatte]

Jag har sjukt dålig fantasi och har ingen aning om vad folk vill ha. Jag riskerar alltså att ge något som blir ett besvär för mottagaren.

Minns en gång när jag fick två koppar. Jättedyra av fint och populärt märke. De var inte det minsta i min smak och gömdes i ett skåp i flera år. (Så onödigt liksom.) Sen när jag behövde pengar så skulle jag sälja dem. Först skulle jag ta ett foto på dem, sen skriva en annonstext, sen lägga in bild och text på lämpliga ställen online, sen kommunicera med köpare, sen lägga in de i bilen så de inte riskerade att gå sönder, sen passa tid och plats för möte med köparen och sen åka dit och slutföra affären.

Kopparna tog alltså upp plats i mitt skåp i flera år och kostade mig massor av energi att bli av med. Bra dock att de hade ett värde så jag fick pengar för dem.

Och tänk om jag tycker en tomatplanta är en lämplig gåva och så har mottagaren redan antingen överfullt med tomater eller gillar inte att odla eller gillar inte tomater.

Alltså. Hur vet man vad som är lämpligt att ge? Jag vet inte.

Någon kanske ger mig en svart valnöt för att den hört att jag gillar valnötter. Haken är att jag har ingen plats för en svart valnöt. Det är ingen intressant växt för nötterna är svårknäckta och härdigheten är osäker i min zon. Planteringen kräver arbete jag inte vill lägga på just den plantan. Och som sagt, var ska jag plantera den? Alla bra platser är bokade för roligare växter.

Så även om man tror en gåva är bra så kanske den inte är det ändå. Det kan bli jättefel.

Men har faktiskt fått spolarvätska med persikodoft som tackgåva när en person fick komma till mig och gräva upp växter. Men var hittar man fantasin för att ge en sådan gåva? Jag har den inte.

Du behöver inte oroa sig. De flesta människor - som du väl ha sett hittills i tråden? - tänker INTE som du kring gåvor. De blir glada och tacksamma för att någon har tagit sig besväret att visa omtanke och tacksamhet.

 

[Masqueradee]

En fullmakt känns som det minsta problemet. Det största problemet är att be om hjälp.

Jag vill också ha höns, men behöver då en backup till det med, både om jag blir oförmögen att ta hand om dem under en period men också vid slakt som jag aldrig kommer klara själv.

Du klarar av att baka bröd. Det är inte så jätteavancerat. Tror inte jag misslyckats en enda gång. Allt har gått att äta. (Förutsätter att man inte glömmer dem i ugnen så de bränns vid.)

Ja baka bröd kommer jag att lära mig, även om jag ibland tycker att bakning är svartmagi

 

[_Elly_]

Minns en gång när jag fick två koppar. Jättedyra av fint och populärt märke. De var inte det minsta i min smak och gömdes i ett skåp i flera år. (Så onödigt liksom.) Sen när jag behövde pengar så skulle jag sälja dem. Först skulle jag ta ett foto på dem, sen skriva en annonstext, sen lägga in bild och text på lämpliga ställen online, sen kommunicera med köpare, sen lägga in de i bilen så de inte riskerade att gå sönder, sen passa tid och plats för möte med köparen och sen åka dit och slutföra affären.

Kopparna tog alltså upp plats i mitt skåp i flera år och kostade mig massor av energi att bli av med. Bra dock att de hade ett värde så jag fick pengar för dem.

Tanke: att de tog sån energi var för att du tänkte sälja dom, hade du lämnat in dom på en Second Hand lär energiförbrukningen varit betydligt lägre

 

[Görel]

Sen många år tillbaka ger jag förbrukningsvaror. Choklad, krukväxt, fin olivolja, te i fin burk är sånt som jag gärna ger.

 

[Wille]

Ge choklad. Choklad är alltid uppskattat av antingen mottagaren eller någon i hens närhet.

Jo, men då måste jag tänka på om mottagaren är vegan eller inte. All choklad är inte för veganer. Och alla gillar inte all typ av choklad. Hur ska jag veta vad folk gillar för choklad? Själv avskyr jag vit choklad. Mjölkchoklad är acceptabelt men mörk choklad är bäst.

Tanke: att de tog sån energi var för att du tänkte sälja dom, hade du lämnat in dom på en Second Hand lär energiförbrukningen varit betydligt lägre

Det går åt mindre energi att lämna till second hand, men jag måste fortfarande passa deras öppettider, lägga in dem i bilen och köra dem till second-hand-butiken när de har öppet. Det kostar energi det också. Hade faktiskt velat slippa besväret. Bara det där kräver jättemycket av mig.

Och att kasta fina muggar i soporna gör jag ju bara inte.

 

[parellikusken]

Jo, men då måste jag tänka på om mottagaren är vegan eller inte. All choklad är inte för veganer. Och alla gillar inte all typ av choklad. Hur ska jag veta vad folk gillar för choklad? Själv avskyr jag vit choklad. Mjölkchoklad är acceptabelt men mörk choklad är bäst.

Fast det är egentligen inget problem för dig.

 

[Wille]

Sen många år tillbaka ger jag förbrukningsvaror. Choklad, krukväxt, fin olivolja, te i fin burk är sånt som jag gärna ger.

Ska man ge en krukväxt så är de ju bra att tänka på om mottagaren har katt och om växten är kattkompatibel. Och passar just den krukväxten i personens hem?

Vad gäller te så är det många som jag tycker inte går att dricka.

 

[FrDrake]

Sen många år tillbaka ger jag förbrukningsvaror. Choklad, krukväxt, fin olivolja, te i fin burk är sånt som jag gärna ger.

Jag gillar att du klassar krukväxter som förbrukningsvaror (för det är de verkligen hos mig).

 

[Wille]

Fast det är egentligen inget problem för dig.

Jo, jag riskerar ju att ge något som inte passar för personen.

Så onödigt liksom om presenten bara åker i soporna. Känns ju inte alls bra.